background preloader

Värsta språket: Complete Episode List

Värsta språket: Complete Episode List

http://thetvdb.com/?tab=seasonall&id=80917&lid=8

Related:  SpråksociologikernilSpråkSpråketSvenska

Omar – en kille med snille och smak! För några dagar sedan fick eleverna i uppgift att föreställa sig Omar i några olika situationer. Vi har lyssnat på en radioteater, läst texter och sett (och hört) hur Omar pratar, bland annat här under ett julfirande med Ture. Eleverna är sedan tidigare bekanta med begreppet stilnivå och kan därför snabbt konstatera att Omar uttrycker sig på en hög och jämn språklig stilnivå. Under bilden följer några av elevernas förslag hur det låter när Omar talar…

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. Nobelessä: Tranströmers orkestrering allt rikare med åren - Kulturnytt Detta föranleder den sentida T. att reflektera över sin befordringsgång från att ha varit en ordens stachanovit till den nålsögde poetiske kameldrivare han sedan skulle bli känd som. Faktum är att Tranströmers sju första samlingar med början i 17 dikter 1954 fram t.o.m Sannningsbarriären 1978 – och då hoppar jag över den tunna Stigar, till hälften översättningar – att de kom punktligt med 4 års mellanrum. Det paradoxala med den här strängheten i urvalet och den omutliga disciplinen inför vad som fick och inte fick komma i tryck är att resultatet inte har blivit en svårbegripligt tuktad och krystat hopskruvad dikt, utan tvärtom, som den tycks, en dikt som i sitt språkliga och musikaliska uttryck har givits all tid den behöver för att invänta sin suveräna frihet. Som sedan kan erbjudas läsaren.

Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det ­gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Radioteater och sommartal Eleverna i år nio får välja arbetsområde de sista lektionerna. Antingen Radioteatern ger Hissen som genomförs i grupp och går ut på att skriva en radioteater om fyra människor som fastnar i en hiss eller Att gå sin egen väg som är individuell och bygger på att hålla ett tal, liknande Sommarpratarna i P1. När båda uppgifterna är presenterade utbrister en elev: – Jag vill göra båda!

Vem äger svenskan? I över två veckor har min fritid handlat om svenska språket. Människor har sökt upp mig för att vittna om språkets betydelse i deras vardag. Språket som verktyg att inta verkligheten, språket som inre klangbotten, språket som identitetsmarkör, språket som utsorteringsinstrument (kan du inte svenska får du inget jobb). Jag visste inte att språkfrågor fyller människors vardag och är avgörande för deras självbild. Att skriva ett bra svar. Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Vi kan också kalla det: hur du skriver ett bra svar, eller: att tänka på när du resonerar kring en text. I detta fallet har klassen läst Häxfeber, en skönlitterär bok om häxprocesser i det medeltida Danmark.

Här sätter punkten punkt för god ton Punkten har blivit sur. ­Utropstecknet en symbol för genuina känslor. Och ny rad har förvandlats till något av ett modernt skiljetecken. Rikssvenskans rötter Det är kanske inte helt lätt att förstå att de svenska dialekterna egentligen är äldre än det svenska riksspråket. Men någon gemensam talad svenska fanns knappast på medeltiden. Först på 1600-talet hände någonting. Då kan vi se de första exemplen på talad rikssvenska som används i vissa kretsar i Stockholm. Det är ingen tillfällighet att det är just där. Staden växte och förändrades enormt när Sverige, som gryende stormakt, började förstå poängen med att visa upp sin huvudstad som statussymbol: ståtliga nybyggen, ny stadsplan och mångdubblad befolkning.

Related:  Språkarbete