background preloader

Hjärnan

Facebook Twitter

"Arbetsminnesträning inte nog beforskat" Metakognition är kunskap om den egna kunskapen; att vara medveten om och reflektera över det egna lärandet och lärprocesser.

"Arbetsminnesträning inte nog beforskat"

Begreppet blir allt mer flitigt använt i skolans värld. Petri Partanen, psykolog och specialist i pedagogisk psykologi och doktorand vid Mittuniversitetet, konstaterar att det i läroplanen och i kursplaner finns gott om formuleringar om att elever ska kunna reflektera, dra slutsatser, jämföra och välja strategier. – Jag har analyserat läroplanen vad gäller matematik och det är väldigt många metakognitiva förmågor som förväntas av eleverna. Vi behöver utveckla den metakognitiva träningen i skolan mycket mer, säger han. I en nyligen publicerad studie har Petri Partanen undersökt effekterna av arbetsminnesträning och metakognitiv strategiträning hos 8- och 9-åringar som bedömts vara i behov av extra anpassningar och stöd. – Bakgrunden till studien är att arbetsminne som begrepp har blivit allmängods i skolans värld. Multitasking sänker ditt IQ - NÄR DU TROR DU FÅR MER GJORT. Multitasking och ständiga distraktioner orsakar permanenta skador på dina emotionella- och kognitiva förmågor, och hindrar dig i karriären.

Multitasking sänker ditt IQ - NÄR DU TROR DU FÅR MER GJORT

I en studie gjord vid University of London visar att multitasking sänker ditt IQ. Bara vetskapen om att det finns ett oläst mejl i inboxen sänker ditt faktiska IQ i stunden med i snitt 10 enheter. Hjärnan sorterar bort verkligheten. Ser du på dig själv som en miljövänlig person?

Hjärnan sorterar bort verkligheten

Då går du säkert till återvinningsstationen med dina tomma plastförpackningar. Fast med största säkerhet har det nog också hänt att du har slängt plastförpackningar i hushålls­soporna en gång eller två. Och när det gäller dig själv har du förmodligen ett helt gäng med förklaringar: du hade bråttom, det var fullt i plastbehållaren, för en gångs skull orkade du inte. Eller något liknande. Men när du ser någon annan slänga sina förpackningar i hushållssoporna, vad tänker du om den personen? Om du är som de flesta andra av oss drar du förmodligen till med förklaringar som att personen inte är miljövänlig, är oansvarig eller kanske rentav dum. Det betyder att du just har fallit i en vanlig tankefälla som kallas för det fundamentala attributionsfelet: när du själv gör något dumt beror det på situationen, när andra gör något dumt beror det på någon av deras egenskaper. Lektionsstruktur. Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen!

Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan!

Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen!

För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Elevspel.se - Kunskapsspel för barn. Spel som tränar hjärnan. Framtidens läromedel 2014: Utmanande lärande i klassrummet. Gunilla Ladberg - Pedagogik och språk. Hjärnan – ett pedagogiskt slagfält. Inte skolan om att många repetitioner som sker under lång tid förbättrar inlärningen?

Hjärnan – ett pedagogiskt slagfält

Vet man ens om det? — Det finns väldigt mycket basal kunskap om hjärnan och inlärningen som har direkta konsekvenser för hur man bör bedriva undervisning, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. — Jag skulle vilja att skolans inlärning var baserad på vetenskap snarare än på politiska inriktningar, pedagogiska modenycker och gamla käpphästar. Och den vetenskapen måste skapas från olika fält som gemensamt tittar på olika problem. Den kognitiva neurovetenskapen är en sammanslagning av psykologi och hjärnforskning och började bli ett eget forskningsfält på 1990-talet. I sin bok »Den lärande hjärnan« tar han upp den franske barnpsykologen Jean Piaget som via experiment med rader av glas och flaskor kom fram till att barn inte har förmågan att förstå tal och deras betydelse förrän i sjuårsåldern. Och en hel del händer. Han är expert på arbetsminnet. Hjärnkoll. Den lärande hjärnan. När hjärnforskningen förs in i skolan utmanas invanda sätt att ta sig an problem. – Vi vill använda metoder från neurovetenskapen för att mäta hur en elevs utveckling fortskrider eller för att upptäcka inlärningssvårigheter och kunna sätta in insatser i tid, säger Georg Kuhn, professor i neurovetenskap.

Den lärande hjärnan

Han är föreståndare för Amble, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt vid Göteborgs universitet som initi-erats för att forskare inom psykologi, pedagogik och neurovetenskap ska få ut sina rön i skolundervisningen. Syftet är att förbättra yngre elevers kunskaper inom matematik och läsning, men projektet är ännu i sin linda. Vanligtvis görs inte hjärnforskning på unga, friska barn och utmaningarna är många. Kan till exempel magnetkameraundersökningar användas? En delstudie kommer att handla om hur fysisk träning påverkar inlärningen. Åsa Lindau- Lär dig hjärna. Testa mer för bättre inlärning. Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet inledde med att betona att goda förutsättningar för lärande bygger på att man som lärare har ett språk för att tala om sin egen undervisning, så väl med eleverna som med kollegor, föräldrar och politiker och lärare behöver kunna argumentera för sin undervisning. – Dagens marknadsekonomiska situation gör att man försöker hitta enkla lösningar, men undervisning är komplex.

Testa mer för bättre inlärning

En aspekt handlar om hur man bygger upp innehållet. Vi vet från studier av framgångsrika miljöer att man behöver bygga innehåll inte bara på ett skolämnes innehåll utan man behöver ta in elevernas egna erfarenheter och bygga broar till andra ämnen inom skolan. Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid. När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden.

Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid

Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå.