background preloader

Grammatik i Svenska 2 på nytt sätt

Grammatik i Svenska 2 på nytt sätt
"Det här arbetsområdet har verkligen förändrat min syn på grammatiken. Från att vara något nödvändigt ont som man inte har någon större nytta av (vad hjälper det att jag vet att det ordet är ett substantiv eller ett adjektiv) till något som man kan använda till att verkligen förbättra sitt skrivande. Om jag hade ändrat på de saker som jag skrivit att jag borde förbättra i min rapport så hade den garanterat blivit mycket bättre och nu kan jag arbeta så med framtida texter vilket borde göra mig till en betydligt bättre skribent. Så man kan säga att det här arbetsområdet kopplat ihop grammatik och språk, något som tidigare känts som två skilda saker.” Så här skrev en av mina elever i Svenska 2 i avslutningen på en grammatikrapport som utgjorde slutuppgift för momentet i kursen. Katarina utgår i sin undervisning ifrån en måltext som hon sammanfattat utifrån en text om typiska drag i formellt språk som finns i rättningshäftet av nationella provet i Svenska 3. Related:  Svenskasezenmert

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin eg... Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Ibland skriver jag själv till: Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. formulera sig och kommunicera i tal och skrift,läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochsöka information från olika källor och värdera dessa. Läxa skriver du om du har och vad. Du hittar Lgr11-poesi här! Du kanske är intresserad av hur mina elever arbetar med respons.

Ordlista - grammatiska begrepp Mening En mening inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Innehållet i meningen måste ha en självständig betydelse. en huvudsats eller flera samordnade huvudsatser – Maria gråter. – Eric skriver |och| John läser.en huvudsats tillsammans med en eller flera bisatser – Maria gråter |eftersom hon inte lyckades så bra med sin uppsats. – John läser |trots att han är så trött |att han nästan inte kan hålla sina ögon öppna.ett utrop eller en uppmaning – Oj! Sats En fullständig sats måste innehålla ett subjekt och ett finit verb, t.ex. Bisatser däremot kan inte stå ensamma utan är en del i huvudsatsen: ... eftersom vi inte har tillräckligt med pengar, ... trots att alla ansträngde sig hårt. Ordklasser Adjektiv Ord för egenskap, tillstånd m.m., t.ex. gul, långsam, fantastisk. Adverb Ord för plats, tid, sätt, omständighet, orsak m.m., t.ex. ute, i går, sakta. Interjektioner Känsloord och svarsord, t.ex. nej, fy, usch. Konjunktioner Prepositioner Pronomen Räkneord Verb

SPRÅKFÖRÄNDRING, SOCIOLEKTER Ett halvt ark papper – Svenska som andraspråk 2 De pedagogiska planeringarna har samlats i grupper utifrån de centrala målen. Du får dem som wordfiler genom att klicka på länken. Först finns alltid en ruta med det centrala innehållet, en beskrivning av vad kunskapskraven lägger fokus på och infallsvinklar från Skolverkets kommentarmaterial som kan ha bäring för just dessa lektionsförslag. Sedan följer lektionsupplägg med fokus på det centrala innehållet men med en uttalad ambition att verkligen använda det rika materialet som finns på webbplatsen. Ord, bild, ljud – här finns resurser! Materialet är nedladdningsbart som wordfiler som du kan redigera, för att ge dig som lärare både inspiration, utmaningar och möjlighet att själv utveckla och gå vidare. Muntligt arbete (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil) Författarporträtt, Argumentera med Strindberg! Skrivande (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil) Argumenterande texter, Utredande texter Alla pedagogiska planeringar för Svenska som andraspråk 2 samlade (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil)

Naturvetare löser grammatikproblem I årskurs två (naturvetarprogrammet) går 24 elever med 20 olika nationaliteter. Flertalet elever behöver jobba med ordföljden när de skriver. Tidigare har vi gått igenom satsschemat för både huvudsatser och bisatser med en molande känsla (tomma ansiktsuttryck) av att inte ha nått fram. Förmodligen inte ens halvvägs. Alltså hög tid att prova nytt grepp för att prata om språkriktighet. Vi introducerade ett kort grammatikupplägg med att säga till eleverna att de skulle kika på tre meningar från elevtexter i en annan klass och årskurs (för att låta sändaren stå som anonym) med olika språkfel. 1. 2. 3. Exempelmeningar 1. 2. 3. Märk nu vad som händer i klassrummet. Efter tre minuter bryter vi och ber om den första lösningen. I den första meningen frågar vi eleverna varför de har satt punkt efter någon. Till alla tre exempelmeningar får vi nya, språkriktiga meningar, men framför allt får vi en diskussion om språket! Slutligen. Vi jobbar vidare och återkommer till dig!

Skola | Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster.

Prefix EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum EPA står för enskild, par och alla. Det är en metod som jag ofta använder mig av i mitt Flippade Klassrum. Jag har fått mycket positiv respons av mina elever och de tycker att denna metod ger dom en chans att tänka efter och ger dom en möjlighet att verkligen vara delaktiga i diskussioner. De upplever att de nu vågar säga vad de tycker och tror, för de får en chans att formulera sig och tänka efter innan de behöver förmedla ”svaret”. Jag startar med en enskild flödesskrivning. Steg 1, enskild skrivning Nästa steg är att de tillsammans, i par eller i grupp, delger varandra genom att läsa upp det som de skrivit. Det som Vygotsky menar är en viktig del i sin sociokulturella teori. Steg 2. Slutligen är det dags för gruppen att sammanfatta den kunskap man arbetat fram, redogöra för diskussioner man haft, ge sin källkritiska syn på en text ja, allt beroende på uppgiftens/frågeställningens karaktär givetvis. Steg 3.

IKT i vår vardag: Formativ bedömning muntligt Sidor Den här bloggen Länkat härifrån Min blogglista onsdag 30 oktober 2013 Formativ bedömning muntligt Jag var på studiebesök i Sollentuna utifrån deras heldag med temat IKTarena där dagen innehöll både studiebesök på skolor och kortare seminarier.På ett av seminarierna presenterade läraren Johan Eriksson från Runbacka skolor hur han arbetar med olika digitala verktyg.Johan visade hur han använder Movenote i Google drive för att ge varje enskild elev formativ bedömning muntligt.Gör så här för att få tillgång till Movenote i Google drive:1. Upplagd av Lotta Larsson Skicka med e-postBlogThis! Etiketter: Formativ bedömning, Google drive, Kaizena, Movenote Inga kommentarer: Skicka en kommentar Senaste inläggÄldre inläggStartsida Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Vad är attribut? | Satsdelar.se Hur använder man dem? "Attribut" är ett beskrivande ord till ett huvudord från ordklassen substantiv. Ibland kan även attributen beskriva ett ersättningsord. Det var en liten, söt flicka! Huvudordet är det viktigaste ordet i en satsdel. Orden "liten" och "söt" hämtar du från ordklassen adjektiv och de kallas attribut i satsen. Attribut är ett ord, som vi använder när vi vill berätta mer om det viktigaste i en satsdel. Attributen står för det mesta tillsammans med ett huvudord från ordklassen substantiv. I vissa fall kan även attributen beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Attribut som består av en partikel (preposition) plus ett huvudord (substantiv) kallas prepositionsattribut. Pär renoverade köksbordet av trä. Övningsuppgift Skriv ner vad ett attribut är för något. Vilka ord kan vara attribut? Från nedanstående ordklasser och artiklar kan vi hämta ord, när vi vill bilda ett attribut till huvudordet i satsdelarna. Substantiv Exempel: Hälsa artigt på doktor Hansson. Adjektiv

Related: