background preloader

Att arbeta med förmågorna

Facebook Twitter

Lägg krutet på The Big 5. Just nu sitter lärare runt om i landet och försöker skapa lokala pedagogiska planeringar utifrån tolkningar av den nya läroplanen Lgr 11.

Lägg krutet på The Big 5

En avgörande fråga är om dessa planeringar blir ytterligare en plikttroget framtagen hyllvärmare som stjäl tid och tar död på lärares kreativitet, eller ett levande pedagogiskt dokument som även elever och föräldrar har nytta av. Till en början kan det vara en god idé att ställa grundfrågan: För vem skrivs en lokal pedagogisk planering? Är det för att synliggöra mitt eget tänkande kring undervisningen, för kollegor, för skolledare, för eleverna eller deras föräldrar? ”Rätt” svar är: För alla dessa grupper. Betänk till exempel att elever med Lgr 1 1 nu behöver åtta alternativt tolv betyg med minst E för gymnasiebehörighet – det kräver begripliga lokala pedagogiska planeringar.

I värsta fall får elever och föräldrar ta del av sjutton obegripliga lokala pedagogiska planeringar, en per ämne. Vilka är då de viktigaste förmågorna? Processväggen - synliggörande av förmågor, begrepp och mål. The big 5 - Så blir förmågorna enkla att arbeta med / Majemas blogg Majema - ... Detta inlägg postades den 09 januari 2014 av Gästbloggare.

The big 5 - Så blir förmågorna enkla att arbeta med / Majemas blogg Majema - ...

Fram till för ett år sedan har jag stångats med förmågorna som vi finner i läroplanen. Förmågorna har varit abstrakta och väldigt många, 71 stycken för att vara exakt. Det var först när jag läste Göran Svanelids artikel, Lägg krutet på The Big 5, om de fem viktigaste förmågorna (Big 5) som jag tyckte att förmågorna blev mer konkreta och enklare att hantera. Big 5 innehåller/sammanfattar nämligen alla de 71 förmågor som står i läroplanen. Jag kände en lättnad att slippa presentera alla förmågorna för min dåvarande årskurs 2 och istället kunna fokusera på 5 stycken. Big 5: vad respektive förmåga beskriver 1. Beskriver orsaker och konsekvenser. 2. Samtala. 3. Tolka. 4. Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. 5. Förstå innebörden av begreppen. Hur förmågorna blir konkreta på lektionerna Under ett års tid har jag skapat undervisningsmoment som behandlar Big 5 och givetvis kunskapskraven.

Varsågod! Hur kan man synliggöra förmågorna? Ja, den frågan möter jag ofta.

Hur kan man synliggöra förmågorna?

Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Kanske många lärare vill ”få med allt”? Kompletta LPPer och matriser? Eller så känner man sig låst i ett system som inte tillåter ett annat perspektiv? Den här sammanställningen ”The Big 5” har fått oss att tala om förmågorna i skolan, oavsett pedagogisk roll. För ganska exakt ett år sedan fick jag en idé som jag testade på mina egna barn. Det här var på höstlovet 2012. Att synliggöra veckans förmåga handlar om att ge eleverna ett språk – ett gemensamt språk. Redan andra veckan kände jag att det var något som saknades i sammanställningen ”The Big 5”. Jag vill att alla elever ska känna sig delaktiga i skolan och känna att de har möjlighet att göra sitt bästa. Men, hur synliggör man förmågorna då? Jag tror att man ska börja redan i förskoleklass.

/Lotta. Förmågorna – #thebig6 del 2 – .Det är på fritids det händer. Ett praktiskt exempel: Ni är så fina så att jag smäller av!

Förmågorna – #thebig6 del 2 – .Det är på fritids det händer.

Responsen har varit enorm och många vill komma igång med arbetet med förmågorna i lågstadiet och på fritids, men tycker att det känns lite trögt i starten. I ett litet försök att göra vad jag kan för att hjälpa till kommer här en steg för steg exempel på hur arbetet kring en förmåga i årskurs två kan se ut. Förhoppningsvis hittar ni något litet guldkorn. Håll till godo vänner! En gång i veckan har jag en klocktimmes halvklasslektion som heter Kompis. Eleverna diskuterar en stund i små grupper vad det kan betyda: ”Förmågan att kunna samarbeta – vad innebär det?”. Vi ritar upp vår ”Från grått till gult trappa”. Eleverna tar några minuter under tystnad för reflektion och funderar kring var just dom befinner sig på trappan.

Därefter känner vi på förmågan med hjälp av en eller två samarbetsövningar. Stolarna stormar: Omvänd variant av Hela havet stormar. Vända filten: Valfritt antal barn står på en filt. Sen byter vi förmåga.