Kritiskt tänkande Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? På den första och lägsta nivån fokuserar lärandet på att minnas och att återupprepa. Den andra nivån av kritiskt tänkande handlar om att förstå och organisera. Den tredje nivån av kritiskt tänkande fokuserar på att tillämpa, beräkna, göra konstruktioner och lösa problem. I den fjärde nivån av kritiskt tänkande bryter eleven isär saker (såväl konkreta som abstrakta ting) och bygger ihop. Så långt har vi undersökt hur ett lärobjekt kan varieras för att stimulera olika grader av kritiskt tänkande. Känner du att du fastnat på något av stegen i din undervisning? The following two tabs change content below. Håkan Fleischer är filosofie doktor i pedagogik och filosofie magister i medie- och kommunikationsvetenskap.
Såhär vill jag ha det i skolan – material med bildstöd för att prata om stödb... För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om framgångsfaktorer för att få eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar . Något som jag inte tog upp så mycket då är vikten av att involvera och lyssna på elevens egna tankar och åsikter om vad som hjälper i skolan. Ganska ofta så hamnar vi i att diskussionerna om vad som hjälper en viss elev sker utan att huvudpersonen – eleven själv – är delaktig och sätts i centrum. Det kan såklart vara för stora krav att ett barn själv ska veta vad som är gynnande i olika situationer. Som stöd i de här samtalen med eleverna har jag tillsammans med skollogoped Julia Andersson på Östtegs skola i Umeå kommun tagit fram materialet ”Såhär vill jag ha det i skolan”, vilket kan laddas ner gratis här! Arbetet med att ta fram stödmaterialet har även skett i samarbete med skolpsykolog Rauli Sulanko, lärare Sofie Nilsson och speciallärare Eva Thorn. För många elever är det lättare att ta ställning till givna påståenden än att samtala fritt om stödbehov.
Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?
Går det att sätta rättvisa betyg? | autismasperger I mitt jobb som ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet har jag många olika arbetsuppgifter. Exempelvis medlemsrådgivning och intressepolitiskt arbete framför allt inom området skola/utbildning men även arbete och socialförsäkring. I det intressepolitiska arbetet ingår bland annat att företräda förbundet i kontakter med myndigheter, riksdag och regeringskansli. Några viktiga förändringar beträffande betygssättning i skolan de senaste åren är: – Betyg från skolår 6 – Nytt betygssystem i sex steg, A-F. – Idag krävs minst åtta E eller högre vid avslutad grundskola för att få lägsta gymnasiebehörighet. – Avslutningsvis den nya läroplanen (Lgr 11) som ställer nya kunskapskrav i skolämnena. Läroplanen för grundskolan från 1994 innehöll 500 strävansmål, om man lägger ihop alla 17 grundskoleämnen. 1. 2. 3. 4. 5. De översta tre är med i 80 % av kunskapskraven. För att illustrera hur krävande detta kan vara för eleven så visar jag på ett exempel. Hur går det att närma sig dessa färdigheter?
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Hur bra är materialet? Vem kom på Skolbanken?
Vi måste kunna tala om begåvning - Gillbergcentrum, Göteborgs universitet inlägg av Ida Lindblad 18 september 2018 Begåvning (i detta sammanhang den teoretiska begåvningen) är ett begrepp som i samhällsdebatten många gånger undviks men vi måste kunna tala om att människor har olika begåvning. Kollegor kan ta upp att begåvning inte förklarar allt, vilket vi är helt eniga om, men om vi väljer att bortse från begåvning kommer vi att missa en bidragande pusselbit för att kunna förstå och anpassa. Psykolog Gunilla Carlsson Kendall har uttryckt att ”Man har en bild av att det finns en liten grupp personer som är utvecklingsstörda och en stor grupp som är normalbegåvad. Det är som om det vore en artskillnad mellan dem, men så är det inte. Det handlar om intellektuell funktion, en bred generell kognitiv förmåga. Vi vet dessutom att begåvningen är påverkad av flera olika faktorer: ärftliga faktorer, stimulans under uppväxten, skolgång etc. Vid diagnosen intellektuell funktionsnedsättning beskrivs i diagnosmanualen att stöd kommer att behövas om man bildar familj.
Skolbiblioteket - en pedagogisk resurs, på riktigt Styrdokumenten - Vår grund för samarbete Den viktigaste insikten under all vår tid som skolbibliotekarier är att skolans mål måste vara desamma som skolbibliotekets mål. För att skolbiblioteket och skolbibliotekarien skall kunna bli helt inkluderade i skolans arbete och visioner krävs att all pedagogisk personal på en skola jobbar åt samma håll. Skolan styrs av styrdokument, där det som berör oss som skolbibliotekarier på grundskolan allra mest är Läroplanen för grundskolan, LGR11. Det går att ha åsikter om ifall det är bra eller inte att den nya skollagen kräver tillgång till skolbibliotek, men inte tillgång till skolbibliotekarie. Vad vi har försökt göra är dock att läsa djupare i läroplanen än den formulering som rör skolbiblioteket som lokal, närmare bestämt bland kursplanerna för skolans olika ämnen. Vad vi fann där, inom nästan varje ämne, var mål att applicera på vår verksamhet. Den viktiga rektorn Samarbete mellan pedagog och bibliotekarie Här är några riktlinjer:
Exekutiva funktioner - en genomgång Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag. Det är de exekutiv funktionerna som ofta sätter käppar i hjulet för människor med npf. Alla har vi mer eller mindre svårt med delar av dem, men det är först när man blir hindrad i sin vardag, som man kan börja prata om en funktionsnedsättning. "Med exekutiva funktioner (EF) menas förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland. Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Sedan tänkte jag börja beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. Impulskontroll är först på listan över EF. Alla tappar vi, som sagt, kontrollen över våra impulser ibland.
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket
Språkstörning - Nio vanliga missförstånd En språkstörning innebär att förmågan att förstå och uttrycka sig språkligt är påtagligt nedsatt och kan yttra sig på olika sätt. Statistiskt sett finns det minst ett barn i varje skolklass med en språkstörning. Men trots att kunskaperna ökar, så lever många seglivade myter och missförstånd kvar. Här vill jag försöka avliva några av dem. 1. Fel! 2. Fel! 3. Fel igen! 4. Superfel! 5. Fel! 6. Nja, det kan vi inte veta innan vi har gått till botten med VARFÖR Johan verkar ha svårt att koncentrera sig. 7. Fel, fel fel, fel, fel! 8. Ibland får jag den kommentarer från pedagoger eller föräldrar, som i all välmening tror sig ha kommit på ett bra sätt att hjälpa ett barn att få ett "bättre" tal. Som jag skrev tidigare - barn VILL kommunicera, och de VILL att du ska förstå dem. 9. Jag har stött på många barn och ungdomar med språkstörning som har tagit sig igenom många år i skolan utan att någon har märkt deras svårigheter att förstå och hänga med i språket.
Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Med detta i bakhuvudet gäller det att planera både lektioner och uppgifter så att dessa elever tillåts att lyckas med sitt arbete. Ju mer kollektivt vi planerar desto troligare är det att vi förutsätter att allt ska funka som vi tänker oss och då riskerar de problem som uppstår att tillskrivas eleven och inte situationen. Att inkludera innebär att söka svårigheter för elever i undervisningssituationen i första hand. Här är sju steg för att närma sig en inkluderande planering: Var tydlig med varför uppgiften ska göras. Checklista för inkluderande instruktioner: