background preloader

Kollegialt lärande

Facebook Twitter

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet. Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer. Träff 1 Observation talutrymme Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Gibbons skriver: Alla i gruppen är engagerade. Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Modul 3 - Gärdesskolan - Utvecklande arbetssätt. Moment A - individuell förberedelse Att läsa: Alla medborgare behöver i våra dagar livslångt lärande. Vi behöver utveckla våra färdigheter och kompetenser hela livet igenom, inte bara för att kunna utnyttja vår personliga potential och aktivt delta i det samhälle vi lever i, utan också för att ha chans att lyckas på en arbetsmarknad i ständig förändring. Den europeiska arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kunnande spelar stor roll för innovationen inom EU, liksom för dess produktivitet och konkurrenskraft. Ökande internationalisering, snabba förändringar och ständig utveckling av ny teknik betyder att européerna inte bara måste se till att ha aktuella specifika yrkesrelaterade färdigheter, utan också att de bör ha en allmän kompetens som gör att de kan anpassa sig till förändringar.

En kompetent arbetstagare är också mer motiverad och trivs bättre på arbetsplatsen, vilket påverkar arbetsinsatsen i positiv riktning. Ján Figel’ Titta på filmerna: Moment B - kollegialt lärande Diskussion. Kollegialt lärande - teori. Formativ bedömning+ kollegialt lärande – NORDSTRÖM EDUCATION. Rekommendationer vid införandet av formativt förhållningssätt och kollegialt lärande I det här inlägget sammanfattar jag HUR huvudmän och skolor valt att implementera arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande.

Sammanfattningen bygger på redovisningar och erfarenheter från BFL-seminariet under Skolforum 2015 och andra kommuner. Forskning från bland annat Dylan Wilian och Helen Timperley visar att införandet av formativ bedömning och kollegialt lärande ger den absolut största och positiva effekterna och är det mest kostnadseffektiva sättet för att på höja elevernas studieresultat. Under senaste året har jag läst mycket litteratur, tittat på filmer och följt olika pedagogiska forum om formativ bedömning. Det har utmynnat i ett stort antal blogginlägg, sammanställningar, föreläsningar, en utbildningsplattform, och skolutvecklingsuppdrag mot olika huvudmän. Här hittar ni en sammanställning av lite rekommendationer Kartläggning och behovsanalys Ta in extern expertkunskap.

Andras träd

Kollegahandledning. Janna Scheéle - Lärarkvällarna. Utveckla undervisningen med kollegialt samarbete. Lärarkvällarna 2013 - Mats Lundström - Pedagogiska verktyg för kollegialt lärande - Lärarförbundets utbildningsportal. Lärarkvällarna 2013 - Tomas Kroksmark - Kollegialt lärande och kollektiv kompetensutveckling - Lärarförbundets utbildningsportal. Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan. Hur kan ny kunskap fångas upp, anpassas och integreras i skolan? Det har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen studerat. Resultaten i rapporten presenteras idag vid en öppen utfrågning i riksdagshuset.

På uppdrag av utbildningsutskottet har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen genomfört studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”. Syftet är att öka förutsättningarna för ett välgrundat politiskt beslutsfattande. Rapporten handlar om hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Studien består av en genomgång av forskning om generell kunskapsimplementering.

Författarna har tillsammans med Statistiska Centralbyrån, SCB, också genomfört en omfattande enkätundersökning för att fastställa hur lärare och skolledare tar till vara på kunskap från ny forskning. . – Det räcker inte att läsa sig till ny information eller få den muntligt presenterad eller demonstrerad. John Miller. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”.

När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan i dag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Lärmodul - "Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans" Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling? Vad är utmärkande för den? Forskning visar att den största skillnaden i resultat är inte mellan skolor utan mellan klassrum. Hur kan vi som kollegor göra för att lära av varandra och minska dessa skillnader? Planera Kollegialt lärande och utveckling kräver ett långsiktigt systematiskt arbete över flera års tid och därför är det väl investerad tid att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas. Vi ska här enligt Timperley fokusera på elevernas behov och sedan utifrån det hur lärarnas behov ser ut. Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi? Bild från Henningssons film Tider för träffarna – En gång i månaden? Vilka ska delta – Piloter eller samtliga? Lärlagens sammansättning – Liknande arbetsuppgiter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no)?

Struktur och roller – Vem leder samtalen? Målsättning med – Mötena – Valt lärområde? Litteraturtips inom kollegialt lärande @ Nordström Education. Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning av en itteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Hej! Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Har ni tips på ytterligare litteratur som saknas och som ni rekomenderar. Kontata oss eller skriv en kommentar i kommentarsfunktionen. Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare, Natur och kultur Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Kommunförbundet Skåne (2013) Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling, Kommunförbundet Skåne Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ”(2006), Samtalskonst i praktiken Lauvås, P., Lycke, K.H.

& Handal, G. (1997). Sherp, Hans Åke (2014), Lärandebaserad skolutveckling, Studentlitteratur Sherp, Hans Åke (2004), Att leda lärande samtal.