background preloader

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas
Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Första texttypen som eleverna skulle få närma sig var nyhetsartikel. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Slutresultatet då?

http://jennypawendes.blogspot.com/2015/01/att-ge-eleverna-forutsattningar-att.html

Related:  SkrivaboellaTankar kring lärandeelin80

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Att ta kontroll över sitt eget lärande ”För alldeles för många lärare … är kompetensutveckling en förnedrande, själsdödande upplevelse eftersom de passivt ”sitter och tar emot” ”skriver Helen Timperley i boken Det professionella lärandets inneboende kraft. Helen Timperley är professor i pedagogik på University of Auckland i Nya Zeeland och hon har ägnat en stor del av sin forskning åt hur lärares lärande ska leda till att elevernas engagemang och resultat förbättras. Boken är en bra utgångspunkt för lärare och skolledare som ska påbörja ett lärgruppsarbete som möjliggör lärare att lära sig mer om sin egen undervisning. Timperly menar att på grund av de stora utmaningar som varje lärare möter varje dag i sitt klassrum - införa nya läroplaner och bedömningsmetoder i kombination med nya tekniska hjälpmedel - till en grupp elever som inte tar emot eller reagerar på undervisningen har behovet av professionellt lärande för lärare ökat. Hon säger att, / Ingegerd Norder

Gulmarkeringar sidan 44-72 i Hans-Åke Scherps Leda lärande samtal - Kollegialt lärande De flesta känner intuitivt skillnaden mellan ett samtal som präglas av att man är på samma våglängd respektive ett samtal där man pratar förbi varandra. Samspelet mellan tanke- och känslokanalerna tycks vara mycket betydelsefullt för hur samtalet och kontakten upplevs. En liten pojke står på lekplatsen och gråter och ropar påmamma. Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen.

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse.

Kollegialt lärande för elever och lärare Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning)Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs inNoteringar och observationer av praktiken, och slutligenUppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras. ”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” Individuell förberedelse NO-lektionsobservationsschema, KlassrumsobservationsschemaKollegialt arbete (ex arbetslag, lärande samtal, klassrumsobservationer)Aktivitet ( ex. pedagogiska caféer, pärlor i undervisning, lärmässa, ”Fluga på väggen”, förstelärare)Uppföljning i arbetslagetI utvärderingen ska både process och resultat beaktas.- Hur har samtalen fungerat?

Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter I förra inlägget skrev jag om språkstöttning och stödmallar och jag tänkte i detta inlägg kort berätta om hur jag använder mig av exempeltexter och stödstrukturer vid skrivandet lite mer ingående. Men först lite om vad som fick mig att landa i metoden att arbeta språkutvecklande. För två år sedan började jag fundera mer och mer på hur jag kunde stötta mina elever i språkundervisningen. Jag kom i kontakt med många pedagoger som talade varmt om språkutvecklande undervisning och blev nyfiken på vad det var. Jag hade många elever som inte nådde målen. Jag hade också elever som var flerspråkiga och jag upplevde att jag inte nådde fram med min undervisning.

Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL (‘Att Skriva sig till Läsning’ – med datorn som skrivverktyg). Seminarium med specialpedagog Ulrika Burman Ulrika är specialpedagog på Pedagogisk Inspiration Malmö med inriktning mot IKT. Hon talade om betydelsen av att tidigt upptäcka barn som har svårigheter i sitt språk- skriv och läslärande. Tidiga insatser gör att färre elever behöver stöd in senare skolår. januari 2014 När dog János Kovács? Av Lajos Zilahy Han gav sig inte tid att tvätta sig om händerna, fastän de var alldeles nedsmetade av fernissa, utan torkade endast av dem på den trasa, som hängde på en spik bredvid dörren. Sedan knöt han upp bandet på sitt gröna snickarförkläde och tog detta av sig, varefter han borstade bort hyvelspån från byxorna.

Tips inför skrivandet! När ni ska skriva era uppsatser har vi bl a pratat om hur viktigt det är att man först disponerar sin text genom att tänka till först. Det är första steget innan du börjar skriva. När du väl skriver är det bra om du känner till några saker som kan lyfta din text något mer. Jag går kort igenom vad här under. Vad är gestaltning? Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen... Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss.

Om att ”få alla med på tåget” och att komma igång med att skriva debattartike... I veckan fortsatte jag arbetet med debattartikeln i min tvåa, och denna gång hade vi med min skolas mått mätt en riktigt kort lektion, “bara” 70 minuter. ”Läxan” till detta pass var att lyssna på en flipp om debattartikeln som genre. Med sig i ryggen inför denna läxa hade de förra lektionens gemensamma arbete med att granska en debattartikel (vilket du kan läsa mer om här om du är nyfiken), så syftet med flippen blev mest repetition och lite fördjupning. När jag gör inspelningar gör jag väldigt enkla sådana och utgår då från en Google Presentation som jag gör en skärminspelning på, samtidigt som jag går igenom materialet sida för sida och utvecklar lite med exempel. De går inte att jämföra med alla snygga flippfilmer som många andra gör, men de blir anpassade till det som just vi arbetar med, och de är rätt tydliga i sin enkelhet. Största utmaningen är, tycker jag, att de inte får bli för långa! Eftersom jag har fått så många kommentarer och mejl (tack!)

Related: