background preloader

Goda, självständiga läsare

Goda, självständiga läsare
respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. PS. Related:  skrivningLÄSNING

Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 Fas 2 Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Fas 3 Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!

Bedomningsmatris_instruerande.pdf Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

4-meningsberättelse Läs om hur du kan bygga en berättelse så den blir spännande och begriplig.Övningen används även på Squoosh, Länsbiblioteket i Östergötland. Gå över gatan-övningen / 4-meningsberättelsen Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Studentlitteratur 2002 Tänk dig att en människa, ett djur eller en sak ska gå över gatanför att göra något. Två tomater skulle gå över gatan. Bara 3 meningar! Istället för att fundera över VAD berättelsen ska handla om, som man brukar göra, bestämmer vi istället VEM berättelsen ska handla om. Här kan du läsa om "Gå-över-gatan"-övningen sid 32 i Pennvässaren. Katten Mix börjar springa över gatan för att fånga råttan. Katten Mix börjar springa över gatan för att fånga råttan. 1.Katten Mix börjar smyga över gatan för att fånga råttan.Beskriv hur en kroppsdel rör sig. Katten Mix börjar smyga över gatan för att fånga råttan:Hans svans rör sig fram och tillbaka mot asfalten.En bil stannar mitt framför honom. Förslag på hur texten kan byggas ut 1. Skriv ut

untitled Varför läsa? | Läsmuskler att det finns så himla många bra böcker! Och det som inte finns på skolbiblioteket hittar man säkert på någon av stadsbibliotekets filialer. Du vet väl att där kan man alltid be att få beställa en bok om den inte finns inne? Ibland är det roligt att bara strosa runt på biblioteket och kolla, låta sig överraskas av vad man hittar i hyllorna eller fråga en bibliotekarie eller någon annan till råds. Men det kan också vara bra att planera innan vad man vill läsa. LitteraturMagazinet är en webbtidning med massor av olika reportage och tips. På Provläs kan du läsa en bit ur olika böcker för att se om de verkar bra. På Bookfinger, Tonårsboken och Matildas läshörna kan du få boktips av storläsande tonåringar. Mer om ungdomsböcker kan man läsa på Collaget och Bokfreak, fast där är det vuxna som skriver. Här är en lång lista över klassiker – såna där böcker som är himla roliga att ha läst.

Ljudböcker på Youtube? Ja! Du vet väl om att du kan hitta ljudböcker för barn och unga på Youtube? Inlästa, animerade eller textade. På svenska finns det mest ljudböcker men på engelska finns det ett otal både ljudböcker men även upplästa böcker som är textade för medföljning. Saknar du böcker? På svenska? Sök på barnbok svenska eller ljudbok så får du upp olika förslag På engelska? Sök på English talking books, Childrens audiobook, Childrens storybook, Childrens animated books för att hitta ett antal förslag Hörförståelse på engelska Vill du göra egna ljudböcker? Vill du samla dina Youtube-klipp för att lättare hitta tillbaka finns en bra tjänst som heter plistapp.com där du kan göra olika listor att dela med dig av Här är en lista jag gjort: Korta.nu gör länkar korta och begripliga Relaterade Låna gratis e-böcker till iPads Vill du låna e-böcker gratis från ditt biblioteket? I "Allmänt"

Förmågor och kunskapskrav | Fröken Marias blogg Jag har googlat på big five. Det var intressant läsning. Jag stötte på mest hurrarop. Några få var kritiska. När jag skulle skriva min pedagogiska planering inför starten med Grej of the day så började jag att utgå från kunskapskraven. Det är så lätt att se att allt hör ihop. Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den.

Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Jag ville skapa en mekanism som aktiverade alla elever under högläsningen och kom att tänka på mini-whiteboards. Den första uppgiften introducerade jag innan jag började läsa. Uppgift två bestod i att sätta sig själv i huvudpersonens situation och göra det svåra val som hon ställdes inför. Den tredje uppgiften var en typisk ”mellan raderna”-fråga. Att diskutera 1.

Related: