Gunnar Jonsson: Bara medlemskap i Nato ger garantier. Självklart vill inte Jens Stoltenberg ge Sverige några råd. En Natochef är alltid politiker och vet hur känslig frågan är. Men i DN:s intervju ger den norske socialdemokraten en bild av försvarsalliansen som egentligen inte borde kännas främmande för en svensk socialdemokrat. Uppgiften är att trygga freden i en allt oroligare tid, och vänner gör det bättre tillsammans än var för sig. DN/Ipsos undersökning förra helgen visade paradoxala resultat. Stödet för ett svenskt medlemskap har minskat under det gångna året, om än marginellt. Men nästan hälften tror att Nato nog kommer och hjälper oss ändå, om det skulle krisa till sig. Och motståndarna till att gå med i alliansen var de mest övertygade om räddning. Stoltenberg berättar hur det faktiskt förhåller sig. Erfarenheten av den tyska ockupationen under andra världskriget gjorde att Norge gick med i Nato redan vid starten 1949.
Sverige valde en annan väg, låtsades stå neutralt och samarbetade i hemlighet med USA och Nato. Fruktan för ryska it-attacker stör valspurten i Nederländerna. Rapporterna i höstas om att ryska datahackare hade påverkat USA:s presidentval till Donalds Trumps fördel fick larmsignalerna att ringa i Europa. 2017 är ett år fyllt av ”ödesval” på kontinenten, med kolosserna Frankrike och Tyskland som de viktigaste. Men först i raden är Nederländerna som röstar i morgon onsdag. Och ända sedan i december har experterna varnat för att Moskva tänker använda detta val som ”träning” inför större uppgifter: att se till att Marine Le Pen vinner i Frankrike och att Angela Merkel förlorar i Tyskland.
Läs mer: Tyskland och Frankrike rustar mot cyberattacker – Vårt land är ju en potentiell måltavla för den som vill försvaga Europa, säger Kees Verhoeven, parlamentariker för det EU-vänliga liberala partiet D66, till DN. – Valet är ju så tydligt här. Men det är inte bara liberala politiker som ser ett hot från Kreml inför valet. I slutet av januari varnade Nederländernas inrikesminister Ronald Plasterk för utländsk påverkan: Det har främst två orsaker. Erdogan: Jag kan dra Nederländerna inför Europadomstolen. Erdogan, som söker stöd bland turkar både i Turkiet och utomlands för förslaget om stärkt presidentmakt, har tidigare anklagat regeringen i Haag för att agera som ”nazistiska kvarlevor”, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Med uttrycket avsåg han Nederländernas vägran att låta ministrarna möta sina landsmän i kampanjarrangemang som skulle motivera de röstberättigade att möta upp på folkomröstningsdagen i april och ge Erdogans ändringsförslag sitt stöd. En källa nära regeringen i Ankara har tidigare uppgett för nyhetsbyrån Reuters att sanktioner väntades komma upp till diskussion när kabinettet på måndagen skulle mötas. – Vi kommer att införa diplomatiska sanktioner, vilka de än blir… Vi kommer se till att Nederländerna snabbt ställs till svars för detta, sade Erdogan när han kommenterade läget i kontroversen med Haag i direktsändning i turkisk tv. Biträdande premiärministern säger också att han kommer att rekommendera Ankara att avbryta landets vänskapsavtal med Nederländerna. Wilders valtalar - som en rockstjärna. VALKENBURG-HEERLEN. En svart BMW-suv bromsar in. Omgiven av civilklädda livvakter sticker en blond kalufs ut ur ena bakdörren.
Kvinnan bredvid mig börjar applådera och jubla. Andra stämmer in. Geert Wilders har lite av rockstjärnestatus. Han är högerpopulisten som kan vrida utvecklingen i Europa åt ett helt annat håll. Geert Wilders valkampanjar i Valkenburg. Det bakåtkammade, blonderade håret ligger perfekt. Wilders är i ett vänlig sinnat område. . – Den okontrollerade invandringen är ett existentiellt hot mot landet, säger Wilders in i mikrofonerna. ”Säger det andra inte vågar” Kvinnan intill mig med håret i en knut nickar instämmande. – Jag är en stor fan av Wilders, säger Karen.
Hon kastar sig fram för att få en bild tillsammans med Wilders. . – Vi kommer att få stora problem när mina barn växer upp. Wilders arbetar sig långsamt fram längs kravallstaketet, från media till media. Han växlar ledigt till engelska när han småleende svarar. – Jag hoppas på en Wilderseffekt. ”Jag är inte Trump”
Stefan Löfven ger grönt ljus för turkiska kampanjmöten i Sverige. Frågan om hur svenska myndigheter ska agera när turkiska toppolitiker vill resa till Sverige för att hålla kampanjmöten har aktualiserats efter helgens turkiska framträdanden i Stockholm. Flera europeiska länder, däribland Nederländerna, har valt att stoppa planerade kampanjmötena och gett turkiska ministrar inreseförbud. Men den svenska regeringens hållning är annorlunda. – I Sverige har vi i grunden mötesfrihet, åsiktsfrihet. Man har möjlighet att uttrycka sig om man vill.
Sedan måste myndigheterna se till att det sker under säkra och ordnade former. Tycker du att nederländska myndigheter agerat fel när de gett den turkiske utrikesministern inreseförbud? – Varje land måste bedöma sin situation, säger han. Läs mer: Bah Kuhnke: AKP-toppen praktiserar sin yttrandefrihet Löfven poängterar vidare att han känner ”oro” inför utvecklingen i Turkiet. – Vi är naturligtvis oroade för utvecklingen i Turkiet. Löfven betonar också vikten av att ha en fortsatt god dialog med Turkiet. L: Äventyrlig relation med Ryssland. Politik. Ordförande i försvarsutskottet Allan Widman (L) är kritisk till att regeringen försöker förbättra relationen till Ryssland. – Att Ryssland inte skulle utgöra ett säkerhetshot mot Sverige är inte korrekt, säger han till TT. Widman reagerar på den intervju Margot Wallström gett till Dagens Nyheter precis inför besöket i Moskva. Där får Wallström frågan om hon betraktar Ryssland som ett säkerhetshot mot Sverige. – Nej, det gör jag inte.
Det handlar både om att vidmakthålla sanktionerna och kritiken mot annekteringen av Krim och att försöka finna samarbete på områden där det är möjligt. Potentiellt hot – Att Ryssland inte skulle utgöra ett säkerhetshot är objektivt inte korrekt. . – Hon drar undan mattan för hela inriktningsbeslutet för det svenska försvaret, säger Widman. Han ifrågasätter hela besöket i Moskva. – Jag är tveksam till att vi har de här relationerna på bilateral basis. Orolig för eftergifter. Ny försvarssatsning | Norra Skåne. Ledare På måndagen såg en ny bred försvarspolitisk satsning dagens ljus. Regeringspartierna har tillsammans med M, C och KD blivit överens om att satsa ytterligare 500 miljoner kronor på försvaret under innevarande år. Pengarna anslås utöver de höjningar som redan skett. Dessutom är partierna överens om att tillskjuta ytterligare resurser 2018. Uppgifter om ubåtskränkningar, cyber-attacker som påstås ske från rysk sida och ökad rysk flygnärvaro över Östersjön utgör ännu rätt bräckliga bevis för att vi upplever en skärpt hotbild.
Högerpartierna hyllar förslaget om värnplikten. Sverige Under torsdagen kommer Regeringen besluta om att återinföra värnplikten i Sverige. Värnplikten har legat vilande sedan Alliansen valde att avskaffa den 2010 och när Regeringen nu kan återinföra plikten visar Alliansen att de är nöjda samtidigt som de yttrar en nypa ånger. Förlaget som Regeringen lagt fram förväntas bestämmas under torsdagen och beräknas föras i kraft under 2018. Åtta år efter att Alliansen gemensamt tog beslutet att rösta igenom att försätta värnplikten i vila. Ingen av de borgerliga partiledarna har kunnat nås för kommentarer när GP försökt ta kontakt under torsdagen och hänvisar i stället till respektive partis försvarspolitiska presstalespersoner.
Vi har sett hur frivillighet sett ut Centerpartiet var med och beslutade om att dra in den allmänna värnplikten och trodde att det skulle fungera bra med frivillig mönstring. . – Centerpartiet var med och tog beslutet. Han fortsätter: LÄS MER: Värnplikten återinförs - 13 000 ska mönstra Nödvändigt beslut. Värnplikten återinförd i Sverige – 13 000 unga ska mönstra redan i sommar. 13 000 ungdomar ska mönstra redan i sommar Värnplikten återinförs i Sverige och redan i juli kallas 13 000 ungdomar till mönstring. Det beslutade regeringen i dag. – Ska vi ha fulla och övade krigsförband så måste det frivilliga systemet kompletteras med värnplikt , säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT. 1 juli 2010 avskaffades den allmänna värnplikten i Sverige – men nu återinförs en militär grundutbildning för både män och kvinnor. Anledningen är att det säkerhetspolitiska läget anses försämrat, och att försvaret inte lyckats rekrytera tillräcklig många frivilliga. – Ska vi ha fulla och övade krigsförband så måste det frivilliga systemet kompletteras med värnplikt, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT.
Mönstringsplikt införs 1 juli Redan i sommar kommer cirka 13 000 ungdomar – både män och kvinnor – födda 1999 och 2000 att kallas till mönstring. Kan bli fler Värnplikten är inte tänkt att helt ersätta den frivilliga rekryteringen, utan den kommer att finnas kvar. Sveriges samlade engagemang i afghanistan under perioden 20022014 sou 2017.16. Startsida - Säkerhetspolitik - Sakerhetspolitik.se.