Uppdrag granskning - #metoo och Fredrik Virtanen. "De pressetiska reglerna tas inte på allvar" - Diskussion. Nyfikenhet är inte allmänintresse. Journalisten december 2011 Nyfikenhet är inte allmänintresse ”Offentlig person” är ett av pressetikens gummibegrepp.
Ett svårfångat uttryck som dagligen används för att motivera att tidningar och nätsidor publicerar namn på kända personer, som gjort något de inte borde. Tanken är att ju mer offentlig en person är, desto tuffare granskning måste han eller hon tåla. I boken ”Yttrandefrihetsrätt” av Håkan Strömberg och Hans Gunnar Axberger slår författarna fast att: ”Den som framträder på den offentliga scenen får lov att acceptera den belysning som riktas mot honom eller henne. Det låter väl rimligt, men som vanligt sitter djävulen i detaljerna. Det är okej att medier skadar människor. Frågan har väckts av den efterdebatt som nu pågår om #metoo.
Lite påminner det om en pendel: Först kom uthängningarna av en rad mer eller mindre kända personer, som Aftonbladets krönikör och tv-snickaren. Sen kom motreaktionen i form av fällningarna i Pressens Opinionsnämnd. Och nu svänger det tillbaka, till exempel i form av webbplatsen Gardet som vill utmana pressetiken och debattörer som tycker att det pressetiska tänkandet gått för långt. PO 50 historia digital. Journalists Code of Ethics. Linnea Claeson och spetsade sanningar. Det stormar kring Linnéa Claeson, efter att podden Haveristerna granskat hennes förehavanden.
Influencern, krönikören och den före detta handbollsspelaren påstås ha tänjt på sanningen, överdrivit händelser, plagierat och hittat på. Foton och videoklipp på Instagram. Nina Rung till attack mot DNs Lisa Magnusson - Bloggbevakning. Skarvade sanningar huvudbry för influerare - TT. De kallas ofta för vår tids nya makthavare och tjänar stora pengar på att marknadsföra sig själva.
Men trots att deras budskap når en miljonpublik granskas influerare sällan av varken medier eller myndigheter. Frågan är om en trovärdighetskris för en av branschens tungviktare kan ändra på den saken. Telegram från TT / Omni 22 nov. 2019, 21.02. Medierna och deras mutor. 27 juni, 2012 Jag har i två inlägg på Dagens Nyheters debattsida (11.12.2011, 8.6.2012) kritiserat betalning för information som journalistisk arbetsmetod och förordat öppenhet från mediernas sida, bland annat om förekomsten av sådan betalning liksom skydd för så kallade whistleblowers.
Jag hoppades att mina synpunkter skulle kunna föranleda åtminstone någon självrannsakan inom medierna men varken tidningsföretagen eller Journalistförbundet tar avstånd från betalning som arbetsmetod ens om den skulle vara ett mutbrott och inget av mina olika förslag att ge läsare ökad insyn välkomnas. Den sektor som kraftfullt angriper mutor var helst de förekommer bejakar alltså korruption i sina egna led (DN 17.12.2011). Medierna har starkt skydd av tryckfriheten, inte minst i form av källskyddet, och det är helt nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sin granskande uppgift. Journalister har lägst förtroende. FOTO: Tomas Ohlsson 8 mars, 2012 Journalister hamnar allra längst ner på listan när svenska folket får klassa sitt förtroende för olika yrkesgrupper, enligt den senaste nätbaserade SOM-undersökningen som presenterades i dag.
Bara 24 procent har förtroende för journalister. InfoTorg Juridik - Journalistik, PR eller reklam? – några marknadsrättsliga aspekter. Var går gränsen mellan journalistik och reklam?
Frågan är viktig för att kunna dra gränsen mot vilka budskap som kan angripas marknadsrättsligt. Advokat Magnus Tonell som är verksam på Advokatfirman Fylgia i Stockholm reder här ut begreppen. Icke-kommersiella budskap faller utanför Kommersiella budskap som blandas med opinionsbildande budskap När det kommer till kommersiella budskap som blandas med ett budskap av mer opinionsbildande karaktär blir det dock betydligt svårare att dra gränsen mellan vad som är ren kommersiell reklam och andra budskap, där TF ska tillämpas.
Marknadsdomstolen har dock i vissa fall funnit att även uppgifter av mer ”opinionsbildande karaktär” som en integrerad del av den kommersiella annonsen. Det krävs således att framställningen har ett tydligt framträdande opinionsbildande syfte/ändamål för att entydigt hamna inom ramen för den tryckfrihetsrättsliga skyddszonen och därmed inte träffas av de marknadsrättsliga regleringarna. Redaktionell reklam. Journalistik och nyhetsförmedling i förändring - JMG, Göteborgs universitet. Journalistiken har en central demokratisk roll i nyhetsförmedling, opinionsbildning och granskning av maktförhållanden och samhällsproblem.
Idag talar många om journalistikens kris. Det råder ingen tvekan om att journalistiken under 2000-talets första decennier genomgår radikala förändringar i relation till den medieteknologiska utvecklingen, konkurerande former för informationsförmedling, samt hårdare ekonomiska villkor. Sökresultat: Publicistik - UR Skola. Vad händer med journalistiken när alla vill underhålla? 14 augusti, 2014 Vi pratar i dag om de sociala medierna lika mycket som vi använder dem.
Det sociala har tagit en så naturlig plats i våra liv att vi inte längre reflekterar över varför de förändrat oss i grunden för all framtid. Hur har de amerikanska giganterna Facebook och Twitter påverkat journalistiken? På tusen sätt. Och inga alls. När information sprids med ett klick och går viral efter ytterligare tre blir det samtidigt tydligare varför journalistiken behövs i den nya sociala världen. Under samma period gjorde en annan medieentreprenör en liknande resa. Så hur gick det då? Aftonbladet är en sådan tidning. Buzzfeed utgår från att publiken redan fått ta del av nyheten. Nu pågår ett arbete för att anpassa journalistiken till sociala medier. Det ställs utan tvekan större krav på dagens journalister. Aktivister på Twitter gör ofta ett bättre jobb än vad journalister gör. Kanske går vår roll i framtiden ut på att sålla bland all den här informationen.
Sex kniviga fall. Samhällsk. - Media som maktmedel (filmad genomgång) Journalistik och tidningen.