Maria Hjalmarsson
Språk och kunskapsutvecklande arbete i alla ämnen. Vässa språket - om ämnesspråk i matematik och no. Vässa språket är namnet på Origos tema om vikten av att undervisa om språket i ämnesundervisningen.
Här nedan finns en kort beskrivning av, och länkar till, de olika artiklarna: I Susanne Jönssons klassrum har matematik och språk alltid varit en självklar mix. En kurs i genrepedagogik tog arbetet vidare och Susanne menar att det har blivit tydligare hur språket bär matematikkunskaperna. På skolan arbetar även Vlatka Glumac som är certifierad genrepedagog. I hennes tjänst ingår, förutom att utbilda kollegorna i genrepedagogik, också att handleda dem.
De talar om trianglarna. Page. Checklista_sprakutvecklande_arbetsomrade. Checklista_sprakutvecklande_arbetsomrade. Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande?
På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket.
Skolverkets utvecklingspaket Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket. Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie. Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning.
Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Check. För mycket vardagsspråk i undervisningen. Anna Maria Hipkiss, doktorand vid institutionen för språkstudier på Umeå universitet, har undersökt hur lärare och elever kommunicerar i undervisningen, rapporterar Skolporten. – Jag har följt undervisningen i tre ämnen: kemi, biolog och hem- och konsumentkunskap på två skolor i årskurs 8–9 och studerat hur lärare och elever pratar kring ämnet.
Jag har också studerat klassrummens design, hur det är möblerat, vilka saker som finns och hur de används. Den underliggande frågeställningen är hur och om olika ämnesspråk används i undervisningen, säger hon till Skolporten. Resultaten visade att vardagsspråket präglar undervisningen, oavsett ämne. Kontakt med ämnenas specifika språkbruk får eleverna endast via skolböcker eller tavlan. – Det här är ett problem, då behärskning av ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång. Critical literacy – critical response – digitala verktyg. Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling. Boken "Språkinriktad undervisning" riktar sig till lärare i de senare åren på grundskolan och gymnasiet och behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever.
Huvudpoängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling menar Maaike Hajers och Theun Meestringas, två nederländska forskare. Maaike Hajers har tidigare varit gästprofessor och forskare vid flera svenska lärosäten och har lång erfarenhet av språkinriktad ämnesundervisning. Forskarna understryker att utan utvecklade språkkompetenser och kunskaper är det ytterst svårt för elever att uppnå kunskapsmålen. Ett ämnes fackspråk utmaning för alla eleverEnligt statistiken har 18 procent av svenska skolelever annat modersmål än svenska och i storstäderna är denna andel ännu högre. Flera av dessa elever har språksvårigheter och är i behov av regelrätt språkstöd.
Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Fem steg for planering. Olika modeller för inlärning. New Padagogy Wheel Helps You Integrate Technology Using SAMR Model. Sometimes a visual guide comes along and it just makes total sense.
That’s how I felt about Allan Carrington’s clever ‘Padagogy Wheel‘ which we featured on Edudemic last week. Check out the previous version then view the one below to see the differences. From what I can tell, putting the wheel on this site has generated a bit of buzz and I’m glad we could help spread the knowledge. But I was quite amazed this morning when I saw that the Padagogy Wheel had been updated. Now at version 2.0, it features another band around the edge focusing on the SAMR Model and on helping teachers (and admins) effectively integrate education technology. This new Padagogy Wheel (which honestly is less about iPads and more about technology integration now) should encourage you to focus on redefining your current standards, the current role tech plays in your classroom, and just about everything else. Want to print out the poster?
Viktigt börja tidigt med NO-texter. – Min studie visar att texter bidrar till en ökad användning av det naturvetenskapliga språket och hjälper lärare att beskriva och förklara fenomen.
Kopplingsschema. Att förstå ämnesspråket och att förstå ämnet hör ihop.Illustration: Gunilla Hagström Annika Mindedal är lågstadielärare. För tre år sedan blev hon antagen till Nationella forskarskolan i läs- och skrivutveckling. I våras var hon klar med sin licentiatavhandling som handlar om hur text används som resurs i NO-undervisningen. – Jag var nyfiken på hur man arbetar med faktatexter på mellanstadiet. Att hon valde ämnet beror dels på att det finns få studier om NO-undervisning i åldrarna 5 till 12 år och då särskilt om bruket av texter. Gratis schema till skolarbetet.