background preloader

Värsta språket: Complete Episode List

Värsta språket: Complete Episode List
Related:  Språksociologi

Omar – en kille med snille och smak! För några dagar sedan fick eleverna i uppgift att föreställa sig Omar i några olika situationer. Vi har lyssnat på en radioteater, läst texter och sett (och hört) hur Omar pratar, bland annat här under ett julfirande med Ture. Eleverna är sedan tidigare bekanta med begreppet stilnivå och kan därför snabbt konstatera att Omar uttrycker sig på en hög och jämn språklig stilnivå. Under bilden följer några av elevernas förslag hur det låter när Omar talar… Mannar i mitt ärade fotbollslag, marschera med högre hastighet! Ursäkta, det vore med stor ära om ni visar mig riktningen till närmaste badhus. Skulle jag få reklamera detta magnifika sittunderlag? Det var den mest magnifika maten jag någonsin tillfört i mitt matintag. I all enkelhet, öka elevernas språkliga medvetenhet.

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?

Adam Lundgren döljer sin göteborgska En skådespelare med dialekt måste kunna prata rikssvenska. Adam Lundgren, från Göteborg, får nästan jämt dölja sin dialekt i film och på tv. Det är rikssvenska, eller stockholmska, som gäller. – Oftast, eller nästan alltid ska det pratas rikssvenska eller stockholmska. Stockholmska som rikssvenska I ”Känn ingen sorg”, filmen om Håkan Hellström, spelar Adam Lundgren huvudrollen. – Det handlade om en göteborgare i Göteborg. ”Låt folk ha kvar sina dialekter” Att stockholmskan blir synonym med rikssvenskan i film och tv är inte konstigt, tycker Adam Lundgren. – Även grov stockholmska räknas som rikssvenska, för de flesta producenter är bosatta i Stockholm. – I ”Wallander”, som utspelar sig i Ystad, pratar de rikssvenska. Finns en rädsla Men dialekt är inte gratis. – Om dialekten inte har någon betydelse för historien kan jag förstå att man väljer att fokusera på någonting annat. Adam Lundgren tror att det finns en rädsla.

Flerspråkig webbplats om språk :: lingvo.info Vem äger svenskan? I över två veckor har min fritid handlat om svenska språket. Människor har sökt upp mig för att vittna om språkets betydelse i deras vardag. Språket som verktyg att inta verkligheten, språket som inre klangbotten, språket som identitetsmarkör, språket som utsorteringsinstrument (kan du inte svenska får du inget jobb). Jag visste inte att språkfrågor fyller människors vardag och är avgörande för deras självbild. "Witt-Brattströmska kompaniet söker språkfascister. Jag måste erkänna att jag blir genomledsen. Bakgrunden till Gringos aggressiva reaktion är mitt uttalande i en skolpolitisk paneldebatt, ledd av Jan Björklund (direktsänd i TV 24 26/3). Simsalabim så förvandlas min anti-diskriminerande hållning (bättre svenskundervisning till alla skolelever) till främlingsfientlighet och bananståndet ovan till mitt seriösa integrationsförslag. Men jag är inte ensam! Till frågan om svenskans vara eller inte vara som huvudspråk för alla i det här landet hör den svenska litteraturen.

Ett halvt ark papper Hälsingeord från A till Ö - helahalsingland.se Revyrävarna Petters-Börje Olsson, Cia Olsson och Lennart Hämäläinen, som står stadigt fast i den hälsingska dialektmyllan, har hjälpt till att gestalta en del av alla dessa finurliga och användbara ord och begrepp. Christina Busck Några användbara hälsingeord på A: Aglös – respektlös, har inte respekt för något Annersia – andra sidan Annavar, annervar – varannan Assint – ingenting Atmä – bredvid Agsamt – gruvsamt Bra nog – rätt mycket Bakan – på baksidan, baktill Bangen – förvånad Bedlundsam – tålmodig Beskyttad – bekymrad, orolig, upprörd Cedera – förlora, tappa, mista Chalur – misstänksam - enbart bild porträtt på ngn som ser misstänksam ut. Dalmig – fjantig, fjollig Divla – diskutera något man är oense om Dänne – där Dôrgvagel – spindelnät Dôven – känna sig hängig, olustig Efterlut – utförsbacke, medlut Efterpå – efteråt Exmera – godta något Falas – färdas Flessa – skratta Fjaskig – opålitlig, narraktig Flurig, floke – trasslig, rufsig, oredig Frössam – frusen av sig, ömtålig för köld Gammelvâla – gammeldags

Språkbruk Vi är mitt inne i en ovanlig språkhistorisk process. Det är första gången sedan väldigt långt bak i tiden som vi får ett nytt pronomen, nämligen hen. Det här är en minst lika stor händelse som när stavningen ändrades 1906, eller när vi slopade verbens pluralformer på 1940-talet eller som du-reformen på 1970-talet. Att frågan om hen är mycket laddad i Sverige (mer än i Finland) fick vi åter en gång se när det blev debattstorm efter att DN:s chefredaktör meddelat att hen inte ska användas i nyhets- och reportagetexter i DN. Nyheten blev uppförstorad och vinklad, och har rentav kallats tidningsanka, eftersom rekommendationen faktiskt bara gäller nyhetstext. Det finns tre aspekter på pronomenet hen. Språkvården ger flera alternativa lösningar på den första aspekten, hur man undviker han/hon. Den sexualpolitiska aspekten handlar till en del om hur man språkligt respekterar sina medmänniskor. Frågan är om användningen av hen kommer att leda till ökad jämställdhet. Och hur böjs då hen?

SMS-språket hotar psyket - Debatt - www.hn.se SMS-kulturen hotar eftertanken och språket, befarar Li Hillker, gymnasielärare och författare. Svenska språket håller på att bli lika platt som en plattskärm. Som relativt nyutbildad lärare oroas jag över det själlösa, på gränsen till döda, språk som många elever i gymnasieskolan uppfattar som riktig svenska. I tidigare debatter angående språkutveckling kontra teknikens under, bra eller dåligt, har bland annat SMS-språket debatterats utifrån aspekten fördumning. Språket är basalt, äger vi ett ordfattigt språk kan vi inte kommunicera med andra optimalt, vi kan inte göra oss förstådda, kan inte försvara oss utan att slåss eller uttrycka alla våra känslor fullt ut och då kan vi inte heller läka oss själva, eller andra, när vi går sönder. Dessa rumphuggna versioner av riktiga ord stannar inte i mobilen, de hamnar på papper! Är detta frukten av att många ungdomar i dag lever i ett enda stort virvlande töcken av plattskärmar, mobiltelefoner, Ipodar (heter det så?) Li Hillker

Related: