Login. Quizkampen | Mikael Bruér. För de som flippar är ett sätt att kontrollera att elever har förstått eller, för all del, kontrollera att de faktiskt gjort den förberedelse som är nödvändig. Socrative: Ett av de första responsverktyg jag började arbeta med. Jag använder sällan Socrative som just quizverktyg, men det går och det är enkelt efter registrering. En stor fördel med Socrative, om man vill använda den som quizverktyg, är att den sammanställer resultat i en excelfil som man kan få mailad till sig. Det går även att köra en variant av gamification om man finner det lockande, i form av space race vilket brukar vara lika uppskattat som Kahoot.
Ett extra plus är att den finns som app och således garanterat fungerar på alla plattformar. Quizstar: Ett relativt fullständigt system. Med ett konto på quizstar går det att skapa klasser, antingen genom att själv registrera elever eller genom att låta dem själva registrera sig. Quizworks: Vid en första anblick verkar quizworks både spännande och bra! Rösta här: Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis. Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet.
Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Basmodulen syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra det kollegiala lärandet lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen. Arbetet avslutas också med basmodulen (D), men då är syftet istället att sammanfatta, dokumentera och utvärdera arbetet. Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden. Lärmodulcykel Moment B) Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs in Exempel. Papers.
Formativ bedömning. Dylan Wiliam. Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.
I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. I kapitel 2 diskuteras forskningen om formativ bedömning i klassrummen. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framstegåstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifterge feedback som för lärandet framåtaktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandrasamt att äga sitt eget lärande. Implementera BFL. 1. Alignmentplanering - Kollegialt lärande. Trend eller frälsning - syn på lärande, undervisning och kunskap? Varje dag läser jag om lärare som vittnar om hur de får eleverna att lyckas allt bättre i sitt lärande genom att läraren anammat strategier som synliggör elevernas lärande. De flesta talar om BFL likt en frälsare som omvänt stora delar av skolsverige. Namn som Lundahl, Wiliam, Black och Hattie samt Svanelid med Tb5 omnämns och exemplifieras i sociala medier där många samlas för att diskutera, fortbilda sig och dela material.
För mig, och er som tycker att detta arbetssätt är så självklart, är det svårt att förstå varför det ibland möter motstånd och kallas för “trend”. Jag kan inte se att det skulle vara en trend utan menar bestämt att det grundar sig i synen på lärande, undervisning och kunskap. Dessutom är det tydligt i vårt styrdokument, Lgr-11, att vi hela tiden ska utvärdera, utveckla och formativt bedöma det som görs av elever och lärare. Som lärare ska vi befrämja lärande reflektion och därmed utveckling samt säkra kvalitet och befrämja rättvisa och likvärdighet.