Normbrytande litteratur eller litteratur som pekar ut det normbrytande - Det öppna klassrummet Visst känns det att det är sommarlov nu? De sista veckorna fullspäckade med betygsättning, mentorsdagar, avslutningsfester och skolavslutningsbestyr, därefter efterarbete och utvärderingar – och sedan: Lugnet. Även om värdegrunden ska finnas med oss hela tiden, i precis allt vi gör, så är det inte konstigt om det känns aningen avlägset att föra djupare diskussioner kort inpå och i början av sommarlovet. Så känner åtminstone jag, som dessutom väntar barn vilken sekund som helst och därmed har huvudet fullt med annat. Jag brukar vara duktig på att släppa jobbet, i alla fall de stressande aspekterna av det, under ledigheterna. Under terminerna hinner jag sällan läsa så mycket skönlitteratur som jag borde, och därför gäller det att passa på när jag är ledig – och då samtidigt se till att upptäcka nya böcker att läsa tillsammans med eleverna. För självklart spelar litteraturen en enormt viktig roll i normskapandet, det måste vi ha klart för oss. Tar ni er den tiden?
Barnfilmer där stereotypa föreställningar ställs på ända | Rättviseförmedlingen Rättviseförmedlingen hjälpte en efterlysare som var på jakt efter barnfilmer som lyfter fram ett annat samhälle än det heteronormativa och/eller där stereotypa föreställningar ställs på ända. Här är listan! Ett halvt ark papper "Vuxna måste engagera sig i ungas läsning" - Minabibliotek När läsningen minskar bland unga försvinner deras röst som vuxna. Johan Unenge, som var Sveriges första läsambassadör, betonar att språk är makt och att de som kan ge barn den makten är främst föräldrarna. Johan Unenge är författare, serietecknare, illustratör och manusförfattare. År 2011-2013 var han Sveriges första läsambassadör. Uppdraget för den som är läsambassadör är att främja läslust och sprida medvetenhet om hur viktigt det är med litteratur för barn och ungdomar. – Bästa sättet att skaffa sig ett använbart språk är genom läsning. Många unga har dålig läsförståelse Litteraturutredningen från 2012 redovisar att ungas läsförmåga har minskat under flera år. Johan Unenge tror inte att dataspel är skadligt, däremot anser han att du som vuxen misstar dig om du tror att de kan ersätta allt det som läsning av böcker ger. – Genom böcker får läsaren en chans att sätta sig i andras situation, bli nyfiken på sin omvärld och inte minst öka sin läsförståelse. Enbart skolan räcker inte Bakgrund
Hej Sverige | Om att känna sig som hemma i ett nytt land Provläs böcker från Gryf Förlag Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer av Monika Titor av Gryf Förlag den 18 mars 2014 · i Böcker Läs mer → Theres, Leo och farfar som kom bort av Beata Agnieszka Konar av Gryf Förlag den 4 juni 2013 · i Skönlitteratur, Tonår & Unga vuxna När mamma reste bort av Konar, Beata Agnieszka av Gryf Förlag den 3 april 2012 · i Barn & Ungdom Natashan av Beata Agnieszka Konar av Gryf Förlag den 13 juli 2011 · i Barn & Ungdom, Skönlitteratur Provläs.se Hos oss kan du provläsa tusentals nya böcker. Sidor Nya böcker Tack!
Normkritik | Rädda Barnens Ungdomsförbund Alltför ofta sägs det att de som diskriminerar, trakasserar eller mobbar andra människor är ”dumma” och att vi ska ändra dessa ”dumma personers” värderingar genom att vi ska lära oss att vara mer ”toleranta” eller ”förstående” mot andra. Vi på Rädda Barnens Ungdomsförbund kan såklart hålla med om att folk inte ska vara dumma mot varandra och att ökad tolerans mot varandra såklart är en bra sak. Men med denna toleranspedagogik läggs fokus och ansvar på ett avvikande eller normbrytande ”dem” som ”vi” tar oss rätten att tolerera. Vi på Rädda Barnens ungdomsförbund tror därför att ett effektivt likabehandlingsarbete måste vara normkritiskt. Vi menar att det är viktigt att just skolan tar det ansvaret. Presentera Normkritisk skola, nu! AktionAktionen går ut på att en speciell skola, i lokalgruppens stad, väljs ut. Det underlättar om någon av medlemmarna går på den berörda skolan, men det är inget krav.
Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa
Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang. En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner. Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria. Vi gjorde ett liknande upplägg i höstas, och då läste samma klass antingen Dvärgen eller Candide, och det fungerade väldigt bra. De närläser en roman och djupdyker i en epok, men får också insikt i vad de andra (som har valt den andra romanen) arbetar med då de ibland berättar och jämför (konflikter/språk/tidsanda…) med varandra över roman-/epokgränserna. När vi läser hela romaner brukar eleverna få två att välja mellan, då jag ser fördelar med att de är många som läser samma roman samtidigt. Så här ska arbetet i grupperna fungera: Steg 1. Steg 2. Steg 3. Åsa
Människorättskämpar Övningar i mänskliga rättigheter för klassrummet. För årskurs 9 och gymnasiet. Människor runt om i världen riskerar sitt liv för att kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter. Varje år tilldelas någon av dessa modiga människor Per Anger-priset, regeringens pris för mänskliga rättigheter. I detta material får eleverna lära känna dessa människorättskämpar genom filmade skype-intervjuer där pristagarna talar från sina hem direkt till klassrummet. Klassrumsövningarna utgår från pristagarnas kamp och berör frågor om civilkurage och mänskliga rättigheter. Lektionsupplägg Klassrumsövningar där elever utifrån korta klipp med pristagarna får en inblick i arbetet för de mänskliga rättigheterna runt om i världen. Lektionsupplägg Lärarhandledning Lektionsuppläggen om Per Anger-pristagarna riktar sig till lärare och elever på gymnasiet och i åk 9. Lärarhandledning
Ubuntu Toolbox - Dilemmaberättelser När du läst texten, skriv upp berättelsens karaktärer på tavlan och be deltagarna att enskilt notera graden av skuld de olika karaktärerna har till det som sker i berättelsen. Siffran 1 för den som är mest skyldig, 2 för den näst mest skyldig och så vidare ner till 6 för den minst skyldig. Låt sedan deltagarna sätta sig i grupper om två eller tre och försöka komma fram till en gemensam lista. Släpp sedan diskussionen fri och uppmuntra dem att fråga varandra om hur de tänkte. Avsluta med att gå en runda och fråga deltagarna vad de har lärt sig och hur det har berikat dem och om de dragit några slutsatser av detta? Obs! AlternativEn variant är att byta namn (och kön) på de inblandande personerna för att se om det blir olika diskussioner. Berättelserna Aisha och Peter Övningen är framtagen av Patrick Gruczkun i samarbete med Centrum för konflikthantering Karaktärer? Aisha är 20år gammal och bor i ett omtyckt semesterland. Aisha återvänder till sina studier.