Såhär vill jag ha det i skolan – material med bildstöd för att prata om stödb... För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om framgångsfaktorer för att få eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar . Något som jag inte tog upp så mycket då är vikten av att involvera och lyssna på elevens egna tankar och åsikter om vad som hjälper i skolan. Ganska ofta så hamnar vi i att diskussionerna om vad som hjälper en viss elev sker utan att huvudpersonen – eleven själv – är delaktig och sätts i centrum. Det kan såklart vara för stora krav att ett barn själv ska veta vad som är gynnande i olika situationer. Som stöd i de här samtalen med eleverna har jag tillsammans med skollogoped Julia Andersson på Östtegs skola i Umeå kommun tagit fram materialet ”Såhär vill jag ha det i skolan”, vilket kan laddas ner gratis här! Arbetet med att ta fram stödmaterialet har även skett i samarbete med skolpsykolog Rauli Sulanko, lärare Sofie Nilsson och speciallärare Eva Thorn. För många elever är det lättare att ta ställning till givna påståenden än att samtala fritt om stödbehov.
Kritiskt tänkande Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? På den första och lägsta nivån fokuserar lärandet på att minnas och att återupprepa. Den andra nivån av kritiskt tänkande handlar om att förstå och organisera. Den tredje nivån av kritiskt tänkande fokuserar på att tillämpa, beräkna, göra konstruktioner och lösa problem. I den fjärde nivån av kritiskt tänkande bryter eleven isär saker (såväl konkreta som abstrakta ting) och bygger ihop. Så långt har vi undersökt hur ett lärobjekt kan varieras för att stimulera olika grader av kritiskt tänkande. Känner du att du fastnat på något av stegen i din undervisning? The following two tabs change content below. Håkan Fleischer är filosofie doktor i pedagogik och filosofie magister i medie- och kommunikationsvetenskap.
Tidigare webbseminarier Här publiceras tidigare webbseminarier. Tänk på att webbseminarierna speglar de förhållanden som rådde då de spelades in. HODA- Hörteknik i skolan och dess användning i skolan Sändes måndagen den 13 april 2015. Se webbseminariet via länk <p>Filmen kan kräva JavaScript för att kunna visas</p> Presentation (PDF-dokument, 1,4 MB) Lärares verktyg i bedömningsprocessen Sändes onsdagen den 11 mars 2015. Se webbseminariet via länk Presentation (PDF-dokument, 303 kB) SiS-bidrag till projekt för utveckling av lärmiljöer Sändes tisdagen den 10 februari 2015. Se webbseminariet via länk Presentation från webbseminariet (PDF-dokument, 1,0 MB) När skolan inte räcker till Sändes onsdagen den 10 december 2014 Föreläsare är Björn Wickström, temaledare för Sveriges kommuner och landstings Psynk - psykisk hälsa barn och unga och Malin Gren Landell, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Linköping. Björn Wickströms presentation (PDF-dokument, 578 kB) Se föreläsningen via länk
Går det att sätta rättvisa betyg? | autismasperger I mitt jobb som ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet har jag många olika arbetsuppgifter. Exempelvis medlemsrådgivning och intressepolitiskt arbete framför allt inom området skola/utbildning men även arbete och socialförsäkring. I det intressepolitiska arbetet ingår bland annat att företräda förbundet i kontakter med myndigheter, riksdag och regeringskansli. Några viktiga förändringar beträffande betygssättning i skolan de senaste åren är: – Betyg från skolår 6 – Nytt betygssystem i sex steg, A-F. – Idag krävs minst åtta E eller högre vid avslutad grundskola för att få lägsta gymnasiebehörighet. – Avslutningsvis den nya läroplanen (Lgr 11) som ställer nya kunskapskrav i skolämnena. Läroplanen för grundskolan från 1994 innehöll 500 strävansmål, om man lägger ihop alla 17 grundskoleämnen. 1. 2. 3. 4. 5. De översta tre är med i 80 % av kunskapskraven. För att illustrera hur krävande detta kan vara för eleven så visar jag på ett exempel. Hur går det att närma sig dessa färdigheter?
Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?
Appar och webbsidor om språkutveckling - Kod-Knäckarna Här samlar vi användbara appar och webbplatser som hjälper ditt barn att hitta nya ord och utveckla sitt språk . Begrepp–Ordförråd Småbarnsljud, Ipad, Iphone, Android 22:-, 1–2 år En bra pekbok i telefon eller surfplatta som kan användas för att lära nya ord. Fina fotografier med riktiga ljud. Sound Touch, Iphone, Ipad, Android, 39:-, 1–2 år En bra pekbok i telefon eller surfplatta som kan användas för att lära nya ord. Pekbok för barn, Iphone, Ipad, Android, 22:-, 1–4 år Toca Tea Party, Ipad, 22:- 2–4 år Bjud in dina vänner på fika. Färger och fordon 28:- Ipad, 2–4 år Här tränas färgord och ordförråd. Pippi Långstrumps Villa Villekulla Ipad, Iphone, Android, 28:-, 2–5 år I denna app får man leka med Pippi och upptäcka saker i hennes hus. My PlayHome 28:- Android och Ipad, 2–5 år I ett dockhus med fyra rum bor en familj med barn, Alla saker kan användas. Nallelek 2, Iphone, Ipad, 15:-, 2–4 år NalleMix 2 går ut på att sätta ut bilder på föremål och nallar i olika färdiga miljöer. Hur orden låter
Vi måste kunna tala om begåvning - Gillbergcentrum, Göteborgs universitet inlägg av Ida Lindblad 18 september 2018 Begåvning (i detta sammanhang den teoretiska begåvningen) är ett begrepp som i samhällsdebatten många gånger undviks men vi måste kunna tala om att människor har olika begåvning. Kollegor kan ta upp att begåvning inte förklarar allt, vilket vi är helt eniga om, men om vi väljer att bortse från begåvning kommer vi att missa en bidragande pusselbit för att kunna förstå och anpassa. Psykolog Gunilla Carlsson Kendall har uttryckt att ”Man har en bild av att det finns en liten grupp personer som är utvecklingsstörda och en stor grupp som är normalbegåvad. Det är som om det vore en artskillnad mellan dem, men så är det inte. Det handlar om intellektuell funktion, en bred generell kognitiv förmåga. Vi vet dessutom att begåvningen är påverkad av flera olika faktorer: ärftliga faktorer, stimulans under uppväxten, skolgång etc. Vid diagnosen intellektuell funktionsnedsättning beskrivs i diagnosmanualen att stöd kommer att behövas om man bildar familj.
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Hur bra är materialet? Vem kom på Skolbanken?
Logopeden i skolan Exekutiva funktioner - en genomgång Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag. Det är de exekutiv funktionerna som ofta sätter käppar i hjulet för människor med npf. Alla har vi mer eller mindre svårt med delar av dem, men det är först när man blir hindrad i sin vardag, som man kan börja prata om en funktionsnedsättning. "Med exekutiva funktioner (EF) menas förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland. Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Sedan tänkte jag börja beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. Impulskontroll är först på listan över EF. Alla tappar vi, som sagt, kontrollen över våra impulser ibland.
Skolbiblioteket - en pedagogisk resurs, på riktigt Styrdokumenten - Vår grund för samarbete Den viktigaste insikten under all vår tid som skolbibliotekarier är att skolans mål måste vara desamma som skolbibliotekets mål. För att skolbiblioteket och skolbibliotekarien skall kunna bli helt inkluderade i skolans arbete och visioner krävs att all pedagogisk personal på en skola jobbar åt samma håll. Skolan styrs av styrdokument, där det som berör oss som skolbibliotekarier på grundskolan allra mest är Läroplanen för grundskolan, LGR11. Det går att ha åsikter om ifall det är bra eller inte att den nya skollagen kräver tillgång till skolbibliotek, men inte tillgång till skolbibliotekarie. Vad vi har försökt göra är dock att läsa djupare i läroplanen än den formulering som rör skolbiblioteket som lokal, närmare bestämt bland kursplanerna för skolans olika ämnen. Vad vi fann där, inom nästan varje ämne, var mål att applicera på vår verksamhet. Den viktiga rektorn Samarbete mellan pedagog och bibliotekarie Här är några riktlinjer: