background preloader

Kronolekt

Kronolekt
Folk frågar mig ofta om dialekterna håller på att dö ut. Ja, det ser så ut; vi talar mer och mer standardsvenska för varje generation. Ur ett historiskt perspektiv kan man till och med säga att de till stor del redan har dött ut. Åh, så synd! Folk tycker det är jättetråkigt - det är ju så trevligt med dialekter. Jag försöker, ofta förgäves, förklara att det är ett slags lyxinfallsvinkel; människor kommer inte att fortsätta tala dialekt för att du tycker att det är underhållande att kunna höra var de kommer ifrån. Dialekterna i Sverige, liksom på andra håll, är en rest från historien. Sverige är inte längre särskilt geografiskt åtskilt. Men innebär det här att alla svenskar kommer att tala likadant i framtiden? Man har länge spekulerat över att de sociala klyftorna skulle öka och att detta skulle manifesteras i språket, alltså att människor skulle tala mer sociolekt än dialekt. Språket pekar alltså på en utjämning i samhället på flera olika plan. Det syns också för språkvetaren.

http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/kronolekt

Related:  SpråksociologiDialekterSpråksociologi

#Blogg100 – inlägg 12: Jag vill inte bli kallad hora! Jag tänker inte bli arg, jag tänker bli stark ”Flytta på dig hora!” Killen som sprungit rakt in i mig så jag nästan tappade matbrickan låter en obscen gest följa med de arga orden innan han flinande ansluter sig till kompisarna som dunkar honom i ryggen. Du är värd respekt! Det riktigt trista är att jag inte blir arg, jag blir inte ens förvånad.

Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska I dag kan man åka tåg från Göteborg till Stockholm på cirka tre timmar. Ett telefonsamtal mellan städerna kostar inte mer än ett lokalsamtal, och med webbkameror kan man både se och tala med varandra på 45 mils avstånd. Under de senaste hundra åren har kommunikationerna ständigt förbättrats, och avstånden mellan människor och platser har minskat på många sätt. Detta har haft effekter på en annan aspekt av kommunikation - språket. Inte minst har utvecklingen medverkat till en kraftig utjämning mellan svenska dialekter. Det har helt enkelt blivit mindre och mindre skillnader mellan olika lokala varianter av talad svenska.

Dialekten har blivit ett varumärke Länge var rikssvenska det enda som klingade i våra radio- och tv-sändningar. Men någonting har hänt. Just nu råder det en aldrig tidigare skådad vurm för dialekter inom populärkulturen. Dialekter. Alla har vi en, men i många år kunde man knappt tro det när man slog på radion eller tv:n och ett slags utslätad standardsvenska, även kallad rikssvenska, dominerade sändningarna. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Ska man bestraffa fula ord? I höstas vallfärdade journalister till Mackleanskolan i det skånska Skurup. Orsaken var att rektorn hade lanserat en handlingsplan mot kränkningar, som bland annat gick ut på att svordomar och könsord skulle bestraffas med kvarsittning. Insändarredaktörerna på lokaltidningarna rös av välbehag när debatten briserade i spalterna. Vissa föräldrar tyckte att metoden var nödvändig, däribland skolbusschauffören Susanne Mårtensson vars son Filip går i Mackleanskolan. - Det här borde ha genomförts långt tidigare.

Guss ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? Varför får man inte säga neger? För några veckor sedan bloggade jag om snuskiga ord och uttryck i vardagsspråket. Vissa tycker att det ger ett outhärdligt vulgärt intryck, medan andra knappt reagerar när en åttaåring säger att något suger kuk. Något annat som kan ge ett vulgärt intryck är vissa ord för olika minoriteter. En del människor väljer att inte bry sig om detta. ”NU TÄNKER JAG SÄGA NEGER FÖR DET BETYDER BARA SVART” kan de till exempel lite fånigt skandera. Sara Granér har en gång kommenterat det så här:

Varför tycker vi att vissa dialekter är fula? 11 mars kl 13:35 - Språket Dialekter väcker känslor. Det märktes inte minst när SVT visade serien Ettor och Nollor för ett par veckor sedan. Gustaf Skarsgårds göteborgska karaktär Karl fick mängder av tittare att reagera. I veckans program fokuserar vi på dialekter. Margareta Svahn lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet svarar på lyssnarnas dialektfrågor. Den senaste veckan har en video på när en finsk 19-åring härmar en massa olika språk setts av över 6 miljoner människor världen över.

Mobilspråket har blivit ett eget språk Ylva Hård af Segerstad är språkforskare vid universitetet i Göteborg. Hon studerar just nu det snabba mobilspråkets effekter på hur vi skriver och kommer med en avhandling lagom till jul. - Det används så himla mycket och är så otroligt häftigt. Och det är billigare än att ringa, säger Ylva Hård af Segerstad. Hon fascinerades av sms då hon såg ungdomar på bussen som snabbt knappade in sms. ”Förkortar och och utlämnar Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte.

Brokabulär Det våras för den manliga vänskapen. Det handlar om själsliga brorsor, som på engelska kallas bros. Detta ord förekommer numera i alla möjliga konstellationer: bromance-filmer är på uppgång, tv-serierna är fyllda av manliga radarpar och internet svämmar över av bloggar för, om och av bros. Uttryck som brocation, brommunity och bro code har blivit en del av en den amerikanska – och till viss mån den svenska – vokabulären. Sms får dialekten att blomstra Sms och chatt har fått den skrivna dialekten att blomstra. Ungdomar i finländska Närpes är stolta över sitt modersmål och ser fördelarna med att skriva på dialekt. ”Haij, kva göörs? ja tänkt om vi ska tå å hitt åp na ikvield?

Instagram, sociala medier och allas vårt ansvar! I dagarna två har jag föreläst för lärare, skolpersonal, skolledare och föräldrar kring sociala medier. Av en tillfällighet har detta inträffat samtidigt som det s.k. Instagrammålet kommit upp i rätten. Samtidigt brinner det och är uppror i Stockholm. Märkligt nog hänger dessa saker samman. Till att börja med:

Related: