Propaganda – risk för påverkan | Forum för levande historia. Journalister ska inte skönmåla Sverige. Traditionella medier är under fortsatt attack. Donald Trump har gjort journalistangrepp till en specialgren. I Sverige är det framför allt Sverigedemokraterna som med avsmak talar om "pk-medier", ohederliga vinklingar och mörkanden, men deras tolkningar och föraktfulla ton vinner mark och sprids i sociala medier även från mer traditionella högerröster. På tisdagen skrev Medievärlden att SVT just nu utreder att starta av en faktagranskningstjänst. Projektledaren Mikael Pettersson beskriver det som att en arbetsgrupp på företaget skulle välja ut olika uppgifter att granska och sedan publicera resultaten på nätet med full transparens av metod och källor. Det är en intressant idé. Det hänger bara på att SVT verkligen skulle arbeta helt opartiskt och inte för ensidigt sikta in sig på vissa makthavare eller vissa politiska åsikter.
Det gäller också att undvika fällan att "faktagranska" vad som i själva verket är åsikter och tolkningar av fakta. Nätet har blivit grogrund för högerextrema. På eftermiddagen den 2 december publiceras en kommentar i den slutna gruppen ”Ordet är fritt!” På Facebook. Kommentatorn uppmanar där gruppens medlemmar att gå in och skriva vad de tycker om att Åhléns nya reklamkampanj har en bild på en svart pojke iförd luciakrona. Gruppen består till stor del av aktiva högerextremister och nationalsocialistiska sympatisörer. Det syns snart även i kommentarsfältet på Åhléns Facebooksida, som fylls med hatiska och hätska kommentarer.
Tre dagar senare tas bilden bort, på begäran från pojkens familj. I efterhand har det konstaterats att bara en bråkdel av de kvarvarande kommentarerna till bilden, 200 av drygt 10 000, var hatiska eller kritiska. Men den högerextrema sidan räknade det ändå som en seger eftersom kampanjen saboterats: ”Bra jobbat, mina kära näthatare”, skriver en av personerna, visar en granskning av fallet publicerad i tidningen Expo (12/12). – Förr skrev de insändare, ofta massproducerade efter olika mallar, till tidningar. Sverige – föredöme eller skräckexempel? | Lum. LUM riktar sökarljuset mot Sverige och låter tio forskare ge sin syn på dagens Sverige och vart vi är på väg. Blir världen bättre? Den frågan ställer sig forskare när 350-årsjubileets första vetenskapsvecka går av stapeln i mars. Debatt i Lunds panelister inleder veckan genom att vrida och vända på frågan och därefter följer fem dagar med diskussioner och föreläsningar om levnadsstandard, mänskliga rättigheter, krig, terrorism, klimat m.m.
ILLUSTRATION: Catrin Jakobsson Svensk välfärd är i världsklass och ingenstans månar man som här om att pappor ska kunna vara hemma med sina barn när de är små. Samtidigt utmanas den gamla Sverigebilden: inkomstskillnaderna ökar snabbt, gränserna har stängts och i riksdagen sitter ett invandringsfientligt parti som växer. Hur ser prognosen för framtiden ut? Vår egen och omvärldens Sverigebild har blivit mer polariserad. Håkan Johansson, professor i socialt arbete. –På två punkter spricker dock idealbilden. Kerstin Enflo, ekonomhistoriker. Lars J. Mikael Halápi, Skolverket, Helena Lindberg, MSB, och Ewa Thorslund, Statens medieråd: ”Svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik” Aldrig tidigare har det varit så angeläget att eleverna får goda kunskaper i källkritik som nu. Skolan kan fungera som en motkraft i en tid då allt fler får information filtrerad genom sociala medier och möter en flod av propaganda och falska nyheter. Den svenska skolans demokratiuppdrag slås fast i både skollagen och läroplanerna.
Elever ska ges möjligheter att utveckla de förmågor som behövs för att aktivt kunna verka i ett demokratiskt samhälle. En mycket viktig del i det arbetet är att utveckla medie- och informationskunnighet (MIK): att kunna finna, kritiskt värdera, analysera och själv skapa information. Där är källkritik en central del. Det handlar om att förstå vem som är avsändare och vilket syfte avsändaren har. Det handlar om att kunna skilja sant från falskt och propaganda från journalistik. Utvecklingen på internet och i sociala medier innebär att behovet av kunskap om källkritik aldrig varit större än i dag.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. I frihet, tillsammans. När amerikaner vill driva med oss kanadensare upprepar de ordet ”förlåt” många gånger i en och samma mening. Vi ber om ursäkt för allting. Min svärmor ringer inte till oss efter nio på kvällen och inte vid middagstid, runt sex, och verkligen inte under dagen eller på morgonen. Hon är rädd att hon ska störa oss. Såvitt jag vet låser människor som inte bor i storstäderna sällan sina ytterdörrar. En vän till mig från Gaspesie, nordöst om Québec, låter utan att tveka nyckeln sitta kvar i bilen. När min vän Nicholas vill kommentera något börjar han alltid med att säga: ”Jag vill inte döma. Det är så vi lever tillsammans: I den frihet ömsesidig respekt skänker och i den ömsesidiga respekt frihet skapar.
Första gången jag träffade min mans familj i Roberval, fem timmars körning norr om Montreal, där inte mer än tiotusen människor trotsar den arktiska vintern, blev jag omfamnad redan innan jag hunnit ta av mig handskarna. Min nu bortgångne svärfar ville att Québec skulle frigöras från Kanada. Oisín Cantwell: Varför så tyst om bombdåden i Göteborg? Explosion i container i Göteborg.Foto: Thomas Johansson/TT Två bombdåd, en tredje sprängladdning hittad vid en flyktingförläggning, en person allvarligt skadad. Varför är det tyst i rikspressen om en våldsvåg i Göteborg som Säpo utreder och som har lett till att en ledande nazist häktats?
Det är utomordentligt allvarlig brottslighet som utreds under ledning av åklagare Mats Ljungqvist vid riksenheten för säkerhetsmål. Den 11 november förra året exploderade en sprängladdning på Övre Husargatan utanför en lokal som hyrs av Syndikalistiskt forum, en bokhandel och "mötesplats för Göteborgs vänster i bred mening". Fönsterrutor krossades, fasaden skadades. Ett par månader senare, den 5 januari i år, skadades en städare svårt då han skulle slänga sopor i en container utanför ett hotell som används som flyktingboende. En av påsarna exploderade och tidningen GT berättar i dag att mannen snart fyra veckor senare ännu vårdas på sjukhus. Vad beror ointresset på? Källkritik på internet. När propagandisterna blir "faktakollare" | Metro. Under december, drygt en månad efter det amerikanska presidentvalet, meddelade Facebook att sociala medier-jätten skulle börja använda sig av externa faktakollare för att granska artiklar som sprids på Facebook.
Anledningen till detta var den effekt så kallade falska nyheter anses ha haft på det amerikanska presidentvalet. Sajter med namn som ”Addicting info” och ”American news” lyckades som få andra sprida sina vinklade och ofta falska nyheter i en grad som tidigare inte setts. När Buzzfeed granskade sex stora amerikanska Facebooksidor, tre vänstervinklade och tre högervinklade, kom de fram till att mellan fyra och tolv procent av alla artiklar som spreds via sidorna var helt falska. Det var också de artiklarna som som spreds överlägset mest. LÄS MER: USA-valet togs över av fejksajter – kan det hända här? Och att falska påståenden och artiklar får en stor spridning är det svårt att inte märka. LÄS MER: Här är Storken – Jakob, 20, lurade hela Sverige. Sean Spicer hånas för påstående om publikens storlek.
Sean Spicer hånas för påstående om publikens storlek. Flera stora studier har genomförts för att kartlägga psykologin bakom fejknyheter och faktaresistens. Faktaresistens blev ett av årets nyord 2015 och de fejkade nyheterna har blivit fler under de senaste åren. Att de för många hamnar i samma flöden och ser likadana ut som ”vanliga” nyheter har bidragit till deras spridning. Men vilka mekanismer är det som ligger bakom detta? Det har flera socialpsykologer på olika håll i världen intresserat sig av. – Människor fungerar inte som forskare, som bedömer fakta och bevisning, utan väljer att tro på de fakta som ligger i linje med vad de redan tycker, säger Matthew Hornsey, som är professor i socialpsykologi på University of Queensland i Australien till Los Angeles Times. Fenomenet kallas på engelska för ”cognitive bias” och är känt sedan tidigare. . – I dag, när politiska och kulturella ledare använder fakta som vapen, har resultatet blivit ett förorenat klimat för forskning och kommunikation, säger Dan M Kahan, professor i psykologi på Yale University, till Los Angeles Times.
"Alternativa medier" inget alternativ - Medierna. Vita huset om publiken: Vi gav ”alternativa fakta” Uppgifterna om hur många som egentligen deltog vid Donald Trumps installation på fredagen varierar. Inte minst för att det inte finns några säkra siffror. US National Park Service, som ansvarar för platsen, räknade inte utan de enda uppgifterna som finns grundas på bilder från platsen. Bilder som bland annat publicerades av New York Times. De båda bilderna i twitterinlägget här nedan är båda tagna 45 minuter innan respektive Obama (vänster) och Trump svor eden. På bilden tagen i samband med Trumps installation gapar stora områden tomma, något som bland annat kan förklaras av avspärrningar, som inte fanns vid Obamas installation, och flera säkerhetskontroller som försenade många som var på väg – enligt Sean Spicer. – Detta var den största publik som någonsin bevistat en presidentinstallation. När president Barack Obama svors in 2009 beräknas 1,8 miljoner ha befunnit sig på plats vid och runt Kapitolium.
Enligt Sean Spicer skulle publiken ha varit större än så under fredagen. Redaktioner oroliga för hur Donald Trump kommer behandla journalister. Tills vidare blir pressträffarna kvar i Vita huset, meddelade Donald Trump i onsdags. Beslutet att flytta dem till en angränsande byggnad hade mötts av starka reaktioner från journalister som befarade att syftet med nyordningen var att försämra tillgängligheten till administrationen. I tisdags skrev chefredaktören för Columbia Journalism Review, som ges ut av Columbia University, ett öppet brev till Trump där han konstaterade att presidenten är i sin fulla rätt att ändra rutinerna kring honom, men att han aldrig kan hindra mediernas granskning av hans administration eller politik.
Även om chefredaktören Kyle Pope är den som skrivit brevet är det undertecknat av dem han anser sig företräda, ”presskåren”. Läs också: Trumps installationstal ord för ord Redaktionernas nervositet över ett lokalbyte visar hur djup deras oro är över relationen till den nya presidenten. Trumps relation till medierna har länge varit friktionsfylld. Donald Trump har inte nödvändigtvis allmänheten emot sig. Björn Wiman om Donald Trumps språk. Internet visade givetvis ingen pardon. Genast spreds virala skämt som visade vad som egentligen fanns på det där papperet som Trump hade framför sig: kludd med färgkritor, självförhärligande klotter och felstavade kråkfötter. Det vore dock ett misstag att underskatta Trumps förhållande till språket. Det är språket som har gjort honom till Abraham Lincolns efterträdare – och världens mäktigaste man.
Vad är det då för språk? Man kan göra sig lustig över hans skolgårdsmässiga sätt att uttrycka sig, men faktum är att det är extremt effektivt: korta och konkreta ord i en repetitiv demagogi som återspeglar och förstärker publikens känslor. Tidningen Economist påpekade i höstas att Donald Trump har tagit George Orwells recept på ett språk som ska demaskera lögnerna och satt det i arbete mot sig självt. ”Använd aldrig ett långt ord när det duger med ett kort”, skrev Orwell.
Konsten att kommunicera direkt med medborgarna har alltid var central för amerikanska presidenter. Rättelse 2017-01-22 17:00. Sant och falskt i Janouch-debatten | SVT Nyheter. Sedan författaren Katerina Janouch deltog i tjeckiska DVTV förra veckan har en intensiv debatt pågått i svenska medier om bilden av Sverige och dess invandringspolitik.
Debattörer har anklagat varandra för bland annat häxjakt, rysk propaganda, angiveri, lögner, bokbränning, rasism och rasbiologi. Krav har även riktats mot att Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski ska avgå. På onsdagen nådde debatten regeringsnivå, då statsminister Stefan Löfven (S) kommenterade att en författare gett sin bild av Sverige offentligt. Med anledning av den stora uppmärksamheten kring ämnet har Kulturnyheterna faktakollat de mest omstridda uppgifterna i den stundtals hätska debatten. Påstående: Allt fler svenskar känner sig otrygga Stämmer delvis, otryggheten i Sverige ökade något mellan 2015 och 2016, enligt BRÅ:s nationella trygghetsundersökning. Källa: Brottförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning 2016.
Stämmer inte. Läs mer: Källa: Migrationsverket. Stämmer delvis. Videospelare Textning på. Kodorden gör att många avfärdar dödsskjutningen. Kodord brukar de kallas. Ord som används av den som inte kan berätta allt, men som likväl avkodas av mottagaren. Som när en pojke blir skjuten i huvudet, och medierna rapporterar det som polisen kan och vill berätta. I det här fallet var pojken 16 år, född år 2000. Han bodde på Rosengård i Malmö, han blev ihjälskjuten ett stenkast från sitt hem.
Kodord: Rosengård. Pojken hade alltså troligen någon sorts invandrarbakgrund. En 16-årig pojke från Rosengård – det är allt vi vet än så länge, allt polisen kan och vill berätta – är mindre pojke och ännu mindre människa om han kommer därifrån. Snart får vi veta mer, när polisen kan och vill berätta mer. Är han känd av polisen? Kodord: Känd av polisen. Egentligen betyder det inte mer än att personen i så fall finns i polisens register.
Som dömd brottsling, så klart. Vi vet ingenting, men vi avkodar orden. Det är så här bilden skapas och återskapas, gång efter annan: Invandrarpojken och skulden. Och nu var det ju inte ens så. En pojke, 16 år. En skymf låta SD arrangera minnesdag om Förintelsen. Debatt Med Sverigedemokraterna som medarrangörer av minnesceremonin över Förintelsens offer så kommer vi inte att kunna delta. Det är av hänsyn till våra döda släktingar, för våra kommande generationer och för allas lika värde, skriver bland andra Lisa Granér och Erik Nilsson med många fler. Vi som skriver det här är ingen grupp. Vi företräder ingen organisation. Ingen församling. Vi röstar på olika partier och olika block. Vi bär med oss ett folkmord genom våra släktingars berättelser. Vi bär med oss minnen av liv i getton och barn som slits ur famnen på sina föräldrar; barn som dödas framför ögonen på dem som älskar dem högst.
Extremhögern på frammarsch Vårt arv är detta: en ryggsäck tyngre än någon skulle behöva bära men också en ödmjukhet inför vad det är att vara flykting, en tacksamhet för livet i sig. Över hela Europa är extremhögern och främlingsfientligheten på frammarsch igen. SD:s nazistiska rötter Ordet skymf är i det här sammanhanget högst adekvat. Allvarlig utveckling. Lärare stereotyp. Lärare stereotyp. Förklädda flickan från Kabul fick nytt liv i Sverige. 70 procent av de vuxna och 86 procent av ensamkommande afghaner som kom till Sverige under 2015 var pojkar och män. Men en kvinnlig politiker och människorättskämpe kom ensam från Afghanistan med sina fyra döttrar. Hon heter Azita Rafaat, och var en av huvudpersonerna i Jenny Nordbergs bok “De förklädda flickorna i Kabul”. Där levde hennes dotter som pojke. Med hjälp av dagboksanteckningar från de senaste två åren berättar Azita nu om vad som hände sedan.
Det utgör också prologen till fyra svensk-afghanska flickors nya liv. Strax efter att planet lyft från flygplatsen och började få höjd tog piloten en sista mjuk sväng över Khargasjön, som ligger inbäddad mellan bergen utanför Kabul. Här hittar du samtliga kapitel i ”Ett nytt liv” Men när den stora jumbojeten långsamt vred kursen västerut sög det till i magen på henne.
Azita sneglade på sina döttrar, som satt bredvid. De skulle ju snart vara tillbaka i Kabul. ”Jag vill söka asyl för mig själv och mina döttrar”, sade hon till slut.