Åtta orsaker varför du regelbundet ska läsa böcker. Det finns mer än en anledning till att läsa en god bok.
(Foto: Hieu Le/Unsplash) Kanske tillhör du den skaran av människor som sällan läser en bok. Det som du dagligen läser är förmodligen morgontidningen, lite internetsajter, email och lite Facebook. Men varför inte dagligen börja läsa böcker eller lite längre artiklar i tidskrifter? Det kommer definitivt att gynna dig. 1. När du väl börjar förkovra dig i en spännande bok eller en lång intressant artikel i en tidskrift ger du det all din fokus, vilket innebär att du ”försvinner” in i en annan värld.
Sanna Ehdin: Bryt negativa tankemönster med boken Nya Sluta kämpa – börja leva 2. Den som läser mycket böcker bygger upp ett rikare ordförråd och blir bättre i språket. 3. En studie från Göteborgs universitet har visat att läsning kan underlätta vid psykisk ohälsa. 4. Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid. När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden.
Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. iTunes – Podcaster – Läs för livet från Kulturrådet. Program « LäsAmbassadören. I Läs för livet samtalar Sveriges läsambassadör Johanna Lindbäck med gäster om läsning och litteratur för unga.
Varje månad sänds ett nytt avsnitt från Kulturrådet. Avsnitt 9 Suger ungdomsboken? Samtal med Erik Titusson, förlagschef Lilla Piratförlaget och Cecilia Nilsson, förläggare Rabén & Sjögren. Januari 2015. Avsnitt 8. Pedagoger « LäsAmbassadören. Hur får man sina elever att börja och fortsätta läsa?
Klassen läser tillsammans Forskning visar att bästa sättet för att utveckla sin läsfärdighet är att ha textsamtal med andra om det man läser. Låt eleverna läsa samma bok eller text tillsammans och diskutera sedan fortlöpande med stöd av lärare, genom hela verket. (Det här gäller alla sorters texter och i alla ämnen, inte bara skönlitteratur.) Det sämsta sättet: alla läser tyst varsin enskild bok (som de valt själva utan lärar- eller bibliotekariehjälp) och sen skriver man varsin recension på den. Det är bra att låta eleverna ha en bok igång, typ en bänkbok som de kan läsa enskilt i lite närsom, men det räcker inte. Läraren gör bokurvalet. Om vi överger barnen i läsningen blir de aldrig vuxna. Böcker har blivit något som väldigt få unga föredrar framför sociala medier och dataspel.
Johanna Lindbäck och Johan Unenge När kurvorna viker brant neråt och Sverige gång på gång placerar sig under genomsnittet i internationella mätningar av läsförståelse krävs mer än vad skolan förmår. Hälften av Sveriges unga läser aldrig för nöjes skull. Var fjärde kille förstår inte enklare tidningstext. Böcker har blivit något som väldigt få unga föredrar framför sociala medier och dataspel.
Bredda barnens läsning - Start. Gulliga, snälla prinsessor och tuffa, kaxiga riddare?
Nja, karaktärerna i dagens barnböcker är inte fullt så stereotypa längre. Kenta leker med barbiesar och Charlotte är fotbollsess, prinsessan räddar prinsen och pappa dansar spisdans. Men nya, normbrytande karaktärer blandas med klassiskt duktiga flickor och busiga pojkar, och inte ens den mest kritiska föräldern kan med större framgång slänga ut all litteratur som befäster könsroller och fördomar. Dessutom skulle barnen då gå miste om en massa bra böcker. Läsning formar hjärnan.
Den som läser får en hjärna med mer grå substans i hjärnans vänstra sida, som kopplas och till formmedvetenhet och symboler.
Dessutom ökar vit hjärnsubstans i alla regioner där data omvandlas. Fyndet är kanske inte så överraskande, visst borde nyförvärvade kunskaper sätta någon sorts spår. Men tidigare har det varit mycket svårt att visa vad just läsningen gör. För det är oftast barn som lär sig att läsa och under barndomen sker så många olika sorters inlärning samtidigt att det varit svårt att urskilja just läsningens effekter. Forskarna som nu presenterar sina resultat i senaste Nature har därför valt att undersöka en annan grupp nya läsare - illitterata gerillasoldater i Colombia. »Lärare måste tala mer om texterna« Redan när Caroline Libergs son var fyra år och gillade vikingar plockade hon fram »Röde Orm«.
Genom sin egen och andras forskning vet hon hur viktigt det är att börja med högläsning för små barn och göra det till en del av vardagen, gärna ända upp i mellanstadiet. Och man ska utmana barnen, säger hon. — Det räcker inte med Alfons Åberg och bilderböcker. Texter utan bilder stimulerar barnens egna tankar. Barnen skapar egna inre bilder och föreställningar. Professor Caroline Liberg har normalt fulltecknade dagar. Men den här dagen har hon lagt allt arbete åt sidan. Hur reagerade du när du fick veta att Sverige dalat ytterligare i den nya Pisa-undersökningen i såväl matematik, naturvetenskap som läsförståelse? Läsning bra för minnet. Foto: Hanna Modigh Glansholm Att läsa böcker gör oss inte bara allmänbildade.
Det ger oss också ett bättre minne när vi blir äldre. Det visa nya forskarrön som presenteras i den amerikanska tidskriften Neurology. Det rapporterar TT. Cirka 300 äldre personer undersöktes och det visade sig att de som exempelvis läst böcker och skrivit mycket under sitt liv hade ett förhållandevis bättre minne jämfört med de som inte ägnat sig lika mycket åt den typen av mentalt stimulerande aktiviteter.