FULLTEXT01. Hur stödjer vi elever med avkodningssvårigheter? Under tre år har jag studerat till speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling.
Nu närmar sig slutet och jag ska i detta blogginlägg beskriva några av de insikter jag och min studiekamrat och kollega Lena Pedersen har fått genom vårt examensarbete om intensivläsning. Det har varit intressant att få möjlighet att fördjupa sig i läs- och skrivutvecklingen och försöka förstå hur vi i skolan med ganska små förändringar kan stötta de elever som stöter på svårigheter när de ska komma igång med sin läsning. I varje grupp av elever vi mött finns det ett antal barn som får problem med sin läsning. Det kan vara problem med ordavkodningen och/eller med läsförståelsen. I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att kunna läsa. Utbildningen i skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande. Vi har sett att de elever som ser sig själva som läsare eller blivande läsare när de kommer till skolan som sjuåringar har de bästa förutsättningarna att lära sig läsa.
Att diskutera. Kartlägg barnets kunskapsnivåer och behov så här – pedagogisk kartläggning – bedömningsstöd – mallar – krav. För att en elev ska kunna få undervisning utifrån sina behov, behöver skolan kartlägga elevens kunskapsnivåer, lärsätt och behov.
Formellt heter det kartläggning, men det kallas av många för pedagogisk kartläggning. Här har jag samlat några material som kan och bör användas för kartläggningen. Längre ner på sidan kan du också läsa ett användbart utdrag från Skolverkets riktlinjer. Allvarligt, ta dig tid och läs utdraget. Det är en viktig text. Ditt liv blir också bättre och lättare, om du förstår barnen omkring dig bättre, och ger mer av det de behöver. Jag tolkar skollagen så här: så fort en förälder, eller någon annan, funderar på om eleven behöver något mer, behöver skolan göra en pedagogisk kartläggning, för att kunna säkra att eleven får undervisning.
SKOLKOMPASSEN- ett nytt kartläggningsmaterial. Skolkompassen är ett nytt kartläggningsmaterial från Gothia Fortbildning författat av Anna Sjölund och Lena W Henrikson.
Kartläggningens betydelse för att kunna stödja elever genom hela skolsituationen kan inte nog betonas. I Skolkompassen får pedagogen verktyg för att kunna förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna kravanpassa, kompensera och utveckla elevers färdigheter i skolan. Denna bok är fantastisk och läses med stor behållning av alla pedagoger och inte bara av de som gör pedagogiska utredningar/kartläggningar.
Den lämpar sig väl som grund för hur man anpassar lärmiljöer i skolvardagen för alla elever, d.v.s. skapar inkluderande skolverksamheter. Kartläggningen i boken utgår från ett lösningsfokuserat och problembaserat arbetssätt och använder sig av havet som en sorts genomgående allegori. Tre nyckelord, kravanpassa (flytväst), kompensera (syrgastuber) och träna (roder) går som en röd tråd genom boken. VP Fördjupad kartläggning 140707. De 6 typerna av särskilt begåvade barn. Jag har översatt och gjort ett par små strykningar.
Texten finns i original på org/db/Articles_id_10114.aspx Denna artikel av George Betts och Maureen Neihart profilerar 6 olika typer av begåvade individer: framgångsrikautmanande/kreativaosynligaavhoppare/argadubbelt särskildasjälvständiga. Här beskriver vi, för varje typ, vanliga känslor, attityder, beteenden, behov, vuxnas och och kamraters uppfattningar, hur de kan identifieras och vilket stöd de behöver från hemmet och skolan. Texten kompletteras av mer information i en matris uppdaterad 2010. Profilerna är framtagna utifrån flera år av observationer, intervjuer och studier av litteratur. Begåvade barn diskuteras ofta som en enhetlig grupp. Syftet med denna artikel är att beskriva en teoretisk modell för att profilera begåvade och talangfulla som skiljer begåvade individer på grund av beteenden, känslor och behov. Personligheten beror på både livserfarenheter och arvsmassa. Begåvade kan inte ses som en enhetlig grupp.
Levla, grundskola formulär handledning anpassningar. Boken for dig om adhd arbetsbok. 3. sa har vill jag ha det i skolan rev. Pedagogisk utredning blankett Stockholms stad UtbF8633 14 07. Pedagogisk kartläggning mall AC. Kartläggningsmaterial. Samtalsstöd att pekprata utifrån, vid samtal med elev kring skol- och hemsituation.
Förutsättningar att samtala (med exempel) Förutsättningar för rastaktiviteter (med exempel) Skola Elev Plan – Ett kartläggningsmaterial bestående av en elevdel, en föräldradel och en skoldel. Ringar in svårigheter och möjligheter för elever som har en svår skolsituation. Mynnar ut i en handlingsplan. Lotten Grape, www.flickaningenser.com har försett Elevdelen ur SEP med bildstöd från In Print 3. LOSK – Ledning och Stimulans Kartläggning. – Ett underlag för att tillsammans (arbetslag, EHT, rektor) kunna komma fram till vad skolan på gruppnivå och organisatorisk nivå behöver göra för att kunna utveckla insatser på ledning och stimulans-nivå. Kartläggningsformulär – bilagor ur boken Aspeflo om Autism – flera kartläggningsformulär kring kommunikation, men även kring att analysera en uppgift/aktivitet, problemskapande situationer samt en analys kring vad nätverket (föräldrar och personal) behöver utveckla.