background preloader

Flippfilm om dystopier

Flippfilm om dystopier

http://www.youtube.com/watch?v=dfggyO1KpnE

Related:  dystopierDystopitemaLitteraturundervisningKolla och sorteraDystopi

Dystopiska associationer i tiden - Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen Jag vet inte varför mina personliga associationer tog nyss nämnda väg under valrörelsen och regeringsbildningen i veckorna, men det mesta känns så overkligt. Det är som om speciellt Sverige har självutplånande tendenser av liknande typ inom bloggens områden (såväl som inom flera andra), styrda av märkliga politiskt korrekta grupptänksideologer, trogna lärjungar och övriga troende. Man får hoppas att den krassa verkligheten snart går upp för fler, liksom likheterna med sagan om Kejsarens nya kläder. Nuvarande regeringen verkar än mer manisk än den föregående om förträffligheten hos exempelvis vindkraft och andra så kallade ”förnyelsebara energikällor”. Löfven själv hördes nyss (liksom tidigare Lena Ek) yttra att Sverige ska ”gå före”, i syfte att bland annat skapa ”gröna jobb” och ”ny teknologi”. Han tycktes helt övertygad om att detta är rätt väg för landet.

Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag.

Creepypodden Sommaren 2015 kokade jag och producenten Caroline Bratt Pouron ned det bästa från Creepypasta.se och min bok Creepypasta – spökhistorier från internet till podden Creepypodden, som sänds av Sveriges Radio. Senare anslöt sig Ludvig Josephson som poddens producent. Podden finns tillgänglig överallt där du lyssnar på poddar, bland annat på: ItunesAcastStitcher Condie, A - Matchad - 29680683 Samfundet bestämmer. Vem du ska älska. Var du ska arbeta. När du ska dö.

Hanna Fahl: I den nya vågen av dystopisk litteratur frodas ­framtidstron och kampviljan Här kommer ett stycke fakta som möjligen kan verka lite deprimerande vid första anblick: just nu läser vi mer dystopisk litteratur än vi gjort sedan kalla kriget. Enligt sajten Goodreads inföll de tidigare stora dystopitopparna i litteraturen för drygt sextio år sedan, och dessförinnan runt andra världskriget, i tider av extremt samhällstumult och oro. Och nu läser vi dem igen. Framför allt gör ungdomar det. Utgivningen av dystopiska romansviter för unga vuxna har eskalerat, och visst, vi kan beskylla/tacka Suzanne Collins ”Hungerspelen” för att ha banat väg för det breda genomslaget, men inte bara. Trenden började redan för tio år sedan, ungefär samtidigt som planen flög in i World Trade Center och terrorism började bli ett vanligt förekommande ord i dagligt tal, ungefär samtidigt som klimatfrågan sipprade ned i vardagslivet.

Undergångstro ger bra berättelser - Uppsala I år har ryktet gått om att världen ska gå under. Det är inte första gången som människor tror att tidens ände är nära. Något som gjort stort avtryck i böcker och film. Apokalypsens fyra ryttare, målning av Viktor Vasnetsov, 1887. När det saknas kapitelrubriker… Jag gillar när författare INTE har rubricerat sina kapitel. Det lämnar nämligen möjligheten för eleverna att hitta på passande, häftiga, tänkvärda eller poetiska namn till varje kapitel. För att kunna rubricera ett kapitel måste eleven ta hänsyn till en rad saker i texten, både vad gäller innehåll och språk, men även vad som ligger dolt i texten. I exemplet nedan ska eleverna rubricera tre kapitel ur Torsdagsbarn och förklara hur de har tänkt kring sin rubriksättning. Eleverna får läsa varandras och vi lyfter elevernas tankar i helklass.

april 2014 I Vägen möts vi ett postapokalyptiskt samhälle, där all civilisation har dukat under. Jorden skälver, naturen brinner och människor äter varandra. Ett rent helvete med andra ord. Alla värderingar om rätt och fel går liksom inte riktigt att applicera på ett sådant samhälle upptäcker jag ganska tidigt i min läsning. Min moralpanik famlar i blindo. Vem gör rätt? Om läsundervisning på gymnasiet och om att introducera en roman Ett av mina mål för 2015 är att fortsätta verka för god läskompetens hos eleverna, samt synliggöra olika sätt att arbeta med aktiv läsundervisning. Eftersom läskompetens inte är en färdighet som man blir “klar” med vid en viss ålder eller en viss nivå, kan jag som lärare på gymnasiet inte luta mig tillbaka och tänka att eleverna är klara med detta när de kommer från grundskolan, utan jag bör försöka fortsätta med ett systematiskt arbete för att utveckla läsningen så att eleverna är mogna för universitet och yrkesliv när de tar studenten. Här i bloggen skriver jag en del om hur jag arbetar med läsning av faktatext och akademisk text, men i detta inlägg tänkte jag berätta om hur jag tänker kring läsundervisning i skönlitteratur, samt delge hur jag introducerade romanen Kallocain i min ekonomitrea i början av den här terminen. Aktiviteter före läsningen – att få eleverna nyfikna och skapa förförståelse

Recension: Dörren - Margaret Atwood (Poesi) Poeten har återvänt till att vara poet efter att i årtionden ha varit virtuos i stället. Så skriver Margaret Atwood i sin senaste diktsamling – den första på över tio år – om återvändandet till det poetiska kall som inledde hennes långa författarskap. Sedan 80-talet har hon etablerat sig som en av Nordamerikas största prosaister, med över 20 romaner och ett Bookerpris i bagaget, samt skaffat sig en trogen internationell läsarskara med böcker som ”Tjänarinnans bekännelse”, ”Kattöga” och ”Den blinde mördaren”.

Bokens karaktärer twittrar Det är roligt att klura ut uppgifter där eleverna får ”tänka utanför boxen” och om läraren tycker det är kul smittar det ofta av sig. Den här typen av uppgift är enkel att genomföra och ger förhållandevis mycket. Det är också en uppgiftsform där eleven kan utmana sig själv på sin nivå, utan att det för den skull krävs ytterligare instruktioner. Eleven tar del av kompisarnas texter (i en gemensam Padlet) och inspireras till att förändra och förbättra sin egen korta text. Ett extra plus – att föreställa sig saker som inte går stimulerar elevernas fantasi och kreativitet. I första kapitlet av Torsdagsbarn drunkar nästan fyraåriga pojken Tin samtidigt som mamman ska föda barn nr fem i ordningen. Ordens makt och modern teknik Dystopier är kända av eleverna genom böcker och filmer som Divergent och Hungergames. Ray Bradbury målar upp ett mardrömssamhälle i Fahrenheit 451 där brandmän har som främsta uppgift att anlägga bränder. Böcker och bokens försvarare är brandförsvarets primära måltavla.

Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent.

Related: