Svåraste skolämnet blir en lek i matematisk trädgård på Djurgården - Tekniska museet. Med målet att göra ett av de allra svåraste skolämnena till en medryckande lek för både små och stora skapar Tekniska museet en matematisk trädgård längs hela museets framsida – gratis och öppen för alla.
Det blir 2000 kvadratmeter fyllda av rutschkanor, labyrinter, musikinstrument, konst och växter där matematik blir både vackert och lekfullt. På Tekniska museet pågår just nu en enorm förvandling – visionen är att bli alla små geniers favoritställe genom att skapa upplevelserna som är både roliga och lärorika. Nästa stora steg är att skapa en matematisk trädgård – en lekfull förvandling av den 2000 kvadratmeter stora ytan framför museibyggnaden. Det blir besökarens första möte med museet som ska inspirera alla nyfikna barn och unga till att fortsätta utforska och experimentera sig till ny kunskap. Temat för trädgården är den matematik som finns i naturen och konsten i form av mönster, symmetri, gyllene proportioner, talserier och fraktaler.
Kort om matematiska trädgården: Läsförståelse i matematik. ”Vi är alla svensklärare”, fick vi höra många gånger när Lgr11 implementerades.
Att förändra matematikundervisningen. DATORN i UTBILDNINGEN. De talar om trianglarna. Foto: Andreas AnderssonDe runda borden fylls av trianglar, kvadrater, rektanglar och cirklar i olika färger.
Det är en ivrig samling som letar rätt på trianglarna och håller upp dem i luften. Matematiklärare Susanne Jönsson delar ut skrivtavlor till eleverna, som ska arbeta i par, och betonar att det inte spelar någon roll hur texten ser ut, den ska snart suddas ut och ersättas av ny. Tvåorna i Drottninghögskolan i Helsingborg har precis börjat med de geometriska formerna. I går fick de ”känna” på materialet. I dag ska de sätta språk på det. Susanne Jönsson startar varje område med ett konkret material som ger en gemensam upplevelse att prata om. Arbetet med geometri påbörjades i förskolan och förskoleklassen. Susanne Jönsson ber eleverna att sortera trianglarna och påminner om den ”hemliga regeln”. Foto: Andreas Andersson– Tre! – Hur känner vi igen en triangel? – Tre kanter, säger en pojke. – Det är rätt, men vad heter det? – Sidor, vet en annan. – Ja! Dyskalkyli_finns_det. Elevernas arbetsglädje botar oron för proven. Under vintern och tidig vår har vi i årskurs 3 förberett oss inför de nationella proven.
Proven närmar sig och jag vet inte vem som är mest nervös, jag eller eleverna. Eleverna frågar ofta vad som händer om de inte klarar proven. Deras största oro är om de måste gå om. Själv funderar jag på min undervisning och om den ger eleverna de bästa förutsättningarna. Vi har arbetat mycket med de olika matematiska förmågorna och jag tycker att de behärskar dem relativt bra. Denna konstellation av elever ställer verkligen undervisningen på sin spets. Inom matematiken finns många språkliga fallgropar där vi i bland tar för givet att eleverna förstår vad vi menar, ord som volym och bråk är bra exempel på detta. Jag har hittat en metod som fungerar för mina elever. Under tiden som eleverna arbetar med uppgiften har jag alltid en dialog med enskilda elever och grupper.
Geometriarbetet forsätter med stort engagemang. Eleverna i mina två fyror är nu mitt uppe i arbetet med geometri enligt följande planering som jag tidigare berättat om: Engagemanget är fortfarande stort och det bästa är att uppgifterna verkligen utmanar alla elever på deras nivå.
Gott resultat med förbättrad matteundervisning – artikel. Lärarförbundet - Blogg - Ämnesråd Matematik. Kamratbedömning i matematik – en väg till ökad förståelse av kunskapskraven Skrivet av Anna Kindberg, 22 maj 2013, klockan 20:04 Kategori: Matematik, Undervisning Att jobba med kamratbedömning kan vara ett bra sätt att utveckla elever.
De får chansen att hjälpa varandra, men också att se andras lösningar och på så sätt få tips till det egna arbetet. De elever jag nu ska beskriva är vana vid kamratbedömning och trygga i gruppen. Eleverna fick i uppgift att tillsammans i grupp (ca 3-4 i varje) lösa en uppgift. Vi hade i förväg valt just denna uppgift för att det fanns flera sätt att redovisa sin lösning. 11 grupper arbetade med uppgiften. Mallad matematik. – Ibland kan det vara bra att läsa en uppgift högt.
Så vem vill läsa den här? En handfull elever lyfter varsin hand. När en pojke läst fortsätter Ewa Spiers att gå igenom de åtta punkter som står tydligt skrivna strax ovanför uppgiften. Det är mallen. Matematik för den digitala generationen. Användandet av IKT kan förbättra skolornas möjligheter att undervisa i matematik och öka elevernas möjligheter att lära sig matematik.
Projektet är ett samarbete mellan tre gymnasieskolor, Spyken, Polhem och Katedralskolan i Lund, två grundskolor, Byskolan i Södra Sandby och Svaleboskolan i Veberöd, och forskare vid Malmö högskola och Lunds universitet. Syftet med projektet är att stödja lärarna på de fem skolorna i att göra systematiska undervisningsexperiment med IKT med målet att förbättra elevernas matematiklärande. Vidare syftar projektet till att undersöka effekten av olika teknologiska verktyg på elevernas förståelse och lärande, motivation och kommunikation. Det helt övergripande målet är att utveckla ett hållbart IKT-användande på skolorna och sprida resultat och erfarenheter till andra lärare och skolor. Under projektet kommer olika teknologi och programvaror att användas, men vi kommer att fokusera på det fria programmet GeoGebra tillsammans med interaktiva skrivtavlor.
P. Matteutveckling i Höör. Tema Modersmål. Www.skolverket.se/polopoly_fs/1.213317!/Menu/article/attachment/Introduktion till begreppsbilder i matematik.