Har du läst ”Aktiv läskraft”? Vi är nog många som vid det här laget har läst ALK, dvs. ”Aktiv läskraft”, av Barbro Westlund!?
Du som inte tillhör vår skara undrar kanske om det är värt besväret? Boken ger en bra teoretisk genomgång. Vi får exempelvis en repetition av schemateori, transaktionsteori, skillnaden mellan strategier och färdigheter men blir också påminda om några undervisningsmetoder som INTE verkar ha någon bevislig effekt på läsförståelsen. Barbro redogör för ”vad alla bör veta om läsprocessen”. Det är också rubriken på det tredje avsnittet i boken. Barbro utvecklar tankar om hur vår kunskapssyn påverkar vad eleverna lär och vad som bedöms. Vi blir också påminda om vikten av att hålla isär olika begrepp. Engagemang är ett annat centralt begrepp. Eleven använder sig av kognitiva strategierEleven läser av inre motivationEleven använder sig av relevant bakgrundskunskapEleven har ett socialt utbyte av läsningen, som innebär att hon/han kan diskutera texten teman eller sin uppfattning om texten.
Referenser: I love språk - samtal: Hur startar man en språklektion? Språk- och kunskapsutvecklande arbete - matematik. Checklista_sprakutvecklande_arbetsomrade.pdf. Utvärdering, bedömning och lärande - allt i ett! Utvärdering av undervisningen om likhetstecknet Så här i slutet av årskurs ett ville jag ta reda på hur min undervisning om likhetstecknet fallit ut hos eleverna.
Jag har använt mig av mattelyftsmodulen taluppfattning när jag planerat min undervisning och lagt upp den kring de kritiska aspekter som finns vid inlärning av likhetstecknet. Nu ville jag utvärdera och bedöma hur långt vi nått för att kunna planera kommande arbete i årskurs två med likhetstecknet. Liksom många andra blev jag inspirerad av Cristian Abrahamssons inlägg Kims matteprov. Kunde Cristians sätt att arbeta med Kims prov fungera lika väl i årskurs 1? Följande kritiska aspekter hade jag valt ut. Hur gjorde vi? Jag lät eleverna arbeta med uppgifterna individuellt under en lektion. Vi enades om hur vi skulle markera rätt och fel på provet. Det blev en väldig aktivitet i klassrummet direkt. Efter att ett par rättat sitt prov fick de jämföra med ett annat par. Fler användningsområde för Kims prov Lärarens lärande Att diskutera. Sprakutvecklande-arbetssatt-program.pdf. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt by Mina Anger on Prezi.
Språk i alla ämnen för alla elever. Checklista för en språkutvecklande lektion. Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare.
Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp.
Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket. Modell för ämnesövergripande planering. I vårt arbetslag (åk 4) har vi under en tid diskuterat hur vi ska kunna planera och samköra vår undervisning på ett effektivt sätt.
Vi har velat minska antalet pågående arbetsområden för eleverna och få ihop ämnesövergripande arbete för att skapa ett mer meningsfullt sammanhang för eleverna. Vi bestämde oss för att använda oss av cirkelmodellen (Pauline Gibbons) som bas för vår planering och ta hjälp av läsförståelsestrategierna som presenteras i En läsande klass i den första fasen som innebär att samla på sig kunskap inom området. Vi har också hämtat inspiration från Göran Svanelid som talar om stora frågor som hjälper oss att knyta ihop innehållet i undervisningen även om vi är olika lärare som undervisar i SO, NO och Sv samt att förtydliga för eleverna vad de är de ska lära sig.
Planeringsarbetet är klart och i onsdags kickade vi igång vårt Tema Sverige. Än så länge kan vi konstatera att planeringsarbetet har underlättats av den tydliga struktur som cirkelmodellen ger. Big-5-svedala. Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter. I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”.
Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer. Även Gears namn finns omnämnt i Westlunds forskning, men det var först när Toura Hägnesten började blogga om Adrienne och hennes bok (läs här, här och här om du är nyfiken) som jag fick lite bättre insikt i hennes arbete.
Varför är det viktigt att eleverna tar del av begreppen? Låna gärna! Relaterat.