background preloader

Stödmaterial om extra anpassningar

Stödmaterial om extra anpassningar

https://www.spsm.se/stodmaterial-extra-anpassningar/start/

Related:  Specialpedagogikevelinaborgen

Ämnesresurser Naturkunskap Ur ämnets syfte Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om människokroppen och förmåga att reflektera över sexualitet, relationer och sambanden mellan hälsa, levnadsförhållanden och miljö. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att göra personliga val och ställningstaganden med utgångspunkt i kunskaper om naturen och människokroppen. Genom att samtala om och utforska sin omvärld ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla kunskaper inom ämnet för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid. Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Träning är bästa medicinen för din hjärna Träning påverkar din hjärna på en mängd positiva sätt. Överläkaren i psykiatri, Anders Hansen, förklarar hur i ett avsnitt av Din hjärna och i två av sina böcker. Du kommer aldrig att vilja sitta still igen. Elever med funktionsnedsättning och betyg I skollagen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur. Den här bestämmelsen brukar kallas undantagsbestämmelsen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven.

Om yngre elever - Studiehandledning i praktiken ATT GENOMFÖRA STUDIEHANDLEDNING MED YNGRE NYANLÄNDA ELEVER Det finns en stor skillnad i hur man bemöter yngre respektive äldre elever. ​Att arbeta med äldre innebär tydligare ramar och ett målmedvetet arbete kring ämneskunskaper och studieteknik. När det gäller yngre elever handlar det mer om socialisation, trivsel, kamratrelationer och trygghet. Studiepaket - NPF - SPSM Förståelse, kunskap och pedagogiska konsekvenser Introduktion Studiepaketet vänder sig i första hand till dig som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i ditt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet. Innehållet är även överförbart till arbetet med andra barn och elever i uppmärksamhets- och samspelssvårigheter.

Om äldre elever - Studiehandledning i praktiken ELEVERNAS BEHOV Våra elever har ett enormt behov av att lära sig svenska så snabbt som möjligt. Deras livserfarenheter och skolkunskaper kan plötsligt bli oanvändbara på grund av att det inte går att lägga fram dem på ett sätt som förstås av andra. Den obligatoriska kartläggningen (steg 1 och 2) genomförs ofta slentrianmässigt och ligger som underlag för klassplaceringen. Steg tre är idag frivilligt och det är upp till ämneslärarna att se till att det blir gjort.

Inte bara barn inom autismspektrumtillståndet gynnas av “att promptas” - Rosana Månsson Den 2 april firas världsautismdagen och jag tänkte avsluta månaden med ett inlägg om ett begrepp som är nödvändigt för att arbeta med barn som befinner sig i ett autismspektrumtillstånd (AST), med eller utan diagnos. Tekniken gynnar även neurotypiska barn: att ”prompta”. Att ”prompta” inom beteendevetenskapen är att visa hur man gör eller vad man säger vid ett tillfälle, och därmed leda personen att göra eller säga något. En nordirländsk studie ”Applied Behaviour Analysis (ABA) in Context” från Ulster University om barn med autism framhäver att det går att ändra på barnets beteende. Även om dysfunktionen har biologiska skäl är det fel att påstå att det inte finns något som man kan göra. Det gäller att agera.

Vad händer i hjärnan när vi blir lämnade? En ofrivillig skilsmässa eller separation är en livsomvälvande händelse. En kris där känslor svallar, vi famlar och ramlar. Alla reagerar olika på grusade förväntningar och drömmar om framtiden men gemensamt är att en skilsmässa innebär stress och en ökad belastning på hjärnans känslomässiga system. Känslor som vrede, förtvivlan, sorg och oro kan dra igång på högvarv och det stora känslopåslaget lämnar lite utrymme åt den mer rationella och förnuftiga delen av hjärnan – vilket i sin tur gör upplevelsen än mer känslosam. Tack! page Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger.

Vad är källkritik? Källkritik handlar bland annat om att ta reda på om informationen är äkta, om den är neutral och om den är relevant. (Bild: Apparatsal hos Stockholms Allmänna Telefon AB, 1902. Okänd fotograf, Stadsmuseet)

Related: