Faktatext – cirkelmodellen. Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver.
De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Läs- och skrivutveckling i svenska som andraspråk under de första skolåren. Våga stanna i faktatexten. ”Faktatext – sånt som är sant, såklart!
Det vet väl alla? Texter som handlar om djur, platser eller människor. Om man vill veta något typ..” Så beskriver en elev i årskurs vad faktatext är. I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur. Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever – med faktatexter om djur.
Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. Det övergripande syftet i förberedelseklassen är: formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Innehåll: Genrepedagogik på mitt sätt. Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever.
Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande.
CIRKELMODELLEN. Cirkelmodellen. Textrecept genrér. Devanligastetexttypernaiskolan. Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen. Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen.
Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse. - Hej allihopa och varmt välkomna till 2014 års förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit dit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan. Familjemedlemmarna sitter på stolar och bänkar framför en stor matta som gjorts till scen i förskolans största lekrum.
På väggen sitter en stor smartboard som visar framsidan till Elsa Beskows bilderbok och bredvid smartboarden syns en stor skog som barnen målat. De har själva fått bestämma vad för kulisser som behövts till pjäsen och vad de ska ha för rekvisita. - Här kommer våra äldsta, fortsätter Louise samtidigt som de utklädda barnen intar scenen för att sjunga några sommarvisor.
Därefter drar pjäsen igång och Louise läser högt ur boken allt utom replikerna. Från teori till praktik. Cirkelmodellen. Genrekarta som verktyg för elevmedbestämmande. Nedan ser vi en genrekarta som jag brukar använda för att låta eleverna vara med och bestämma.
När jag använder kartan förstår eleverna att det mesta vi gör utgår från genre. Jag har försökt att lista texttyperna från mer talspråkslika återberättande texter till mer och mer skriftspråkslika texter. Självklart är det inte helt givet att språket i alla argumenterande texter är mer formellt än i alla instruktioner till exempel. Flerspråkighet i fokus: Metodiken Reading to learn för alla. Verktyg för livet. Här bjuder vi på mer inspiration från vår fysiska lärmiljö.
Att bygga en inspirerande miljö runt eleverna har vi skrivit om i ett tidigare inlägg. Vi funderar, ändrar om & flyttar runt. Julgranen i trä fick åka med i bilen en hel sommaren efter att den inhandlades på en loppis på Fårö. Det var inte helt populärt hos övriga familjen men det var det värt. Vi tar fram den varje dag då vi tillsammans tittar på julkalendern. Ett annat loppisfynd är denna fina papperssamlare där eleverna lägger sina mappar. Tidningsartiklar Att vara samlare kan ha sina fördelar. Andra gamla artiklar som pryder våra väggar just nu är artiklar som publicerats om Tove Jansson- de har också fått hänga med ett tag. Cirkelmodellen. Cirkelmodellen, genrepedagogik och reciprok läsundervisning. Cirkelmodellen - ett konkret exempel. Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den.
Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov.
Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter. I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”.
Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen.
Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer. Även Gears namn finns omnämnt i Westlunds forskning, men det var först när Toura Hägnesten började blogga om Adrienne och hennes bok (läs här, här och här om du är nyfiken) som jag fick lite bättre insikt i hennes arbete. Varför är det viktigt att eleverna tar del av begreppen? Låna gärna! Relaterat.