background preloader

"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse"

"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse"
Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. Den nyfikna apan som formulerar frågor och cowboyen som sammanfattar. Allihop beskrevs i Att undervisa i läsförståelse från 2009 och förekommer i dag som tygdockor, illustrerade bokmärken och utklädda lågstadielärare i klassrummen. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. – Jag förstår att man menar något positivt med det.

http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2014/05/19/sluka-bocker-leder-inte-lasforstaelse

Related:  LäsningTIDNINGSARTIKLAR OCH BLOGGINLÄGGOM läsning artiklar, media m.m.

Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). ”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning.

Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna. Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet. - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning. Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning.

Läs- och skrivwebb - Läsa & skriva Läsning, konsten att läsa. Läsning är en komplicerad färdighet som kräver lång tid och omfattande övning för att kunna utvecklas. Man kan urskilja två huvudmoment: avkodning och förståelse. Avkodning innebär att man kan identifiera eller känna igen skrivna ord. Förståelse är resultatet av tolkningen av språkliga meddelanden. God läsfärdighet innebär att både avkodning och förståelse fungerar väl (Nationalencyklopedin 2006). Delrapport om läsfrämjande inlämnad till regeringen - Kulturradet – God läsförmåga för alla och tillgång till en mångfald av litteratur är en demokratifråga. Det behövs insatser för att tidigt nå de små barnen och deras föräldrar men också vuxna som av olika anledningar ännu inte är läsare. Ökad tillgång till e-böcker, litteratur på olika språk, anpassade medier till alla som behöver det och läsfrämjande via digitala kanaler är nyckelfrågor, säger Lotta Brilioth Biörnstad, koordinator för barn och unga på Kulturrådet.

Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val.

”Sakprosa lika viktig som sagor Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning – Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund. Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga. – Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver med blyertspenna, i alla fall för små barn.

Synen på läsning alltför förenklad Foto: Johan Eklund Läsning är hett! Pisa-undersökningens siffror, där svenska ungdomars läsförmåga tycks rasa, har gjort att läsning numera är på tapeten överallt. Ämnet är så aktuellt att Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter den 23 augusti ägnade i stort sett hela lördagsupplagan – allt från ledaren till sporten – åt artiklar om läsande och läsare. Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan.

Otillräckligt stöd för att knäcka läskoden Att svenska elevers läsförståelse försämrats rejält de senaste åren är ingen nyhet. En orsak som ofta lyfts fram är att stödinsatserna sätts in för sent. Det är något som bekräftas i den undersökning som Lärarnas Riksförbund, En läsande klass och Läsrörelsen presenterar i dag. 54 procent av mellanstadielärarna och 44 procent av lågstadielärarna svarar i undersökningen att elever med behov av stöd får det i liten eller mycket liten utsträckning. Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Eleverna och läraren sitter tillsammans på en stor matta på golvet, ingen av dem tar någon notis om vår entré, utan fokus är på den minilektion som precis startat.

3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter Att det inte skulle vara naturligt för människan att läsa och skriva och därför skulle strävanden att lära sig läsa och skriva, vara förenade med presumtiva svårigheter, är naturligtvis inget annat än dumheter. Kommunikation är något av det mest grundläggande och naturliga som finns hos människan. Läsa och skriva är bara ett annat sätt att kommunicera. Alla kan lära sig att läsa och skriva! Till en början med kanske några av oss har lite större problem än andra när alla ord inte stavas som de låter, och när alla ljud inte har någon direkt motsvarighet bland bokstäverna. Min blogg har blivit en liten Odyssé i 3 mycket grundläggande steg, men vart och mycket effektivt, som jag själv använt för att hjälpa min dotter att komma i kapp i skolan och att lära sig att läsa.

Related: