Såhär vill jag ha det i skolan – material med bildstöd för att prata om stödbehov med eleverna För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om framgångsfaktorer för att få eleverna att acceptera hjälpmedel och andra anpassningar . Något som jag inte tog upp så mycket då är vikten av att involvera och lyssna på elevens egna tankar och åsikter om vad som hjälper i skolan. Ganska ofta så hamnar vi i att diskussionerna om vad som hjälper en viss elev sker utan att huvudpersonen – eleven själv – är delaktig och sätts i centrum. Som stöd i de här samtalen med eleverna har jag tillsammans med skollogoped Julia Andersson på Östtegs skola i Umeå kommun tagit fram materialet ”Såhär vill jag ha det i skolan”, vilket kan laddas ner gratis här! Arbetet med att ta fram stödmaterialet har även skett i samarbete med skolpsykolog Rauli Sulanko, lärare Sofie Nilsson och speciallärare Eva Thorn. Materialet är uppbyggt med påståenden med bildstöd inom olika områden, såsom stöd för kommunikation och relationer, stress och energi och fysisk arbetsmiljö.
Ge exempel på en extra anpassning! | specialpedagogen Uppmaningen har kommit från alla de kollegier jag har träffat under augusti månad. Det här med extra anpassningar är fortfarande ett område som känns oklart eller osäkert för många. Vad är en extra anpassning och hur vet man vilken extra anpassning man ska sätta in? Jag hade förmånen att få sätta mig in i lagen (3 kap, 5§) när jag jobbade på Skolverket och har också efteråt arbetat mycket med frågor om extra anpassningar i mitt arbete. Här är några frågor som jag tänker kan hjälpa till att reda ut om det man kallar extra anpassningar också är det. Vem är föremål för den extra anpassningen? Är det en insats för gruppen? Är det en insats som riktas till en individuell elev? Syftet Vad är syftet med den insats man kallar extra anpassning? Är syftet att eleven ska utvecklas i riktning mot en del i kunskapskraven som man har identifierat som svår att nå för eleven? Kunskapsmål eller kunskapskrav *allmänna råd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd Varaktighet Ordinarie undervisning
Gratis ljudböcker | Dyslexiförbundet Har du Legimus men tycker ändå att du vill öronläsa fler böcker? De flesta bibliotek har sina ljudböcker i en app. Läs hur du får tag på den. De allra flesta av Sveriges bibliotek är uppkopplade till en tjänst som heter Biblio. För att läsa ljudböcker: Ladda ner appen till din mobiltelefon.Androidtelefon - Google Play: Saknas ditt bibliotek eller vill du ha tillgång till Legimus? Ämnen: Sju tips på anpassningar för lärande Genom att undanröja hinder och bedriva en undervisning som passar fler elevers lärande höjs hela klassens resultat. Lärarna Sandra Aadalen och Emelie Sköld på ESS gymnasiet tipsar om sju anpassningar alla elever tjänar på. Koppla till elevernas livsvärld Genom att koppla undervisningen till vad eleverna vet sen tidigare, deras förväntningar och erfarenheter blir de engagerade och mer intresserade av att ta till sig ny information. Det handlar inte om att koppla till elevernas intressen och hobbies utan om vad som är allmänmänskligt och intressant för en tonåring. – Får du frågan varför eleverna ska lära sig vissa kunskaper bör du titta på din undervisning. Skapa en tydlig och synlig struktur En tydlig och synlig struktur skapar lugn och studiero. – Eleverna får koll på vilka tider som gäller, vad de ska lära sig och vad som förväntas av dem. Andra exempel på strukturer som underlättar för eleverna är: Arbeta med uppgiftsmallar Låt lektionen vara dynamisk Planera lektionen för dynamik.
Hur tänker ni kring extra anpassningar? Fråga Vi arbetar nu med ert material kring extra anpassningar. Jag har hört att extra anpassningar bara är sådant som syftar till måluppfyllelse, ej sådant som har med trivsel och beteende att göra. Då hamnar ju exempelvis placering, särskilt schema, tydliga instruktioner utanför extra anpassningar, fast det är förutsättningar för att lärande och arbete mot målen kan ske. Svar Ibland kanske det blir en sammanblandning mellan extra anpassningar och anpassningar i vardagligt språk, och det kan leda till missförstånd. Det går inte att dra en skarp gräns mellan det som alla elever ska få i form av ledning och stimulans och det som en del elever är i behov av i form av extra anpassningar. Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS
Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet Lågaffektivt bemötande har under senare år vunnit gehör inom skolan. Det beskrivs enklast som ett förhållningssätt för att hantera problemskapande beteende hos eleverna eller om man så vill, en uppsättning verktyg för hur man som lärare kan agera när elever slåss, är utåtagerande, skriker eller på andra sätt uppför sig på ett sätt som omgivningen tycker är problematiskt. Bo Hejlskov Elvén.Förgrundsgestalt för det lågaffektiva tillvägagångssättet i Sverige är psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén. När han för 20 år sedan började jobba med verktygen var det i sammanhang där det finns mycket beteendeproblem, inom ungdomsvård och LSS. Intresset inom skolvärlden härleder Bo Hejlskov Elvén till sin bok ”Beteendeproblem i skolan” som kom 2014 och som var direkt riktad till skolan, tillsammans med det faktum att metoderna visat sig fungera generellt, inte bara för barn med stora beteendesvårigheter. Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något
Snabba råd för dig som vill lyckas med extra anpassningar Extra anpassningar är mindre ingripande åtgärder som inte kräver formella beslut. Vad betyder det för lärare och rektorer? Och hur kan en skola få till ett bra arbete kring det? – Vissa tror att extra anpassningar är varje lärares enskilda ansvar. Samarbeta och dokumentera Det betyder inte att lärare ska invänta att skolledningen tar tag i arbetet. – Ta hjälp av elevhälsan och kollegor. Att tidigt upptäcka och analysera behoven, sätta in insatser och följa upp och eventuellt förändra insatserna, är ett arbetssätt som Anna rekommenderar. – För att veta om insatserna har gett resultat behöver skolan följa upp dem. Stödmaterial om extra anpassningar Specialpedagogiska skolmyndigheten kan vara ett bollplank för skolan i frågor om förhållningssätt, ansvar och elevhälsans uppdrag. – Vi har gjort ett stödmaterial, som är tänkt att inspirera till utveckling. Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 3 2017 Samarbeta, följ upp och anteckna Stöd-material om extra anpassningar
Annorlunda perception vid NPF - Vad kan skolan göra? Tänk dig att du försöker laga mat. Gästerna kommer snart, och du är ganska sen. Du har fyra kastruller på spisen och en gratäng i ugnen. En lampa i köket är trasig och står och blinkar och köksfläkten tjuter. Din tonåring spelar hårdrock på hög volym i rummet intill, två barn springer runt i köket och leker krig, och din bebis, som hänger i en bärsele, skriker, drar dig i håret, och biter dig i axeln. Du känner en välbekant lukt, och inser att barnet i bärselen har bajsat. Hur skulle du känna dig, och vad skulle du göra i en sådan situation? Vilken typ av hjälp skulle du behöva i det här läget? Överkänslig och underkänslig - på samma gång! I den här texten ska du få träffa Sam, 11 år, som har en annorlunda perception. Sam beskrivs som stökig och ”trotsig” i skolan. Sam vill gärna sitta ihopkrupen, med benen under sig i klassrummet, eftersom han då känner bättre var hans egen kropp tar slut. Sam är nämligen väldigt ljudkänslig. Skolmatsalen är den miljö som är svårast att hantera för Sam.
”Lärare behöver få hjälp med extra anpassningar” Den 1 juli 2014 trädde en förändring i skollagen i kraft som betydde att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven, har rätt till att få stöd i form av extra anpassningar. Men vad som gäller för extra anpassningar är inte helt glasklart bland landets lärare. Det upplever Helena Wallberg som är gymnasielärare och specialpedagog och som tidigare har arbetat som undervisningsråd i prov och bedömning hos Skolverket. I dag arbetar hon som konsult i skolutvecklingsfrågor och handleder regelbundet både individuellt och i grupp på skolor över hela Sverige. Helena Wallberg menar att svensk skola alltjämt kämpar och känner osäkerhet kring hur man ska ge elever extra anpassningar som stödinsats. När hon besöker skolor märker hon av en förvirring kring vad som är en extra anpassning, något som är svårt att förklara. – Det tycker jag är väldigt synd. Hur borde det se ut för att det ska fungera bättre? Hon påpekar samtligt att hon ser väldigt många lärare som kämpar och sliter varje dag i skolan.