background preloader

BFL

Facebook Twitter

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang. En av de absolut vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse.

I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi. BakgrundVi har under en period arbetat med temat “Allting börjar med solen” i biologi. StödstrukturFörst diskuterade vi i helklass vad ett resonemang var, när man gör detta och vad man har för nytta av att vara duktig på det. Sju lärmoduler för arbete med Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande”

MOMENT A – vetenskaplig grund Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum.

Sju lärmoduler för arbete med Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande”

Boken Att följa lärande har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. Att läsa: Förord + Kapitel 1, s.15-41 MOMENT B – diskussion och planering. Utbildningsmodul 1 om Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION. För att kunna arbeta systematiskt med planering, genomförande, uppföljning och utvärdering utav undervisningen i allmänhet och bedömning i synnerhet så kan olika matriser underlätta både för lärare och elever.

Utbildningsmodul 1 om Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION

Bedömningsmatriser kan användas för att tydliggöra målen och bedömningskriterierna för en hel kurs, ett enskilt arbetsområde alternativt en specifik uppgift. I en allmän bedömningsmatris bör det tydligt framgå en koppling mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven utifrån Skolverkets kurs- och ämnesplaner. En allmän bedömningsmatris för en kurs eller ämne kan skapas i Officepaketet (OneNote, Word, Excel), Googles kalkylark eller i olika webbaserade lärplattformar som kan delas mellan lärare och elever. En mer specifik bedömningsmatris kopplad till ett arbetsområde eller en uppgift bör även innehålla en beskrivning av kopplingen mellan bedömning, undervisning och lärandemål (Alignmentplanering). 50 Enkla Formativa Bedömningstekniker _bara Det. Förstå kunskapskraven: Att pröva och ompröva. Förstå kunskapskraven: Att lösa problem och föra resonemang. Förstå kunskapskraven: Att föra en diskussion framåt.

Förstå kunskapskraven: Att utveckla ett resonemang. Förstå kunskapskraven: Nyanserade resonemang och komplexa samband. Bedömning för och av lärande: Forskningsnytt om formativ bedömning. Hur svårt är det att få ett A? Det är inte bara eleverna som undrar hur svårt det är att få ett A i betyg.

Hur svårt är det att få ett A?

Elevernas föräldrar är minst lika nyfikna. Är det svårare att få ett A än att få en 5:a? Och visst måste det vara mycket svårare att få ett A än ett MVG, för ett MVG är väl ungefär som ett B eller? Det är förståeligt att man gärna vill översätta dagens betygsskala till de beteckningar man själv hade i skolan men det låter sig inte riktigt göras. Vi kan använda en idrottsmetafor för att förklara varför ett A inte är det samma som en 5:a, ett MVG eller ens ett MVG+. Illustration: Ola Henningsson I läroplanen finns det fasta kunskapskrav som talar om vad som krävs för att få ett A i betyg. Ett A är inte det samma som ett MVG Om vi fullföljer vår liknelse från idrottens värld kan man säga att de gamla läroplanerna istället för att mäta kunskapen i form av hoppförmågan i höjdhopp mätte hoppförmågan i längdhopp.

Illustration: Betygsskalan 1-5 normalfördelningskurva Andelen A lägre än andelen MVG. Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning. Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp.

Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning

Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Följ oss på sociala medier eller på vår hemsida för att ta del av nya uppdateringar med tips på nya filmer och videoklipp inom formativ bedömning. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning. Koden till bättre lärande.

Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning. Begreppslig förmåga. Christian Lundahl - 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav.mov. Christian Lundahl - 4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra.mov. Random Picker. Bedömning för lärande.