Klassrumsmöblering – rummets berättelse. Vi möblerar klassrum av gammal tradition. Vi möblerar dem kanske inte alls. Vi får dem. Hur som helst. Klassrummet och dess möblering ska inte handla om det ”hemtrevliga” utan mer om det pedagogiska. Så här tänker jag då jag organiserar mina klassrum: Om jag är en elev här inne – hur kan jag ta mig från en plats, exempelvis min bänk till pennor och papper. Då jag arbetar med mina klassrum, bygger upp dem, är jag medveten om varje sak och varje pedagogisk betydelse. Jag skulle vilja säga att det är det. Vad vill jag med klassrummet? Jag grubblar mycket på klassrumsorganisationen. Och när vi är därinne – är det här en miljö för lärandet? Skc3a4rmavbild-2011-04-26-kl-11-18-241.png (613×637) Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning. För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid.
Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om. Inte genast behöver vi berätta om vad allt ska syfta till. Unga Fakta - en sajt för nyfikna! UR.se.
Skolväskan. Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang).
Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Annas länkburkar. Storybird - Gör en bok. Länkskafferiet.