background preloader

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas
Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Första texttypen som eleverna skulle få närma sig var nyhetsartikel. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Slutresultatet då? Related:  Svenskaboella

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?

Att ta kontroll över sitt eget lärande ”För alldeles för många lärare … är kompetensutveckling en förnedrande, själsdödande upplevelse eftersom de passivt ”sitter och tar emot” ”skriver Helen Timperley i boken Det professionella lärandets inneboende kraft. Helen Timperley är professor i pedagogik på University of Auckland i Nya Zeeland och hon har ägnat en stor del av sin forskning åt hur lärares lärande ska leda till att elevernas engagemang och resultat förbättras. Boken är en bra utgångspunkt för lärare och skolledare som ska påbörja ett lärgruppsarbete som möjliggör lärare att lära sig mer om sin egen undervisning. Timperly menar att på grund av de stora utmaningar som varje lärare möter varje dag i sitt klassrum - införa nya läroplaner och bedömningsmetoder i kombination med nya tekniska hjälpmedel - till en grupp elever som inte tar emot eller reagerar på undervisningen har behovet av professionellt lärande för lärare ökat. Hon säger att, / Ingegerd Norder

Mitt språkutvecklande klassrum: Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. | Strategier för lärande Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions inre bilder – inner images att reda ut oklarheter – to clarify att sammanfatta – to summarize

Helena von Schantz: Helenas bästa läxrecept del 2: Engelska --> ”Just a spoonful of sugar makes the medicine go down.” Inget annat ämne är fullt ut lika viktigt för svenska elever som engelska. I deras egna ögon, vill säga. I princip alla elever vill lära sig engelska – eller åtminstone kunna engelska. När vi lyckas ger det raketbränsle till hela skolgången. Här är en sammanställning över hur engelska skiljer sig från andra skolämnen. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Hur ger man läxor i ett sådant ämne? Den absolut viktigaste slanten som behöver trilla ner är att det är tid i språkbad med stigande svårighetsgrad som ger den högsta måluppfyllelsen – inte begåvning, inte väl genomförda lektioner, inte mest ifyllt i övningsboken, inte flest rätt i grammatikstenciler. I den andra ändan av spektrumet finns de som redan uppfyller alla kunskapskrav. Det säger sig självt att de här två kategorierna behöver helt olika utmaningar både i skolan och hemma. Jag brukar börja med enbart glosläxor. Jag förklarar 1. 2. 3. 4. 5. 6. Föräldrarna och engelskläxan? ...

"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? Det räcker väl att se att grodor är små och gröna, och märka att vi slår i golvet om vi ramlar? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och framför allt, föremål för stora upptäckter. Av Sara Lövestam Sfi-lärare och författare.

futurelearn Did the First World War make heroism meaningless or was it the conflict that gave it the most meaning? We’ve designed this course in partnership with the BBC to help you explore, discuss and challenge the ways in which First World War heroism has been remembered. Our experts will take you through the changing British, French and German views of heroism and discuss important similarities and differences. Through discussion and analysis of art, literature, film and television, guided by our experts, you will explore the portrayals of heroism before, during and after the war. Together we will examine the changing faces of heroism from distant figureheads and brave warriors to the ordinary ‘Tommy’ and front-line nurses. This course will give you the opportunity to purchase a Statement of Participation. This course is part of a series designed in partnership with the BBC to commemorate the war.

Helena von Schantz: Läxduellen – del 3 Praktiken Så har tiden kommit för att gå från teori till praktik. Min läxpraktik. Först av allt vill jag klargöra att jag på inget sätt inbillar mig att jag sitter inne med något tolkningsföreträde, eller facit när det gäller bra läxor. Det går att både lyckas och misslyckas på en lång rad olika sätt som lärare beroende på så många faktorer att det som ger high five i en klass kan vara Titanic möter isberget i en annan. En förutsättning är att eleverna är med och utformar konceptet - eller åtminstone köper det. En lärare i en FB-tråd berättade att hennes rektor har infört totalt läxförbud på skolan. … Det att inte kunna göra ett bra jobb kanske inte låter så alarmerande i alla öron, men att vara lärare och inte kunna göra ett bra jobb är skadligt både för den fysiska och psykiska hälsan. Det offentliga ifrågasättande av läxor som har pågått de senaste tre åren har påverkat elevernas inställning. Läxans basingredienser 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Helenas bästa läxrecept del 1: Svenska Uppföljning: Syften: 1.

Att gestalta en upplevelse | Mitt öppna klassrum Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. hur framställs hon? Fler exempel: Efter filmen ska vi titta på lite bilder på bloggen Genusfotografen, för att se på exempel på hur bilder och text används i medier för att framställa normer och gestaltningar av människor. I filmen visas även Laleh när hon sjunger Chiquitita för utsatta flickor. Tänk på att:

The Quest To Harness Wind Energy At 2,000 Feet Image courtesy Altaeros By Erik Sofge Nothing about the grooved, inflatable body taking shape inside Greentown Labs in Somerville, Massachusetts, resembles a wind turbine. It looks more like a jetliner’s emergency ramp, or something you’d tie behind a boat and cling to desperately while bumping across the surface of a lake. But the 14-foot-long structure most resembles what it actually is–an air-filled wing. To be more precise, it’s a stabilizing fin, part of a tube-shaped, robotic airship designed to tap the power of high-altitude winds. Provided, of course, the vehicle hasn’t sprung a leak. Read the full article by clicking the name of the source located below. Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Tolka – att förstå

Walrus mass in vast numbers on Alaska beach as sea ice retreats | Environment Pacific walrus that can’t find sea ice for resting in Arctic waters are coming ashore in record numbers on a beach in north-west Alaska. An estimated 35,000 walrus were photographed on Saturday about five miles north of Point Lay, according to the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Point Lay is an Inupiat village 700 miles (1,126 kilometres) north-west of Anchorage. The enormous gathering was spotted during NOAA’s annual arctic marine mammal aerial survey, spokeswoman Julie Speegle said by email. The gathering of walrus on shore is a phenomenon that has accompanied the loss of summer sea ice as the climate has warmed. Pacific walrus spend winters in the Bering Sea. Unlike seals, walrus cannot swim indefinitely and must rest. As temperatures warm in summer, the edge of the sea ice recedes north. The World Wildlife Fund said walrus had also been gathering in large groups on the Russian side of the Chukchi Sea. “They’re going to get them out there next week,” she said.

Related: