Hur bedömer vi informationssökning? - Mia Smith Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. (Kunskapskrav för betyget E i år 9, engelska, Lgr11) Progressionen är inte mindre luddig den. E: med viss relevans C: på ett relevant sätt A: på ett relevant och effektivt sätt Här kommer alltså tiden in, för att nå högsta betyg ska man vara effektiv. Eller handlar effektiv om antal minuter? 5 missar lärare gör – enligt senaste hjärnforskningen Annika Nilsson och Lena Winqvist undervisar i svenska på Einar Hansen-gymnasiet i Malmö. De håller lektioner tillsammans, skriver läromedel tillsammans – och driver utbildning om hjärnsmart lärande för pedagoger tillsammans. De två lärarna har läst in sig på kognitions- och neurovetenskap och har möjlighet att konsultera personal på universitetet i Lund när de utvecklar sina metoder.
Padlet – så funkar det! – Patricia Diaz tl;dr: ett inlägg som handlar om Padlet. Nedan finns en bildguide som förklarar hur det går till att komma igång med Padlet. (Sedan följer ett längre inlägg där verktyget beskrivs mer i detalj.) I en artikel i Grundskoletidningen beskriver jag hur den digitala och kollaborativa ”anslagstavlan” Padlet fungerar och hur verktyget kan användas i undervisningen, till exempel för att snabbt och smidigt samla in entrance och exit tickets. Digitala verktyg Jag gillar att känna bokens sidor, höra tidningens prassel och rita symboler vid sidan av texten jag läser. Jag gillar också digitala verktyg som ger mig och eleverna helt andra ingångar till att läsa, samtala och skriva. Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för planering, flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Som vanligt när det gäller undervisningens innehåll (VAD) eller de metoder läraren använder (HUR) gäller det att ha klart för sig i vilket syfte den ena eller andra används (VARFÖR).
Enkel språkövning ger aha-upplevelse! · Ylva Pettersson Jag arbetar just nu med Upplysningen med mina elever i åk 1, som även håller på med momentet i svenska. Vi har läst Rousseau och Wollstonecraft, njutit av Voltaires sarkasmer och Beaumarchais språkekvilibrism. Vi har sett hur svenskt språkbruk tar influenser från franskan och hur den svenska poesin och den politiska retoriken utvecklas under 1700-talet. Eleverna har fascinerats av hur Upplysningens salonger bidrog till en bildningsjargong, och vi har pratat om vilka likheter och skillnader som finns mellan Paris salonger, Londons tehus, och dagens sociala medier. Inte minst har eleverna tyckt att det varit spännande att läsa om brevskrivning under 1700-talet, och de har engagerat jämfört Upplysningens brevkonst som forum för kvinnlig åsiktsspridning med dagens bloggar.
The Filter Bubble - övningar till engelskan - Robin Smith Det här inlägget innehåller två hörövningar och en läsövning anpassade till Engelska 6 och 7. Ingen kan väl ha missat att ordet ”filterbubbla” gjort entre i svenskan. Nyordslistan för 2016 förklarar det som ett individanpassat innehållsurval på internet som filtreras fram automatiskt utifrån exempelvis sökmotorernas registrering av individens tidigare sökningar och ger ett exempel hur det använts i dagspressen: På nätet omges vi redan i ökande grad av en filterbubbla. Tema: The Wedding Trip Hej Många frågar hur vi planerade temat till The Wedding Trip och här kommer en sammanställning! Mina kollegor, Maria Ekelund och Marie Hansson, och jag har allihop 9or i år. Vi bestämde oss för att göra ett större projekt där alla eleverna var inblandade. På vår skola har vi nivågruppering och de elever som behöver mycket tydlig struktur och som fokuserar på att nå målen i engelska deltog inte.
Skoltavlan Hämta appen här Skapa konto Vad är skoltavlan? Komma igång ”Det är väl bara att googla” – om informationskompetens Förra veckan publicerades studien ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport” , en kvalitativ fallstudie om undervisning och bedömning av informationssökning och källkritik i Samhällskunskap och Svenska i årskurs nio. Studien är genomförd och skriven av Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap samt Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, båda verksamma vid Lunds universitet. I studien konstateras bl.a. att: Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser.