background preloader

Framtiden?

Facebook Twitter

Hur snabbt – eller långsamt – går språkförändringar? Många språkförändringar tar lång tid och språkbrukarna märker kanske inte själva om de är mitt inne i en språklig förändringsprocess.

Hur snabbt – eller långsamt – går språkförändringar?

Ofta börjar en språklig förändring väldigt långsamt. När den språkliga nyheten använts ett tag kanske den börjar spridas och användas av fler och fler språkbrukare i fler och fler situationer, och då kan förändringen ta ett stort kliv framåt. Innan den språkliga nyheten har tagit över och det äldre alternativet helt har slutat att användas kan det dock gå lång tid igen. Gamla språkdrag lever kvar Det är också ganska vanligt att äldre uttryckssätt inte försvinner helt utan lämnar vissa spår.

"Svenska språket dör ut på landets universitet" Naturvetare slår larm: Studenterna kan inte längre föra ens en populärvetenskaplig diskussion på svenska.

"Svenska språket dör ut på landets universitet"

I regeringens proposition om högskolan framstår kunskap i utländska språk som viktigare än kunskap i svenska. Ändå har engelskan redan nu en så stark dominans i vissa ämnen att studenterna inte ens lär sig grundläggande termer på svenska. Utvecklingen är oroande, anser en grupp naturvetare. Utan svenska som vetenskapligt vardagsspråk förtvinar demokratin och folkbildningen. Studier visar att inlärning på engelska fungerar betydligt sämre än utbildning på modersmålet, varnar forskare inom naturvetenskap och teknik. Det är lätt att lovsjunga den högre utbildningens internationalisering.

Det ökande bruket av engelska ger studenterna tillgång till goda läroböcker, utbyten och internationell arbetsmarknad. ”Tekniken är inget hot mot svenska språket” Twitter, mejl, sms, facebook och bloggar.

”Tekniken är inget hot mot svenska språket”

I dag kommunicerar vi på sätt som ingen kunde drömma om för bara tjugo år sedan. Och det påverkar hur vi skriver. ”Många tror att unga blir sämre på att läsa och skriva men utvecklingen kan i stället betyda att de får en högre skriftspråklig kompetens,” säger språkkonsulten Anna Antonsson till DN.se. Efter den industriella revolutionen fördes en debatt i Sverige om hur teknikutvecklingen hade förändrat språket. En stor mängd lånord från engelskan bidrog till att förändra det svenska språket och många var oroade över utvecklingen. Den industriella revolutionen varade i hundra år. Dagens teknik har slagit igenom på betydligt kortare tid. Så ser framtidens språk ut. Inte sedan 1906 har Sverige genomdrivit en stavningsreform. ”Stafningsukasen”, som den kallades, innebar att man förenklade stavningen av bokstäverna ”v” och ”t” i det svenska språket och därmed var den så kallade ”gammalstavningen” på väg bort.

Så ser framtidens språk ut

Någon snarlik reform har vi inte att vänta inom någon nära framtid, tror Susanna Karlsson, språkvetare på Språkrådet. – Nej, vi fokuserar på andra typer av reformer i dag. Till exempel arbetar vi med hur man ska skriva på textnivå snarare än stavningsnivå. Alltså att man lär ut hur man skriver tydliga texter som är lätta att ta till sig, säger Susanna Karlsson. Men en fråga som möjligen skulle kunna leda till en större förändring, säger hon, är den om man borde byta ut subjektet ”de” och objektet ”dem” mot ett gemensamt ”dom”. – Det är väl den enda frågan som man på riktigt diskuterar.

Mammas f*tta. Förändras svenska språket för fort? Barnbarnen pratar för fort och lite slarvigt.

Förändras svenska språket för fort?

Svenska språket spås framtid i reservat. Ordet språkvård är inte äldre än 1940-talet.

Svenska språket spås framtid i reservat

Men företeelsen är gammal. Ambitionen att vårda det svenska språket har funnits sedan 1500-talet, och en diskussion om stavning och böjning kom i gång i slutet av 1600-talet. Förändringar i svenska språket. Precis som andra språk, förändras svenskan ständigt.

Förändringar i svenska språket

Här lyfter vi fram några viktiga tendenser. Informellare språk Sedan 1970-talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift, med ökat bruk av vardagliga ord, slang, svordomar och dialekt. Direkt, personligt tilltal har blivit normala (”Om du kör bil på vintervägar, ska du tänka på att köra lite långsammare” i stället för ”Den som kör bil på vintervägar, ska köra lite långsammare”), liksom tilltal med du och förnamn i stället för Ni, titel eller efternamn.

Detta beror ytterst på att samhället blivit mer jämlikt. Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och e-post, där man ofta skriver snabbt och slarvigt och med korta, ofullständiga meningar och många förkortningar. Myndighetstexterna har också blivit enklare och begripligare. Språkforum 2013: Nyord - vilka överlever? Språkforum 2013: Svenska språket i dag - men i morgon? Dags att lägga bort titlarna, högt ärade tredje kön? Språket är ett kommunikationsmedel.

Dags att lägga bort titlarna, högt ärade tredje kön?

Det är också ett slagfält. Striden står om klass, ras eller kön. När svenskarna la bort titlarna för gott gick det fort, på bara några år under 1960-talet. Bror Rexed bidrog starkt då han som ny chef för Medicinalstyrelsen 1967 förklarade att han tänkte dua alla anställda. Och när tilltalet ni ersattes av det mer familjära du tappade också bruket av titlar mark. Samma fart som du-reformen tycks det könsneutrala pronomenet hen ha. Utöver detta har försök gjorts att lansera en som ersättning för man, också detta i syfte att avköna ett pronomen. Det som talar för hen är att det gör språket lite smidigare. Därmed inte sagt att du-reformen och hen saknat ideologisk eller politisk laddning. Den här språkliga genuskampen är inte bara en svensk företeelse. I Sverige är vi sällan herr och fru med varandra, och vad gäller kön i övrigt har svenskan sedan länge gjort sig av med många föråldrade språkliga drag.