Levlins doktorsavhandling.
Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering- Wittingmetoden.. RTI (Response to Intervention): Rethinking special education for students with reading difficulties (yet again) CAS Central Authentication Service - Umeå University, Sweden. Home CAS - Central Authentication Service at Umeå University CAS login Please login to gain access to other web services.
Fill in your username and password on the left, and click "LOGIN". Please note that your username must be entered in lowercase, while your password can consist of both lowercase and uppercase. For security reasons, please log out and exit your web browser when you are done accessing services that require authentication! Can´t access your account? Starting 09/26/2011 users have to use the AD password when authenticating with CAS Staff/EmployeePlease contact your department’s Directory Coordinator (Katalogansvarig) or IT Coordinator (IT-ansvarig), or the central Servicedesk StudentMore information about the changes to this service can be found at this url. Stort intresse för intensivträning vid läs- och skrivsvårigheter. Ulrika Wolff har lett en interventionsstudie som visar på lovande resultat för elever med fonologiska svårigheter.
Eleverna fick arbeta 40 minuter per dag under en intensivperiod på tolv veckor enligt ett strukturerat program. De jämfördes med en kontrollgrupp som fick traditionell specialundervisning. Eleverna i interventionsgruppen presterade bättre på lästester, och ett år efter interventionen så kunde man fortfarande se kvarstående effekter. Proaktiv modell sätter fokus på förebyggande arbete. Något förenklat kan man säga att ”response-to-intervention”-modellen (RTI) är proaktiv vilket betyder att man vill så långt som möjligt försöker undvika att elever hamnar i svårigheter.
Modellen brukar kontrasteras mot en vanligt förekommande ”wait-and-see” modell där elever som det inte går så bra för får hanka sig fram. Först när det blir tydligt att de inte kommer att uppnå målen så erbjuds de särskilt stöd. Nyckeln i RTI är att den vanliga undervisningen grundar sig på arbetssätt som har gott vetenskapligt stöd. Därigenom förväntar man sig att färre elever får svårigheter. Läs-och skrivförmåga bland elever. Extensive reading intervention in K-3. FULLTEXT01.pdf. Avkodnings- och kodningsförmåga i årskurs 6 - en normering av LäSt. Betydelsen av att förstå språkets ljudsystem - SPSM. Få vetenskapliga debatter har varit hårdare och mer prestigefyllda än den som handlade om huruvida den begynnande läsaren ska lära sig avkoda det skrivna språket bokstav för bokstav eller om det räcker att lära sig känna igen skrivna ord som helheter.
Idag är det få som förnekar betydelsen, inte minst för svaga läsare, av att lära sig sambandet mellan de skrivna bokstäverna och ljudet i det talade språket. Intressant nog kan vi vara hur goda talare som helst utan att behöva reflektera över de delar som bygger upp talflödet. Men vårt alfabet bygger just på en sådan uppdelning av talflödet i mindre enheter. Även om man identifierar de olika språkljuden är det ändå inte alltid enkelt att veta hur de ska betecknas med bokstäver.
Förmågan att analysera och reflektera över språkljud, den ,meta, fonologiska förmågan, och dess betydelse för läs- och skrivlärandet har varit central inom den framförallt psykologiskt orienterade läs- och skrivforskningen. Tidigt stöd bakom Finlands PISA-framgångar? - SPSM. Kan en förklaring till Finlands goda PISA-resultat vara att Finland tidigt ger särskilt stöd i läsning, skrivning och matematik?
Den frågan ställer Rune Haussttter och Marjatta Takala i artikeln "Can special education make a difference? ". Skolan har ett mycket viktigt uppdrag som kunskapsförmedlare. Skolan förväntas också enligt styrdokumenten bland annat förbereda eleverna för ett aktivt medborgarskap och bidra till att de utvecklas till fria och självständiga individer utrustade med gott självförtroende, kritiskt tänkande och en solidaritet med sina medmänniskor. Dyslexi-en kunskapsöversikt. Svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats. 2011 genomfördes den internationella studien PIRLS för tredje gången.
Resultaten från studien visar att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 har försämrats men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. 2001 presterade eleverna i topp. Sverige har tidigare deltagit i undersökningarna 2001 och 2006. Svenska elever i årskurs 4 läser bra i jämförelse med elever i andra deltagande länder. Det genomsnittliga resultatet för de svenska eleverna var högre än genomsnittet för de EU- och OECD-länder som deltog.
Av de deltagande nordiska länderna hade Finland och Danmark ett högre resultat än Sverige. Försämringen i PIRLS 2011 beror främst på att eleverna blivit sämre på att läsa faktatexter. Nedgången i läsförmågan gäller främst sakprosatexter. Sound instruction for very young readers. Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007. Varvad träning för bäst resultat. Bild: Joanna Hellgren. – Jag trodde att eleverna som fick traditionell specialundervisning skulle bli svårslagna eftersom lärarna i den gruppen hade alla möjligheter att skräddarsy lektionerna, säger hon.
Linda Fälth hade jobbat ett tiotal år som speciallärare innan hon började forska. Hon träffade många elever som på ytan verkade läsa rätt bra. De avkodade bokstäverna, men kom inte vidare i sin läsning. Energin fanns helt enkelt inte kvar till förståelsen när all kraft gick åt till avkodning. – Som lärare kunde man nästan bli lurad. Därför ville Linda Fälth testa vad som händer om eleverna varvar avkodning och läsförståelse. Hon har jämfört elever som tränat bara avkodning, bara läsförståelse eller både och. Att elever varvar avkodning och läsförståelse är i sig inte nytt. Just eleverna som tränade både avkodning och läsförståelse fick bäst resultat, trots att de i praktiken gjorde hälften så många övningar som de andra inom varje område. . – Gapet minskade. Nu fick de pröva något nytt. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får ofta inte den likvärdiga utbildning som de har rätt till.
Nästan alla granskade skolor behöver utveckla arbetet med att anpassa undervisningen. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan”. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en form av dold funktionsnedsättning som ofta ger stora problem att stava och läsa med flyt och förståelse. Det kan också vara svårt att uppfatta helheten i längre texter. Särskilt stöd utanför klassen. Elever som är i stort behov av särskilt stöd kan bli placerade i särskild undervisningsgrupp eller få enskild undervisning, då får de undervisning utanför sin ordinarie klass.
Skolinspektionens granskning av 16 skolor visar att detta ofta ger positivt resultat, men den visar också på flera svårigheter. Proaktiv modell sätter fokus på förebyggande arbete. Dyslexi-hjälp saknar ofta forskningsstöd 21 augusti kl 12:10 - Vetandets värld. Det finns en många läs och skrivinsatser som man prövar ute på skolorna.
Men vid en genomlysning visade det sig att det finns bara en metod som har vetenskapligt stöd, enligt Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet. Linköpings universitet. Tillsammans med en grupp forskare har Stefan Samuelsson på uppdrag av SBU – statens beredning för medicinsk utvärdering- gått igenom över 12 000 studier om forskning om dyslexi. Genomgången visar att det finns en metod som fungerar för att utveckla läsningen hos barn med dyslexi. - Det är att kunna översätta bokstäver till talljud och få ihop det till ett ljudpaket. Vetenskap-beprövad-erfarenhet-och-humbug.docx. Interventionsforskning om läsning och läsutveckling. Läskriget. Praxis – som ett led i den tidiga läsinlärningen. Forskning. AF: Saknas pengar för att hjälpa nyanlända. Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser - SBU. Logopeden i skolan. Evidence for the early emergence of the simple view of reading in a transparent orthography.
Skriv ut. PublikationerVetenskapliga artiklar: Fälth, L., Gustafson, S., Tjus, T. Heimann, M., & Svensson, I. (2013). Computer-assisted interventions targeting reading skills of children with reading disabilities – A longitudinal study. Dyslexia, 19, 37-53. Fälth, L., Gustafson, S., Tjus, T., & Svensson, I. Gustafson, S., Fälth, L., Svensson, I., Tjus, T., & Heimann, M. (2011).
Gustafson, S., Svensson, I. & Fälth, L. (2014). Akademisk avhandling: Fälth, L. (2013).The use of interventions for promoting reading development among struggling readers. Intensive Interventions for Students Struggling in Reading & Math.pdf. Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? Långt ifrån alla lässvårigheter är dyslexi. Att ha lässvårigheter innebär problem i förmågan att ta till sig information genom text; till exempel via böcker, tidningar, läromedel, reklam, internatbaserad information.
Vid flera sjukdomar och funktionshinder följer läs- och skrivsvårigheter. Självklart vid synskador men också vid hörselskador och dövhet. ADHD, autism och Aspbergers syndrom är diagnoser som ofta medför läs- och skrivsvårigheter. Förståndshandikapp är ett annat exempel samt komplikationer efter en stroke. Stort intresse för intensivträning vid läs- och skrivsvårigheter. Fluency.