#Blogg100 – inlägg 12: Jag vill inte bli kallad hora! | Demokreativ Jag tänker inte bli arg, jag tänker bli stark ”Flytta på dig hora!” Killen som sprungit rakt in i mig så jag nästan tappade matbrickan låter en obscen gest följa med de arga orden innan han flinande ansluter sig till kompisarna som dunkar honom i ryggen. Du är värd respekt! Det riktigt trista är att jag inte blir arg, jag blir inte ens förvånad. Jag försöker stänga dem ute men de fastnar, orden, blickarna, killen som kallade mig hora för att jag inte ville dansa, tjejerna på bussen som kallade mig bitch av vilken jävla anledning som helst. När min syster som är 14 kom hem och grät för att ett gäng kallat henne svennehora var jag nära att bli arg. Jag tänker inte bli arg. Jag ska skriva om allas rätt att bli respekterade, jag ska prata om det i skolan, jag ska utbilda mig till nåt bra som ger mig en chans att göra skillnad, kanske hjälpa nån tjej som blivit kallad hora att förstå att hon är värd mer, alla är värda mer. Jag har ett namn.
Lässtrategier på argumenterande text - Två pedagoger - ett klassrum Våra ettor ska snart skriva argumenterande texter. Vi förbereder och laddar med att gemensamt analysera argumenterade texters innehåll, disposition samt stil och ton. Givetvis passar vi på träna på läsförståelse. Spåkulan (se våra symboler) Vi börjar med att repetera spåkulans funktion. Eleverna får svara på vad de kan vänta sig av texttypen. Slutligen försöker de att förutspå vilka argument de kommer att möta i texten. Frågetecknet och förstoringsglaset I nästa steg låter vi eleverna läsa texten tyst. Summatecknet Vidare ska eleverna sammanfatta textens argument och motargument. Ankaret Slutligen låter vi texten införlivas i elevens tankevärld. Vi avslutar med att återvända till spåkulan.
Ska man bestraffa fula ord? I höstas vallfärdade journalister till Mackleanskolan i det skånska Skurup. Orsaken var att rektorn hade lanserat en handlingsplan mot kränkningar, som bland annat gick ut på att svordomar och könsord skulle bestraffas med kvarsittning. Insändarredaktörerna på lokaltidningarna rös av välbehag när debatten briserade i spalterna. Vissa föräldrar tyckte att metoden var nödvändig, däribland skolbusschauffören Susanne Mårtensson vars son Filip går i Mackleanskolan. - Det här borde ha genomförts långt tidigare. Andra menade att idén var befängd och omodern. När jag första gången mejlar och frågar om han vill delta i en diskussion om fula ord i skolmiljö med Skurupsrektorn är svaret korthugget: "Har svårt med personer som har idéer som denna Christin Stigborg. Drygt två månader senare träffas de ändå på högstadieskolan i Nils Holgerssons hembygd. Christin stigborg: Vi ville skapa en positiv attityd på skolan. Bengt Dagrin: Men vilka känner sig kränkta? Christin: Folk blir sårade av ord.
Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm på cirka tre timmar. Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer än ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra åren har kommunikationerna ständigt förbättrats, och avstånden mellan människor och platser har minskat på många sätt. Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation - språket. Inte minst har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter. Det har helt enkelt blivit mindre och mindre skillnader mellan olika lokala varianter av talad svenska. Till exempel har olika uttryck för att 'gnida in snö i ansiktet på någon' varit vanliga i olika delar av Göteborg, bland andra göra i väster, gura i öster och gira på Hisingen (alla med hårt g-uttal). Att det alls är skillnad mellan dialekterna i Sveriges två största städer, beror på samma faktorer som gör att språk och dialekter skiljer sig åt generellt. Lästips:
Guss ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya. Vilka ord är det då som överlever och tar sig in i språket som majoriteten talar? – Varje generation har sitt favoritord för flicka. Så här till exempel:
Varför får man inte säga neger? | Linneas språkblogg För några veckor sedan bloggade jag om snuskiga ord och uttryck i vardagsspråket. Vissa tycker att det ger ett outhärdligt vulgärt intryck, medan andra knappt reagerar när en åttaåring säger att något suger kuk. Något annat som kan ge ett vulgärt intryck är vissa ord för olika minoriteter. En del människor väljer att inte bry sig om detta. ”NU TÄNKER JAG SÄGA NEGER FÖR DET BETYDER BARA SVART” kan de till exempel lite fånigt skandera. Sara Granér har en gång kommenterat det så här: Alla påståenden i bilden ovan är inte helt korrekta. Den ovanstående bilden är faktiskt en äkta löpsedel från 1970-talet. Oftast finns det en logisk förklaring till att ord drar på sig en negativ laddning. Ett annat problem med etnicitetsbegrepp som utgår från utseende är att de i praktiken ofta ersätter mer mänskliga benämningar. I dag finns det egentligen inget större behov att påtala orimligheten i biologiskt motiverad rasism. Det finns lite olika vägar för att handskas med de här orden.
Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken Johansson, Britt Sandell Ring, Anniqa Hallgren och Fallgren, 2010. "Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken" är en bok som inspirerar och vägleder dig som önskar utveckla och fördjupa dina kunskaper om genrepedagogik. Boken innehåller beskrivningar av språk- och kunskapsutvecklande arbete i klassrummet och ger många tydliga exempel på hur man kan arbeta med skolans olika genrer. Läsaren får även vägledning kring hur fortlöpande pedagogisk bedömning och dokumentation av elevernas språk- och kunskapsutveckling kan göras. De många klassrumsexemplen i boken omfattar främst årskurserna 1-6, men är anpassningsbara även för äldre årskurser.
Våra svenska dialekter - SweDia 2000 itled Amanda Möller Berg För treorna på Fyrisskolan pågår just nu opponeringar på elevernas projektarbeten. Ester Arévalo Olsson är lättad över att hon blivit godkänd, men Rim Tanoukhi får inte besked förrän på måndag. – Jag skrev en uppsats om folkmorden i Rwanda, jag är lite nervös. I ett kalt grupprum, inte långt från de pågående opponeringarna, sitter de runt ett bord tillsammans med Fredrik Yngve och Mazlum Yildiz. BILD: Staffan Claesson | Ungdomsspråk. – Jag har väldigt mycket slang i mitt språk, men det beror på vem jag pratar med, säger Rim, 19 år. – Det kommer nya ord hela tiden, och man vill ha det så. Fredrik, 18 år, har suttit tillbakalutad i stolen tills nu. – Ja, det är samma sak som med kläder, det finns alltid nya stilar som man vill följa. BILD: Staffan Claesson | Missuppfattade. En mobilvibration hörs från någons jacka, men ingen tar notis om ljudet. – Men det betyder inte att vi glömmer de andra orden, att vi tappar språket! Rim Tanoukhi gestikulerar stort och höjer rösten.
Språklig variation Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Hit hör romaner, noveller, dikter och andra genrer. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Essäer
Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte. Men de senaste åren har det blivit bättre och gått bättre. Den här gången kombinerade jag mina tidigare efrarenheter och cirkelmodellen. Hur har vi då jobbat? Fas 1- bygga upp kunskap Vi tittade tillsammans på en presentation som vår bibliotikare visade oss. Fas 2 – läsa och undersöka texter Nu var det dags att möta massor av olika dikter. Fas 3 – skriva gemensam text Vi skrev dikter tillsammans. Fotboll rund, hård Flyger sparkas skjuts Den studsar mot mål Fotboll Fas 4 – skriva på egen hand Vilken lektion!