100 experter har röstat fram Sveriges största språkhändelser. MALTE PERSSON: Språket, världen och jag. Strax före det svenska valet råkar jag befinna mig i Tensta i Stockholm.
I detta till stor del trivsamma, men så kallat "särskilt utsatta" område – "no go-zon" på högerpopulistisk svengelska – kommer Socialdemokraterna att få flest röster. Så är det också det enda partiet som alls har valarbetare där. Fem av de vanligaste språkfelen som DN:s reportrar gör. När andraspråket tar över. Alltför ofta blir det fel när det borde bli rätt: – Nu jag pratar svenska varje dag, säger Claudia.
Hon kommer från Tyskland och är en av mina elever i svenska som främmande språk på Folkuniversitetet i Stockholm. Hon hinner knappt till punkt innan grekiska Maria, som har stenkoll på grammatiken, rättar henne. Jag ger Claudia en automatisk uppmuntran samtidigt som min hjärna pysslar med en fråga som kommit allt oftare på senare tid: Varför är den svenska ordföljden så svår för de elever som kommer från Tyskland och Holland?
Varför vet de till exempel inte, precis som Claudia nyss, var de ska göra av verbet i helt vanliga, okomplicerade huvudsatser? På rasten tar jag med mina frågor tillbaka till lärarrummet. Expressen. Här sätter punkten punkt för god ton. Hej.
Kan jag ringa dig i morgon? Stod det för några år sedan på en av Moderaternas valaffischer. Bredvid fanns en bild på Fredrik Reinfeldt. Kanske tyckte reklambyrån bakom kampanjen att punkten efter hej gjorde att den dåvarande statsministerns hälsning kändes lagom formell. Bland unga svenskar gav sannolikt den där punkten Fredrik Reinfeldts fråga om ett telefonsamtal en helt annan innebörd. Punkten har nämligen blivit sur. Kronolekt. Folk frågar mig ofta om dialekterna håller på att dö ut.
Ja, det ser så ut; vi talar mer och mer standardsvenska för varje generation. Ur ett historiskt perspektiv kan man till och med säga att de till stor del redan har dött ut. Åh, så synd! Svenska korsfarare intog estnisk ö – språkgåtan på Ormsö löst. Nästan hela den svensktalande befolkningen i Estland, omkring 8.000 personer, flydde till Sverige under andra världskriget.
Men trots att det handlar om människor som levde 30 mil från den svenska gränsen under hundratals år, har det varit oklart varifrån de kom – och när inflyttningen skedde. Få skrivna källor En del forskare anser att det kan ha skett redan på vikingatiden, andra att estlandssvenskarna dök upp först en bra bit in på medeltiden. Det skrivna källorna är få, och några arkeologiska bevis finns inte. När visionen blir vardag. Hur många har inte sett detta muntra utrop på arbetsplatsens intranät: ”Vi lever vår vision!”
Och hur många har inte nyligen kallats till samtal om visioner eller värdegrunder? Troligen ganska många, för visionen har blivit vardagsmat i dagens svenska arbetsliv. Tidigare var det mest utpräglat idéburna och vinstdrivna företag som talade om visioner, ofta uttryckta i reklamliknande formuleringar. Numera cirkulerar likartade dokument också i den offentliga sektorn, både på kommunal och statlig nivå. Svensklärare: Valet mellan de och dem svåraste språkfrågan.
Två av tre svensklärare säger att valet mellan de och dem är ett språkriktighetsproblem.
Acceptansen för dom i elevernas texter ökar bland lärarna – men i synnerhet på gymnasiet är det många lärare som inte godkänner dom. Catharina Grünbaum vid Svenska språknämnden gjorde 1976 en undersökning bland svensklärare om attityder till språkriktighetsfrågor. Då var det meningsbyggnad som flest lärare ansåg vara besvärligt. Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki vid Språkrådet följde upp undersökningen 2015. Svt. Hej Sverige – grattis på nationaldagen!
Inte behöver du trona på minnen från fornstora dar? Sverige kan åter bli en utbildningsnation i framkant. Tillsammans kan vi ta ledningen genom att dra fördelar av våra flerspråkiga och mångkulturella perspektiv i samhällsutvecklingen. Björn Ranelid: Avbryt genast det svenska språkets förfall. Det tycks vara en dygd för många individer att stympa och förkorta olika ord.
Dessutom älskar de att föra in engelska ord när det är helt onödigt och inte tillför det svenska språket någonting, skriver Björn Ranelid. Ordet väger ingenting och likväl är det mäktigare än allting annat på Jorden. Svenskan tynar i Finland. Snart bara robotar som har spetskompetens. Ett lyckat datorspel ska stimulera spelarens fantasi, skapa nya sociala sammanhang – och framför allt präglas av lekfullhet.
Det menar Shigeru Miyamoto, en av spelbranschens mest framgångsrika kreatörer, som är föremål för en ny datorspelshistorisk studie. Alltsedan François Truffaut 1954 publicerade sin artikel ”Un certaine tendance du cinéma français” har den enskilde konstnärligt ansvarige i en kollektiv industriell produktionsprocess haft en beteckning: auteuren. Den tankevärld som Truffauts resonemang emanerade ur och skrev in sig i strävade efter att jämställa filmregissören med en konstnär eller författare, men också att identifiera de regissörer som trots Hollywoods studiomaskineri ändå uppvisade en stabil och igenkännbar stil. Norge mot Noreg. I en skämtteckning från 1919, två år efter den ryska revolutionen, frågar en bolsjevik en norrman: "Vad bråkar ni om i Norge? Är det revolution? " 15 saker du bara vet om du är skåning. Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.
Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion. Digital kultur ger unga ett annat språk. Läs- och ordförståelse är inte bara en fråga om Pisaresultat: ur ett demokratiskt perspektiv är ett gemensamt språkbruk av största vikt. En ny studie av resultaten i högskoleprovets ordförståelsedel visar på en farlig och snabbt växande språkklyfta mellan generationerna. Läsförmågan hos barn och unga hamnar med jämna mellanrum i fokus för samhällsdebatten.
Perspektivet är oftast jämförande: inte sällan handlar det om hur våra elever – och följaktligen vår skola – står sig i Pisatester när resultaten jämförs med andra länders. Många ger sig in i debatten och menar sig se en negativ förändring i den yngre generationens förmåga att läsa och förstå skönlitteratur, läroböcker och kurslitteratur. Men det finns också anledning att fråga sig om inte de senaste decenniernas stora förändringar i läsvanor och mediekonsumtion har påverkat även andra än de allra yngsta och sträcker sig utanför skolans värld. Här kan du höra den nya rikssvenskan.
En ny sorts rikssvenska, framtagen av de vanligaste dialekterna och brytningarna i dag, ska få svenskarna att inse att människors uttal inte har med kompetens att göra. På tisdagen släpptes ljudfiler där man kan höra hur rikssvenskan låter. Rikssvenskan är framtagen av de vanligaste dialekterna och brytningarna i dagFoto: TT Rikssvenskan har traditionellt sett betraktats som en neutral form av svenska utan språkliga avvikelser, från början framvuxen ur högreståndsspråket i Mälardalen, och den hörs i alltifrån hissar till telefonväxlar och förseningsutrop på tågperrongen.
Det vill det statligt ägda bemannings- och rekryteringsföretaget Lernia ändra på, skriver tidningen Östra Småland. Så sätter du språkpoliserna på plats. Spendera Om nyhetsredaktioner finge en krona för var gång någon hör av sig med påståenden som ”spendera gör man bara med pengar, tid tillbringar man”, då skulle mediebranschen inte behöva frukta några omställningskostnader. Många verkar inbilla sig att det är en anglicism, men både påståendet och inbillningen är fel.
Vad är svenska? Frågan kan verka dum. Gamla svenskar läser ungdomsslang – resultatet är underbart. Här är bästa vägen till att lära sig ett nytt språk. Att lära sig ett nytt språk är en utmaning oavsett när i livet man börjar studera. För den som arbetar, och kanske har en familj som kräver mycket av ens fritid, är det svårt att finna tid att sätta sig i skolbänken.
Språkbloggen. Testa dig själv. Hur man använder språket viktigare än hur mycket - Högskolan Dalarna. Flera tusen tack för terminen! Det blev sommarlov i år igen, och nu väntar förhoppningsvis några veckors ledighet och chans att ladda batterierna. Vi på Blueprint vill passa på att säga TACK till alla er tusentals lärare från runt om i Sverige som varit in, tittat, provat, sparat resurser, planerat tusentals arbetsområden och samarbetat i stort och smått! Ett extra stort tack till alla er som engagerat er och kommit med bra kommentarer och feedback - utan er kommer vi ingen vart så fortsätt så! 33 ord som bara äkta göteborgare begriper. 255 nyord som överlevt. Ze – hen på engelska. Språkbloggen. Året då vi började säga ”du” Laars-Gunar Andersson: Deet hade vaarit enklare at skriiva såå häär. Ingångar till ett språkutvecklande klassrum. Språkpolis? Duktig på att stava?
BBC Two - Fry's Planet Word. Alfabetet saknar tre bokstäver. Quiz: Vad kan du om dialekter? - Kultur & Nöje. Kan du skillnaden på var och vart? Vad kan du om ordspråk? Gustav Vasa gjorde de svenska ärterna rara. Lena Sundström: Offerkofta i XXL känns därför sällan trång. Isländsk purism allt längre bort från Mikkjáll Jackson. Därför är särskrivningar roliga. Vad kan du om svenska dialekter? Ordbok.com: Tvärslå norsk-svensk ordbok. Här sätter punkten punkt för god ton. Nobelessä: Tranströmers orkestrering allt rikare med åren - Kulturnytt. Språkfrågan: Ibland saknas verkligen ord. Jakten på språket: Svenska. ”Shoo bree” – så når man inte förortsborna. De knepiga svenska orden. Språket är en viktig del i människans identitet - Krönika - Nyheter Västervik Gamleby Ankarsrum.
Hänger du med i tonårsslangen? Rödluvan på olika språk. Unga missförstår varandra i mobilen - Sverige. Jakten på språket: Svenska. Kortfilmsklubben - danska: Drengestreger. Kortfilmsklubben - norska: Min bror Mikael. Snabbmeny. Material. Språk för dig i skolan. Debatt: Grammatik – ett nödvändigt gott. Hur snabbt – eller långsamt – går språkförändringar? Obegripligt i dag. Så talade vikingen! - gd.se. Så ser framtidens språk ut. Fridtjuv Berg smädades för den nya stavningsreformen. Värsta språket: Complete Episode List. Skandinaviska för nybörjare. Sprog & kultur. Pohjola-Norden - 3. Jutellaan perheestä / Prata om familjen. Hela listan på årets nyord.
Från attefallshus till åsiktskorridor. Visst gör ett s skillnad. Språkforum 2013: Runda ord och nya svordomar. Fy sjutton vilka konstiga svordomar. Korp. Språkfrågan: "Var god chilla" Språkfrågan: Finns det inga regler längre? Språkfrågan: Lärarna har fått ny utmaning. Språkfrågan: "Kruxet är att alla säger dom" Språkfrågan: Blir det rätt om alla säger fel? Vet du vad de danska orden betyder? Snakker du norsk? Högre tolerans för jävlar i pressen. Världens språk: Slang. ”'Sär skrivning' blir inte svenska språkets undergång” - Opinion. Brokabulär. Dom skriver fortfarande dem. Historisk uppgörelse om de personliga pronomen.
De/Dem/Det/Dom? När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar 15 oktober 2013 kl 13:35 - Språket. Dags att slopa de och dem? 23 september kl 13:35 - Språket. Skriftspråket moget för att införa ”dom” Nyordsjägarna. Testa dig själv – gör högskoleprovet på DN.se. Omtalat.nu - allt det snackas om i sociala medier. 25 nyord vi glömde bort - Sverige.