background preloader

Kronolekt

Kronolekt
Folk frågar mig ofta om dialekterna håller på att dö ut. Ja, det ser så ut; vi talar mer och mer standardsvenska för varje generation. Ur ett historiskt perspektiv kan man till och med säga att de till stor del redan har dött ut. Åh, så synd! Dialekterna i Sverige, liksom på andra håll, är en rest från historien. Sverige är inte längre särskilt geografiskt åtskilt. Men innebär det här att alla svenskar kommer att tala likadant i framtiden? Man har länge spekulerat över att de sociala klyftorna skulle öka och att detta skulle manifesteras i språket, alltså att människor skulle tala mer sociolekt än dialekt. Däremot kan man konstatera att dialekten oftast lever längst kvar i vissa socialgrupper, varför alltså de flesta svenska dialekter får avsluta sina dagar lika mycket som sociolekter som dialekter. Språket pekar alltså på en utjämning i samhället på flera olika plan. Det syns också för språkvetaren. Det gamla Sverige var för stort för att kunna hållas ihop geografiskt. Related:  Språksociologi

#Blogg100 – inlägg 12: Jag vill inte bli kallad hora! | Demokreativ Jag tänker inte bli arg, jag tänker bli stark ”Flytta på dig hora!” Killen som sprungit rakt in i mig så jag nästan tappade matbrickan låter en obscen gest följa med de arga orden innan han flinande ansluter sig till kompisarna som dunkar honom i ryggen. Du är värd respekt! Det riktigt trista är att jag inte blir arg, jag blir inte ens förvånad. Jag försöker stänga dem ute men de fastnar, orden, blickarna, killen som kallade mig hora för att jag inte ville dansa, tjejerna på bussen som kallade mig bitch av vilken jävla anledning som helst. När min syster som är 14 kom hem och grät för att ett gäng kallat henne svennehora var jag nära att bli arg. Jag tänker inte bli arg. Jag ska skriva om allas rätt att bli respekterade, jag ska prata om det i skolan, jag ska utbilda mig till nåt bra som ger mig en chans att göra skillnad, kanske hjälpa nån tjej som blivit kallad hora att förstå att hon är värd mer, alla är värda mer. Jag har ett namn.

Dialekten har blivit ett varumärke Länge var rikssvenska det enda som klingade i våra radio- och tv-sändningar. Men någonting har hänt. Just nu råder det en aldrig tidigare skådad vurm för dialekter inom populärkulturen. Dialekter. Alla har vi en, men i många år kunde man knappt tro det när man slog på radion eller tv:n och ett slags utslätad standardsvenska, även kallad rikssvenska, dominerade sändningarna. I dag ser verkligheten annorlunda ut. – Förr fanns det ett mycket större tryck på att man skulle prata rikssvenska. Hon säger att dokusåpor och rea­lity-program i tv har gjort sitt till att dialekterna brett ut sig och blivit alltmer vanliga. – Det är helt klart en vanesak. Vad är det som gör att vi vurmar så mycket för dialekter just nu? – När världen blivit mer globaliserad finns det en ökad vilja till lokal och regional anknytning. Det är inte bara i tv och radio som dialekten kommit in i värmen. – Det är en tydlig trend att allt fler använder sin dialekt som ett stilmedel. – Jag tror inte det.

Ska man bestraffa fula ord? I höstas vallfärdade journalister till Mackleanskolan i det skånska Skurup. Orsaken var att rektorn hade lanserat en handlingsplan mot kränkningar, som bland annat gick ut på att svordomar och könsord skulle bestraffas med kvarsittning. Insändarredaktörerna på lokaltidningarna rös av välbehag när debatten briserade i spalterna. Vissa föräldrar tyckte att metoden var nödvändig, däribland skolbusschauffören Susanne Mårtensson vars son Filip går i Mackleanskolan. - Det här borde ha genomförts långt tidigare. Andra menade att idén var befängd och omodern. När jag första gången mejlar och frågar om han vill delta i en diskussion om fula ord i skolmiljö med Skurupsrektorn är svaret korthugget: "Har svårt med personer som har idéer som denna Christin Stigborg. Drygt två månader senare träffas de ändå på högstadieskolan i Nils Holgerssons hembygd. Christin stigborg: Vi ville skapa en positiv attityd på skolan. Bengt Dagrin: Men vilka känner sig kränkta? Christin: Folk blir sårade av ord.

Varför får man inte säga neger? | Linneas språkblogg För några veckor sedan bloggade jag om snuskiga ord och uttryck i vardagsspråket. Vissa tycker att det ger ett outhärdligt vulgärt intryck, medan andra knappt reagerar när en åttaåring säger att något suger kuk. Något annat som kan ge ett vulgärt intryck är vissa ord för olika minoriteter. En del människor väljer att inte bry sig om detta. ”NU TÄNKER JAG SÄGA NEGER FÖR DET BETYDER BARA SVART” kan de till exempel lite fånigt skandera. Sara Granér har en gång kommenterat det så här: Alla påståenden i bilden ovan är inte helt korrekta. Den ovanstående bilden är faktiskt en äkta löpsedel från 1970-talet. Oftast finns det en logisk förklaring till att ord drar på sig en negativ laddning. Ett annat problem med etnicitetsbegrepp som utgår från utseende är att de i praktiken ofta ersätter mer mänskliga benämningar. I dag finns det egentligen inget större behov att påtala orimligheten i biologiskt motiverad rasism. Det finns lite olika vägar för att handskas med de här orden.

Guss ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya. Vilka ord är det då som över­lever och tar sig in i språket som majoriteten talar? – Varje generation har sitt favoritord för flicka. Så här till exempel:

Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Språklig variation Mobilspråket har blivit ett eget språk Ylva Hård af Segerstad är språkforskare vid universitetet i Göteborg. Hon studerar just nu det snabba mobilspråkets effekter på hur vi skriver och kommer med en avhandling lagom till jul. - Det används så himla mycket och är så otroligt häftigt. Och det är billigare än att ringa, säger Ylva Hård af Segerstad. Hon fascinerades av sms då hon såg ungdomar på bussen som snabbt knappade in sms. ”Förkortar och och utlämnar - Man har ju bara 160 tecken på sig men vill ändå få fram sitt meddelande. Ylvas huvudsyfte är att se hur man anpassar skriftspråket till de nya sätten att kommunicera via sms, chatt och e-post. Hon kartlägger också smileys. - Skriftspråket täcker ju inte alltid det behov man har. Hon skaffade sin första mobiltelefon för knappt tre år sedan. - Det handlar om allt möjligt, från att köpa kattmat till att ses vid femtiden, säger Ylva. - Sms är ett sätt att hålla kontakt med folk jag inte ringer upp - eller att skicka ett meddelande under natten utan att störa. gr8 -great, toppen u - du

Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte. Men de senaste åren har det blivit bättre och gått bättre. Den här gången kombinerade jag mina tidigare efrarenheter och cirkelmodellen. Hur har vi då jobbat? Fas 1- bygga upp kunskap Vi tittade tillsammans på en presentation som vår bibliotikare visade oss. Fas 2 – läsa och undersöka texter Nu var det dags att möta massor av olika dikter. Fas 3 – skriva gemensam text Vi skrev dikter tillsammans. Fotboll rund, hård Flyger sparkas skjuts Den studsar mot mål Fotboll Fas 4 – skriva på egen hand Vilken lektion!

Brokabulär Det våras för den manliga vänskapen. Det handlar om själsliga brorsor, som på engelska kallas bros. Detta ord förekommer numera i alla möjliga konstellationer: bromance-filmer är på uppgång, tv-serierna är fyllda av manliga radarpar och internet svämmar över av bloggar för, om och av bros. Uttryck som brocation, brommunity och bro code har blivit en del av en den amerikanska – och till viss mån den svenska – vokabulären. Men ordet bro är inte nytt, enligt Katherine Connor Martin. – Redan 1637 skrev John Evelyn i sin dagbok hur han lämnade Oxford och följde med sin ”eldest bro” ut på landet, säger hon. Eldest bro kan här ungefär översättas med ’äldsta brorsan’, och avser en biologisk bror – brother. I många språk använde man tidigt släktskapstermer också utanför familjen. Bro användes på 1600-talet också som titel för munkar, motsvarande det svenska broder. Men i århundraden användes bro i engelskan främst som en kortform för någons manliga syskon. Vem som är en bro kan variera.

Instagram, sociala medier och allas vårt ansvar! | Filmpedagogerna I dagarna två har jag föreläst för lärare, skolpersonal, skolledare och föräldrar kring sociala medier. Av en tillfällighet har detta inträffat samtidigt som det s.k. Instagrammålet kommit upp i rätten. Samtidigt brinner det och är uppror i Stockholm. Märkligt nog hänger dessa saker samman. Till att börja med: När det rapporteras om Instagrammålet i media är det vissa saker som inte framkommer – eller rapporteras lite fel. Medias rapportering om Instagrammålet. Vad gäller kontot: Det var många killar som hängdes ut på kontot gbgorroz. Vad gäller rättegången: Enbart de som har dokumentation över att de blivit kränkta är målsägande. Att anmäla och utreda liknande händelser: Flera elever försökte anmäla kontot och de kränkande kommentarerna som var skrivna om dem innan de s k upploppen skedde på tisdagen den 18 december. Polisen lyckades spåra Ip-nummer med hjälp av Instagram. Efterspelet till själva upploppen: Utanför Plusgymnasiet blev det upplopp. Hög andel socialbidragstagare.

Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat

Related: