background preloader

Mitt klassrum

Facebook Twitter

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter. Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang?

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter

Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Till exempel står att eleverna skall kunna föra resonemang om olika typer av innehåll. Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter. Att använda exittickets som en del av formativ bedömning. Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan).

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning

Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125.

Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka?

Effektiv bedömning – min checklista!

Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Allmänt om läraryrket och LÄRANDE. Inspiraton, fakta och arbetsblad. #skrivmall. Www.gyvux.se. En lektion om konsten att bygga en historia - Två pedagoger - ett klassrum. Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande.

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas?

Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande.

Att använda rätt ord däremot påverkar vår förmåga att utreda, samtala och undanröja hinder för lärande vilket i sin tur bidrar till kompetensutveckling hos alla som jobbar i skolan. Därför satte jag mig ned och funderade över vilka ord och uttryck som är viktigast att ha koll på och vilka som man bör undvika. Funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. lärmiljö – allt det som påverkar lärandet i skolan för elever. Frågebatteri. Didaktiska tips. Dylan Wiliam. Formativ undervisning och bedömning. Kunskapsformaren.

Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir.

Kunskapsformaren

Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning.

Formativ bedömning. Inspiration och tankar. Frågebatteri. Språkhistoria I Svenska 3. Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet.

Språkhistoria I Svenska 3

Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Om språklig förändring Alla språkforskare är överens om att språk förändras – det är en naturlig del av många språks utveckling. 1. Under det senaste decenniet har det skett förändringar i användandet av pronomen i det svenska språket. Presentera frågeställningen. Bra tal. Svenska 3. Litteraturanalys. Värsta språket — UR access. Lässtrategier i kursen Svenska 2.

Skrivundervisning i Svenska 2 – tankar och konkreta exempel. Tankar om skrivundervisning En av de största förändringarna som skett i mitt klassrum de senaste femton åren är att jag i väldigt stor utsträckning har gått från VAD till HUR.

Skrivundervisning i Svenska 2 – tankar och konkreta exempel

Detta gäller i synnerhet läsundervisningen, men även skrivundervisningen. Hur skrivandet kan stöttas på olika nivåer är viktigare än att hinna med så många skrivuppgifter som möjligt. Svenska dialektmysterier. Värsta språket - kort innehållsförteckning. Ett halvt ark papper. Språk i Norden. Klassrumsregler. Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum.

Klassrumsregler

Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Pedagogiska resurser. Autism: how anxiety affects everything - Sarah Hendrickx.

Källkritk. Rummets pedagogik. Lektionstips.