background preloader

Svenska

Facebook Twitter

Bäst i Sverige - film och samtal om utanförskap och kamratskap. De eller dem? Att fånga en bok – frökenlinda. I dag avslutade jag ett läsprojekt med åk 9.Vi har läst Flyga Drake av Khaled Hosseini. Eleverna har samlat citat och skrivit personporträtt. I dag var det mitt andra försök med såkallade minilektioner. Jag tar inte åt mig äran eftersom jag hittade idén på en annan lärarblogg för drygt ett år sedan. Microskrivande, vilket är bärande i denna minilektion är förtjusande effektivt. Du lurar eleverna att skriva maximalt och fokuserat, på tydligt avgränsad tid. Frågorna handlar om bokens tema och leder eleverna in på att göra textkopplingar. Såhär ser en av frågorna ut på temat vänskap/lojalitet ”för dig ska jag göra det tusen gånger om” Trots allt är lojaliteten och vänskapen är stark mellan Amir och Hassan. Varför försvarar Hassan alltid Amir? Första delen alltså reflektion om boken och efter det leds eleven in i att göra textkopplingar till bokens tema – det fungerar så bra!

Fröken Linda. DLS för skolår 4–6 - Hogrefe Psykologiförlaget. DLS för skolår 4-6 är ett lättadministrerat screeninginstrument för användning på klassnivå, men delproven kan självklart även administreras individuellt. Materialet kan med fördel användas som instrument vid resursfördelning. Syftet med diagnosen är att: Utvärdera klassens medelvärdeGe information om klassens spridning i läs- och skrivfärdigheterGe snabb och reliabel information om vilka elever som särskilt bör uppmärksammas och följas i sin läs- och skrivutveckling.

Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. Rättstavning finns i två versioner med olika svårighetsgrad. Ordförståelse görs vid ett tillfälle och i den nya versionen har antalet uppgifter utökats från 36 till 40. Läshastighet finns i två versioner med olika svårighetsgrad. Läsförståelse ges vid två tillfällen och består av fyra nya texter med tillsammans 44 flervalsuppgifter som mäter olika aspekter av läsförmåga, såsom kunskaper på detaljnivå och förmåga att dra slutsatser. Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen. I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet.

Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra. I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.” (sid 71). En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. Pdf: lasformagor Några förslag på roller att dela in i är: Mmm…bokbuffé! – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Jag ville ha en aktivitet där eleverna skulle kunna ge varandra bra boktips på ett lustfyllt sätt, samtidigt som de reflekterade kring en bok de tyckte om och hade läst.

Att ha en bokbuffé i klassen var en idé som jag fick från underbara Pinterest! Jag gjorde om det ursprungliga upplägget som jag hade läst om, så att det skulle passa min undervisning. Resultatet blev väldigt lyckat och eleverna ville gärna göra fler liknande projekt! Så här gjorde vi: Varje elev fick välja en superbra bok som hen hade läst och verkligen ville tipsa om. Alla fick först i uppgift att ta fram ett citat från boken.

Varje elev renskrev sitt citat och fick även färglägga en bild på en maträtt. Därefter fick varje elev fylla i en meny som tjänade som en bokanalys. Instruktionen när de fyllde i menyn var följande: Framsida: Bokens titel, författarens namnFörrätt: ställ 3-4 frågor utifrån boken, som en liten ”aptitretare”Huvudrätt: kort sammanfattning av handlingen, dock ej slutet. Sokratiska samtal. Sokratiska samtal eller Eftertänksamma samtal är ett sätt att strukturera textsamtal så att alla elever kommer till tals. Vill du veta mer finns det bland annat i del 6 av Läslyftets modul ”Samtal om text” (vilken sammanfattningen nedan är baserad på) eller här i en intervju med Ann Pihlgren (som skrivit nämnda del).

Så här kan ett samtal struktureras: REGLER bestäms före samtalet, t ex: vi ska lyssna på varandra, det finns många svar, det är tillåtet att ändra uppfattning. MÅL: INDIVIDUELLA och GRUPPENS. OBSERVATÖRERNAS ROLL: hur reglerna följs, gruppens mål, sammanfatta viktiga idéer, belysa intressanta motpoler. TID & ELEVANTAL: 20 min – 60 min. 8-15 samtalsdeltagare. Samtalet inleds med en tolkningsfråga (där förståelse och värdering framkommer) som alla besvarar. Konsten att skapa frågor: Exempel Ronja Rövardotter och Pälsen. Lärarnas tankar efter samtalen ”Eleverna tyckte samtalet var jättebra”. ”Svårt att frigöra sig från elev-lärarrollerna”. ”Nu har inte du sagt något på ett tag! En lektion med digitala verktyg. En händelse och ett konstverk som naturligtvis kan ingå i ett större sammanhang.

Inlägget är kortfattat för att visa hur strukturen och användandet av digitala verktyg kan se ut. En 3D-version av Guernica (1937) väcker många tankar och kan användas när eleverna läser om mellankrigstiden och andra världskriget, men den kan säkert ingå andra sammanhang också, till exempel för att koppla till aktuella händelser (situationen i världen och mänskliga rättigheter). En lektionsidé med digitala verktyg Titta på filmen. De digitala verktygen används för att presentera, producera, publicera och interagera.

Minoriteter, nordiska språk

En läsande klass public group. Först kom de ... Först kom de ... är en dikt tillskriven pastor Martin Niemöller (1892–1984). Den handlar om hur Nazitysklands intellektuella inte agerade mot regimen. Dikten är återgiven i flera versioner, som handlar om bortförande av judar, fackföreningsmedlemmar, med flera. Texten har funnits i flera olika varianter, och det är ifrågasatt huruvida den skrevs av Niemöller själv.

Den publicerades först 1955 i en bok av Milton Mayer och började spridas i USA på 1960-talet, där raden om kommunisterna brukade utelämnas. I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist; Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten; Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude; Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade. Nya språket lyfter! - följ elevens språkutveckling.

Nya Språket lyfter! Är ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1–6 i grundskolan och sameskolan samt för motsvarande årskurser i specialskolan och kan användas i samarbetet med modersmålslärare. Det bygger på löpande observationer i den ordinarie undervisningen. Till sin hjälp har läraren en handledning med en forskningsöversikt och observations och avstämningspunkter som fokuserar både elevens språkutveckling och lärarens undervisning.

Till varje elev finns ett observationsschema som synliggör den egna språkutvecklingen. Bedömningsstödet har uppdaterats och reviderats utifrån att kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 gäller från den 1 juli 2016. Lärarhandledning Materialet består av en vetenskaplig bakgrund och ett underlag för observationer. Nya språket lyfter! Studiehandledning (ej reviderad 2016) Till materialet finns också en studiehandledning som kan användas i lärargrupper av olika slag. Studiehandledning till Nya språket lyfter! Lärarhandledningen. Smarta Läsare: Läsdiplom - språngbräda till ökat läsintresse. Proven får anpassas för elever med svårigheter. Läs också: Snälla Skolverket, ge oss dyslektiker en chans Ingen elev med läs- och skrivsvårigheter ska behöva utsättas för en obehaglig provsituation där man inte har några förutsättningar att klara provuppgifterna. Därför finns olika sätta att anpassa prov så att man ändå kan genomföra det.

Man kan till exempel låta eleven dela upp delprovet med pauser eller genomföra det enskilt eller i mindre grupp. Eleven kan även få texten uppläst även om resultatet för delprovet som prövar förmågan att läsa med flyt då inte kan tas med. Rektorn kan också besluta om att en elev helt ska slippa göra ett delprov. Det nationella provet i svenska i årskurs 6 består av tre delprov. I ett av delproven ska eleven visa sin läsförmåga och förmågan att läsa med flyt. De nationella proven är en del av i det underlag som läraren har när en elev ska få betyg. Det är elevens lärare som ska bedöma om det behövs anpassningar. Karin Hector Stahre, enhetschef prov och bedömning Skolverket. Josef Sahlin. Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkret upplägg - Annika Sjödahl. De muntliga nationella proven ska i år läggas på höstterminen.

Det frågas en del i diverse Facebookgrupper om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna. Jag har därför skapat ett upplägg för svenskan för att eleverna ska vara väl förberedda på vad som krävas av dem och hur de ska göra för att nå sina mål. Den nya strukturen på proven infördes 2012/2013 och innebär att man bedömer eleverna i tre delar: att presentera ett innehåll, att leda ett samtal samt delta i en diskussion. Förra årets upplägg och årets revidering Förra läsåret hade jag också nior och jag har utgått från den strukturen jag gjorde då samt reviderat om det som behöver förtydligas för eleverna. Vi började förra året med att lyssna på konkreta upplägg på gamla samtal. Eleverna behöver lära sig hur man vidgar ett resonemang och det kan vara bra att visa hur det görs genom filmen från Orka Plugga.

Eleverna fick också öva på ett fingerat bedömningstillfälle med andra texter jag valt. Canvor: Annika Sjödahl // Annika.

Skriva

Läsa och lyssna. Poesi. Add a little bit of body text - Document by carina.rickard. Läsande klass.