background preloader

Vetenskap och tro

Facebook Twitter

Vetenskap/religion - några utgångspunkter. Richard Dawkins: "Illusionen om Gud" Tuff match med Gud.

Richard Dawkins: "Illusionen om Gud"

Den stridbare ateisten Richard Dawkins går möjligen segrande ur sin boxningsmatch med Gud - men bara om man bortser från mer än femhundra år av bibeltolkning. Ronny Ambjörnsson undrar om religion kan bekämpas med intellektuella medel. Den Gud som framträder i Bibeln är utan tvekan ett brutalt monster. Människoliv tycks inte betyda någonting, inte heller heder eller värdighet. I fjärde mosebok hetsar Gud Mose att anfalla folket i Midjans land, som besegras och får se sina städer brännas till marken. En sådan Gud förtjänar inte att existera, kan man tycka. Men samtidigt är det också en ökande skara tvivlare som förnekar hans existens.

Dawkins tillbakavisar i Illusionen om Gud" de vanligaste "gudsbevisen", inte bara de gamla ärevördiga från Anselm och Thomas från Aquino utan också mer moderna varianter. Richard Dawkins. Världens mest kända och hatade ateist. Författaren och debattören Richard Dawkins har kallats ”Darwins rottweiler”.

Richard Dawkins. Världens mest kända och hatade ateist

Boklördag möter snarare en sansad forskare som tror på vetenskapen och anser att det är en stor synd att indoktrinera barn. –Jag avskyr tanken på att bli ihågkommen som en religionsmotståndare. Jag föredrar att hyllas som en vetenskapens förkämpe, suckar världens kanske mest kända – och hatade – ateist, när jag träffar honom i hotell Lydmars lyxiga svit med en enorm dubbelsäng i vardagsrummet och en majestätisk utsikt mot Gamla stan och Slottet. Richard Dawkins har alltid sett oförskämt ungdomlig ut men vid 71 års ålder börjar åren synas så smått. Men energin och intensiteten är det inget fel på. Går Islam att förena med modern vetenskap? Skapelse och Utveckling. Och Gud sade: Må vattnet frambringa ett vimmel av levande varelser.

Skapelse och Utveckling

Må också fåglar flyga över jorden under himmelens stora fäste. . /.../ Och Gud sade: Må jorden frambringa levande varelser, efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter. Och det skedde så /.../ Och Gud såg att det var gott. Och Gud sade: Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika. I USA förekommer det att läroböckerna i biologi innehåller varningstexter som säger att Charles Darwins teorier faktiskt är omdebatterade och omstridda.

Darwin hade kommit fram till att alla arter i naturen förändras med tiden på grund av medfödda egenskaper och förmåga att anpassa sig till den omgivande miljön. De individer, som har de mest fördelaktiga egenskaperna, har störst chans att överleva menade Darwin. Enligt den moderna utvecklingsläran krävs också mutationer (förändringar i arvsmassan) för att förklara att komplicerade organ, som t.ex. hjärtat, skulle kunna utvecklas. 1. 2. 3.

Den ständiga konflikten mellan tro och vetande. Filosofiprofessorn Ingemar Hedenius religionskritik har spelat en helt avgörande roll för synen på kristendomen och religiös tro i den svenska kulturen.

Den ständiga konflikten mellan tro och vetande

Hans bok ”Tro och vetande” från 1949 har i år kommit i nytryck. Det har skrivits mycket om Hedenius och hans religionskritiska gärning på senare år. Han har också fått en hel rad efterföljare såväl på den nationella som internationella arenan. Ja, man kan tala om en explosion av religionskritiska författare. Detta är ett nytt fenomen. Den elfte september, rondellhundar och Knutby är exempel på händelser och fenomen som skapat ett nyvaknat intresse för religionskritik.

Vad som skrivits mindre om är hur försvararna av gudstro resonerar. Försvaret av tron har huvudsakligen formulerats via tre linjer. En andra linje, i Sverige tidigt företrädd av Sveriges internationellt mest kände teolog, professorn och biskopen Anders Nygren (1890–1978), driver tanken att tro är något helt annat än vetande. Gud och kunskapens äpple.

Denna vecka är det exakt 150 år sedan som Darwins bok ”Om arternas uppkomst” kom ut.

Gud och kunskapens äpple

Den tycktes fördriva Gud från skapelsen, men än i dag finns biologer som är troende – som Francis Collins. Nils Uddenberg har läst hans nya bok och bekänner sig som ”from darwinist”. I dagarna är det 150 år sedan Darwins epokgörande bok ”Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller De bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron ” låg på bokhandelsdiskarna. Den slog ner som en bomb. Inget annat vetenskapligt arbete har haft tillnärmelsevis lika stor kulturhistorisk betydelse. Tidigare hade naturens rikedom och organismernas förunderliga anpassning till sina livsomständigheter tagits som intäkt för ”Guds allmakt, visdom och godhet”, nu blev de i stället ett resultat av slumpmässig variation och hänsynslös utslagning. För ganska många blev Darwins utvecklingslära en väg bort från den kristna tron. Men alla biologer har inte blivit ateister.

Så präglades relativitetsteorin av den judiska traditionen. Den tyske Nobelpristagaren Philipp Lenard avfärdade sin fysikerkollega Einsteins vetenskap som ”judisk”.

Så präglades relativitetsteorin av den judiska traditionen

Men trots det förfärande idégodset kan det vara intressant att reflektera över religionens roll för fysiken, skriver Jackie Jakubowski. Den tyske Nobelpristagaren i fysik, Philipp Lenard, är mest ihågkommen för sina experimentella arbeten om fotoelektrisk effekt, en teknik för bildskärmar som under lång tid var standard för oscilloskop, spektrumanalysatorer och TV-mottagare. Men Philipp Lenard blev också lika mycket (ö-)känd för sina grumliga idéer och sitt stöd för Hitler. Han gjorde gällande att all vetenskap, liksom allt annat som skapas av människan, är bestämd av ”ras och blod” – det ledde honom till slutsatsen att det finns både ”arisk” och ”judisk vetenskap”. (Han hade inte heller mycket till övers för ”engelsk fysik” som han ansåg vara stöld från Tyskland.) Debatten om vetenskap och religion. Darwins utvecklingslära innebar ett nytt sätt att se på naturen och den ledde till många diskussioner kring vetenskapliga, politiska och religiösa frågor.

Debatten om vetenskap och religion