background preloader

Vetenskap och tro

Facebook Twitter

Vetenskap/religion - några utgångspunkter. Richard Dawkins: "Illusionen om Gud" Tuff match med Gud. Den stridbare ateisten Richard Dawkins går möjligen segrande ur sin boxningsmatch med Gud - men bara om man bortser från mer än femhundra år av bibeltolkning. Ronny Ambjörnsson undrar om religion kan bekämpas med intellektuella medel. Den Gud som framträder i Bibeln är utan tvekan ett brutalt monster. Människoliv tycks inte betyda någonting, inte heller heder eller värdighet. I fjärde mosebok hetsar Gud Mose att anfalla folket i Midjans land, som besegras och får se sina städer brännas till marken. När soldaterna inte vill slå ihjäl kvinnor och barn blir gudsmannen Mose ursinnig och befaller att alla gossebarn skall dödas, tillsammans med de kvinnor som inte är oskulder - "de flickor som inte har legat med någon man skall ni låta leva och behålla för egen del" ­(4 Mos 31:18) En sådan Gud förtjänar inte att existera, kan man tycka.

Men samtidigt är det också en ökande skara tvivlare som förnekar hans existens. Men saken är inte alldeles enkel. Richard Dawkins. Världens mest kända och hatade ateist. Författaren och debattören Richard Dawkins har kallats ”Darwins rottweiler”. Boklördag möter snarare en sansad forskare som tror på vetenskapen och anser att det är en stor synd att indoktrinera barn. –Jag avskyr tanken på att bli ihågkommen som en religionsmotståndare. Jag föredrar att hyllas som en vetenskapens förkämpe, suckar världens kanske mest kända – och hatade – ateist, när jag träffar honom i hotell Lydmars lyxiga svit med en enorm dubbelsäng i vardagsrummet och en majestätisk utsikt mot Gamla stan och Slottet.

Richard Dawkins har alltid sett oförskämt ungdomlig ut men vid 71 års ålder börjar åren synas så smått. Men energin och intensiteten är det inget fel på. Eller nyfikenheten. I grunden är han zoolog, mer exakt etolog (läran om djurs beteende) och slog igenom som populärvetenskaplig författare med miljonbästsäljaren ”Den själviska genen” från 1976. Likväl är det en helt annan bok som gjort Dawkins till ett världsnamn. Får du fortfarande hatmejl? Dawkins skrattar till, ler. Går Islam att förena med modern vetenskap? Skapelse och Utveckling. Och Gud sade: Må vattnet frambringa ett vimmel av levande varelser. Må också fåglar flyga över jorden under himmelens stora fäste. . /.../ Och Gud sade: Må jorden frambringa levande varelser, efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter.

Och det skedde så /.../ Och Gud såg att det var gott. Och Gud sade: Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika. Och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna på himlen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden. Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han dem, till man och kvinna skapade han dem. I USA förekommer det att läroböckerna i biologi innehåller varningstexter som säger att Charles Darwins teorier faktiskt är omdebatterade och omstridda. Darwin hade kommit fram till att alla arter i naturen förändras med tiden på grund av medfödda egenskaper och förmåga att anpassa sig till den omgivande miljön. 1. 2. 3. 4. Den ständiga konflikten mellan tro och vetande. Filosofiprofessorn Ingemar Hedenius religionskritik har spelat en helt avgörande roll för synen på kristendomen och religiös tro i den svenska kulturen.

Hans bok ”Tro och vetande” från 1949 har i år kommit i nytryck. Det har skrivits mycket om Hedenius och hans religionskritiska gärning på senare år. Han har också fått en hel rad efterföljare såväl på den nationella som internationella arenan. Ja, man kan tala om en explosion av religionskritiska författare. Detta är ett nytt fenomen. För bara något decennium sedan var läget helt annorlunda. Då framstod Hedenius som ett relativt isolerat svenskt fenomen med få internationella kopplingar utöver Bertrand Russell och upplysningsfilosoferna.

Den elfte september, rondellhundar och Knutby är exempel på händelser och fenomen som skapat ett nyvaknat intresse för religionskritik. Vad som skrivits mindre om är hur försvararna av gudstro resonerar. Försvaret av tron har huvudsakligen formulerats via tre linjer. Gud och kunskapens äpple. Denna vecka är det exakt 150 år sedan som Darwins bok ”Om arternas uppkomst” kom ut. Den tycktes fördriva Gud från skapelsen, men än i dag finns biologer som är troende – som Francis Collins. Nils Uddenberg har läst hans nya bok och bekänner sig som ”from darwinist”. I dagarna är det 150 år sedan Darwins epokgörande bok ”Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller De bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron ” låg på bokhandelsdiskarna. Den slog ner som en bomb. Inget annat vetenskapligt arbete har haft tillnärmelsevis lika stor kulturhistorisk betydelse. Tidigare hade naturens rikedom och organismernas förunderliga anpassning till sina livsomständigheter tagits som intäkt för ”Guds allmakt, visdom och godhet”, nu blev de i stället ett resultat av slumpmässig variation och hänsynslös utslagning.

För ganska många blev Darwins utvecklingslära en väg bort från den kristna tron. Men alla biologer har inte blivit ateister. Så präglades relativitetsteorin av den judiska traditionen. Den tyske Nobelpristagaren Philipp Lenard avfärdade sin fysikerkollega Einsteins vetenskap som ”judisk”. Men trots det förfärande idégodset kan det vara intressant att reflektera över religionens roll för fysiken, skriver Jackie Jakubowski.

Den tyske Nobelpristagaren i fysik, Philipp Lenard, är mest ihågkommen för sina experimentella arbeten om fotoelektrisk effekt, en teknik för bildskärmar som under lång tid var standard för oscilloskop, spektrumanalysatorer och TV-mottagare. Men Philipp Lenard blev också lika mycket (ö-)känd för sina grumliga idéer och sitt stöd för Hitler. Han gjorde gällande att all vetenskap, liksom allt annat som skapas av människan, är bestämd av ”ras och blod” – det ledde honom till slutsatsen att det finns både ”arisk” och ”judisk vetenskap”. (Han hade inte heller mycket till övers för ”engelsk fysik” som han ansåg vara stöld från Tyskland.)

Det är på dessa grunder som Lenard ifrågasatte både kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteorier. Debatten om vetenskap och religion. Darwins utvecklingslära innebar ett nytt sätt att se på naturen och den ledde till många diskussioner kring vetenskapliga, politiska och religiösa frågor. Debatten har ofta beskrivits som en hård kamp mellan vetenskap och religion. En närmare granskning visar att det fanns skarpa motsättningar men att det inte kan beskrivas som en kamp mellan vetenskap och kyrkan. Det fanns forskare som var väldigt kritiska mot evolutionsteorin (eller delar av den) och det fanns företrädare för kyrkan som försvarade den. Många försökte kombinera evolutions-teorin med tron på Gud som den grundläggande orsaken till livets uppkomst och utveckling. I vissa sammanhang blev emellertid konflikten uttalad. Även i dag finns en laddad debatt kring evolutionsteorin där vetenskap och religion står emot varandra. Många ansåg istället att de vetenskapliga studierna ökade kunskapen om naturen samtidigt som de gav kunskap om Gud.

Gränsen mellan människan och den övriga naturen suddades ut.