ELSA Sök i ELSA Söktips: Vid sökning på personnamn går det bra att använda såväl rak som inverterad namnform: Elsa Beskow ger samma sökresultat som Beskow Elsa. Systemet gör ingen skillnad på sökning med små eller stora bokstäver. Om man skriver in flera ord i en sökruta uppfattas det av systemet som att samtliga ord skall förekomma. Du kan använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT i din söksträng. Frågetecken ? ELSA Sök i ELSA Söktips: Vid sökning på personnamn går det bra att använda såväl rak som inverterad namnform: Elsa Beskow ger samma sökresultat som Beskow Elsa. Systemet gör ingen skillnad på sökning med små eller stora bokstäver. Om man skriver in flera ord i en sökruta uppfattas det av systemet som att samtliga ord skall förekomma. Du kan använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT i din söksträng. Frågetecken ?
Jenny på Wendes: Tänk så mycket bra material det finns... I dag kommer jag att tipsa om en del länkar och material som jag brukar använda i min undervisning. Kanske hittar du något som du kan ha nytta av i ditt eget klassrum med dina elever. Ibland vill man kunna arbeta med film i sina ämnen. Ett alternativ till att arbeta med vanliga filmer är att arbeta med kortfilm. På svt.se finns många riktigt bra kortfilmer. Som svensklärare har man med jämna mellanrum behov av att arbeta med äldre texter. Stor nytta har jag haft av Stockholmskällan, inte minst i historieämnet. Vill man arbeta med de nordiska språken kan Norden i skolan vara ett riktigt bra alternativ. I svenskundervisningen men också inom NO-ämnena kan det vara intressant att arbeta med Unga reportrar, som Håll Sverige Rent står bakom. Jag hoppas att mina tips kommer till användning!
Pedagog Göteborg - Pedagog Göteborg är en redaktionell webbplats för pedagoger och skolledare i Göteborgs Stad Reading to Learn är en explicit undervisningsmetod som lär eleverna att läsa och skriva ämnesspecifika texter. I Göteborg har ett par hundra lärare fått fortbildning och de utvärderingar som har gjorts visar på ökad måluppfyllelse. Göteborgs Stad inledde sin satsning på Reading to Learn hösten 2013. Ämnesspecifika texter Reading to Learn handlar om att eleverna ska lära sig att läsa och skriva ämnesspecifika texter, och att man lär dem detta med en explicit och modellerande undervisning. Förbereda för läsning. Genrepedagogik Reading to Learn är en utveckling av genrepedagogiken. – Hans forskning visade att barn som växer upp i medelklasshem socialiseras in i ett språk som är väldigt gångbart i skolan. Det stämmer väl överens med undersökningar som visar att föräldrarnas bakgrund spelar en allt större roll för hur väl elever klarar sig i den svenska skolan. I Australien kartlade lingvisterna därför alla texter som elever möter i skolan och delade in dem i olika genrer. Tre teoretiska ben
Mitt språkutvecklande SO-klassrum: mars 2017 Innan jag nattade min 4-åring igår hade vi läst i drygt 45 minuter. "Bara en bok till", bad hon med den lenaste rösten. Vi hann avklara två Mamma Mu och en Pettson. Med samma lust och engagemang öppnar inte mina elever läroböckerna. Snarare gör de allt de kan för att undvika bokhyllan eller den digitala boken för att istället googla. Under den senaste veckan har jag deltagit i flera diskussioner om läsning och läromedel. Jag har också vid ett flertal tillfällen den senaste tiden fått frågan från föräldrar varför eleverna inte får med sig läroböcker hem. Vilken roll har egentligen läromedel i vår digitala tid? Jag är dock inte läromedelsfri. Jag ser dock inte att grundläromedlet behöver ges i ett exemplar till varje elev, vilket många föräldrar efterfrågar. Jag började inlägget med att jämföra min 4-årings boklust med mina högstadieelevers snarare bokskygghet.
Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier. Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning! Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Nästa lektion var matte. Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Sista lektionen var idag NO. Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com.
Opal bokförlag Den första fråga jag får från unga läsare är alltid, är det sant? Den här boken bygger på långa samtal jag haft med en pojke som levde med sina hundar på gatorna i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Jag mötte honom på ett märkligt sätt. Under hösten 2001 var jag i Honduras som reporter för tidningen Globen. När vi gick ut från föreställningen sade ett av gatubarnen till mig: – Den där pjäsen handlade ju om Nahin Samuel. – Vem är det? – Det vet du väl. Då kom jag ihåg att jag sett ett gatubarn som låg och sov på en trottoar med två hundar sovande tätt intill sig. Jag började leta efter pojken med hundarna. De andra pojkarna i gänget var trasiga och mycket smutsiga, men pojken som hade två hundar med sig såg ovanligt ren ut. – Vem har tvättat din skjorta? – Den har fru Leti gjort, sade han och pekade på ett stånd lite längre bort på gatan. Efter några dagar stötte jag på Nahin igen och då var han inte drogad utan vi kunde prata med varandra. – Att min mamma kommer och hämtar mig. Resan tillbaka
Låt detta läsår bli ett språkutvecklande läsår! – Strategier för lärande Jag är precis hemkommen från Gislaved kommun där jag tillsammans med andra lärare har föreläst och haft workshop kring språkutvecklande undervisning. Gislaved kommun har vid den här läsårsstarten satsat stort och ordnat en utbildning för kommunens grundskolelärare i olika stadier – inklusive högstadielärarna. Detta blir startskottet för ett fortsatt kollegialt lärande kring läsförståelse och språkutveckling och kommunen har inför höstterminen på ett strukturerat sätt planerat in bland annat fortsatta inspirationföreläsningar och vidare arbete i såväl ämnesnätverksgrupper som arbetslag ute på skolorna. Jag blir glad när jag tar del av den inbjudan som Gislaved har skickat ut till sina lärare. Tidigare i augusti publicerades en angelägen debattartikel av Barbro Westlund och Gunilla Molloy: ”Alla ämneslärare i högstadiet måste undervisa i läsförståelse” (DN 3/8-2016). Vi kan i debattartikeln även läsa följande: Vill du själv komma igång med att arbeta mer språkutvecklande? Åsa Edenfeldt