Såhär vill jag ha det i skolan – material med bildstöd för att prata om stödbehov med eleverna
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om framgångsfaktorer för att få eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar . Något som jag inte tog upp så mycket då är vikten av att involvera och lyssna på elevens egna tankar och åsikter om vad som hjälper i skolan. Ganska ofta så hamnar vi i att diskussionerna om vad som hjälper en viss elev sker utan att huvudpersonen – eleven själv – är delaktig och sätts i centrum. Som stöd i de här samtalen med eleverna har jag tillsammans med skollogoped Julia Andersson på Östtegs skola i Umeå kommun tagit fram materialet ”Såhär vill jag ha det i skolan”, vilket kan laddas ner gratis här! Arbetet med att ta fram stödmaterialet har även skett i samarbete med skolpsykolog Rauli Sulanko, lärare Sofie Nilsson och speciallärare Eva Thorn. Materialet är uppbyggt med påståenden med bildstöd inom olika områden, såsom stöd för kommunikation och relationer, stress och energi och fysisk arbetsmiljö.
Ge exempel på en extra anpassning! | specialpedagogen
Uppmaningen har kommit från alla de kollegier jag har träffat under augusti månad. Det här med extra anpassningar är fortfarande ett område som känns oklart eller osäkert för många. Vad är en extra anpassning och hur vet man vilken extra anpassning man ska sätta in? Jag hade förmånen att få sätta mig in i lagen (3 kap, 5§) när jag jobbade på Skolverket och har också efteråt arbetat mycket med frågor om extra anpassningar i mitt arbete. Här är några frågor som jag tänker kan hjälpa till att reda ut om det man kallar extra anpassningar också är det. Vem är föremål för den extra anpassningen? Är det en insats för gruppen? Är det en insats som riktas till en individuell elev? Syftet Vad är syftet med den insats man kallar extra anpassning? Är syftet att eleven ska utvecklas i riktning mot en del i kunskapskraven som man har identifierat som svår att nå för eleven? Kunskapsmål eller kunskapskrav *allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd Varaktighet Ordinarie undervisning
Singers melodi
"Den skönklingandehögläsningsbokenSingers melodiav skådespelaren Vanna Rosenberg är en vemodig cirkussaga och road movie. /.../ Vanna Rosenbergs språk spritter och sprudlar med skönhet. /.../ Vanna Rosenberg har också släpptSingers melodierpå en skiva. Så drömsk, så vacker. Som havet." Västerbotten-Kuriren Plus "En lågmäld historia i långsam takt om att hitta sin plats i livet, sitt hem. Illustrationerna fö̈ljer och lyfter historien med sitt filosofiska och poetiska innehåll. ”Singers melodi” är en fin och angelägen högläsningsbok som alla kan njuta av. "Rosenbergs egensinniga, lekfulla språk och figurer är varmt fångade i Cecilia Heikkiläs ljuvliga illustrationer. "En varm och fin berättelse som toppas och gör lite smått magisk med Cecilia Heikkiläs illustrationer. "Smittsam språkglädje" Lina Wennersten, Svenska Dagbladet "Hennes (Cecilia Heikkiläs) bilder, särskilt de som får breda ut sig på sidorna, är varma och skiftar fint färgskala efter klockans slag.
Den lärarledda stöttningen – Språk och lärande
”Please, can I take this home and show my mother?” Frågan kom när vi höll på att avsluta lektionen. Eleven är inne på sin tredje vecka i svensk skola och hade precis skrivit sin första text på svenska. Vi hade arbetat med en av mina favoriter bland bilderböcker, Bu och Bä skriven av Olof och Lena Landström. Vi läste och pratade om bilderna. Därefter gjorde vi en gådiktamen. Lektionen efter fick eleverna skriva till några av bilderna i boken. Elev i åk 1 Elev i åk 5 Jag försöker att ge eleverna rikliga möjligheter att muntligt använda orden och fraserna som de i ett senare skede ska skriva, att gå från det muntliga till det skriftliga. Gibbons beskriver hur den vuxne stöttar i samtalet. Det är viktigt att inte gå för fort fram och förutom att ge eleverna möjlighet att använda de fraser som är aktuella, är det visuella stödet av yttersta vikt. Referens: Kindenberg, Björn.
Gratis ljudböcker | Dyslexiförbundet
Har du Legimus men tycker ändå att du vill öronläsa fler böcker? De flesta bibliotek har sina ljudböcker i en app. Läs hur du får tag på den. De allra flesta av Sveriges bibliotek är uppkopplade till en tjänst som heter Biblio. För att läsa ljudböcker: Ladda ner appen till din mobiltelefon.Androidtelefon - Google Play: Saknas ditt bibliotek eller vill du ha tillgång till Legimus? Ämnen:
Sju tips på anpassningar för lärande
Genom att undanröja hinder och bedriva en undervisning som passar fler elevers lärande höjs hela klassens resultat. Lärarna Sandra Aadalen och Emelie Sköld på ESS gymnasiet tipsar om sju anpassningar alla elever tjänar på. Koppla till elevernas livsvärld Genom att koppla undervisningen till vad eleverna vet sen tidigare, deras förväntningar och erfarenheter blir de engagerade och mer intresserade av att ta till sig ny information. Det handlar inte om att koppla till elevernas intressen och hobbies utan om vad som är allmänmänskligt och intressant för en tonåring. – Får du frågan varför eleverna ska lära sig vissa kunskaper bör du titta på din undervisning. Skapa en tydlig och synlig struktur En tydlig och synlig struktur skapar lugn och studiero. – Eleverna får koll på vilka tider som gäller, vad de ska lära sig och vad som förväntas av dem. Andra exempel på strukturer som underlättar för eleverna är: Arbeta med uppgiftsmallar Låt lektionen vara dynamisk Planera lektionen för dynamik.
Hur tänker ni kring extra anpassningar?
Fråga Vi arbetar nu med ert material kring extra anpassningar. Jag har hört att extra anpassningar bara är sådant som syftar till måluppfyllelse, ej sådant som har med trivsel och beteende att göra. Då hamnar ju exempelvis placering, särskilt schema, tydliga instruktioner utanför extra anpassningar, fast det är förutsättningar för att lärande och arbete mot målen kan ske. Svar Ibland kanske det blir en sammanblandning mellan extra anpassningar och anpassningar i vardagligt språk, och det kan leda till missförstånd. Det går inte att dra en skarp gräns mellan det som alla elever ska få i form av ledning och stimulans och det som en del elever är i behov av i form av extra anpassningar.
Tema cirkus
Syfte Kopplingar till läroplan Idh Syfte röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, Idh Syfte planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, Idh Syfte förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. Ma Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Mu Syfte skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och Mu Syfte analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Centralt innehåll Idh 1-3 Rörelse Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Undervisning Vi kommer arbeta i blandade grupper, utifrån eget valt intresse, där vi tränar oss inför en gemensam cirkusföreställning. Bedömning Du ska känna till olika kroppsdelar.
Dynamiska klassrumsobservationer - Specialpedagogisk kompetens
Ordet klassrumsobservationer för ofta tankarna till inspektion, vilket inte är så konstigt. En google-sökning på ordet genererar resultat kopplade till mallar och scheman som i första hand uppfattas vara tänkta som utgångspunkt för kartläggning och analys på organisationsnivå. Klassrumsobservationer som underlag för den här formen av analyser kan självklart vara viktigt. Men observationer av undervisningen kan också få andra effekter; direkt utveckling och förbättring av lärmiljöer. Helen Timperley är professor i pedagogik i Nya Zeeland och hennes bok “Det professionella lärandets inneboende kraft” utgår från hennes egen forskning om hur lärares egen utveckling påverkar elevers resultat. Vad Timperley lyfter fram är dock vikten av att möta lärares lärande utifrån behov baserade på elevers utveckling och resultat. Den viktigaste grunden eller utgångspunkten för att lyckas i arbetet med att förändra och utveckla lärprocesser handlar alltså om att undersöka den egna verksamheten. //Ida N
Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS
