Medie- och informationskunnighet (MIK) – NG bibliotek
På biblioteket har vi ett uppdrag och ett särskilt ansvar att stärka elevernas medie- och informationskunnighet (MIK). MIK är ett samlingsbegrepp som bland annat innebär: att förstå mediers roll i samhället och hur de påverkar oss (mediekompetens)att kunna hitta relevant information (informationskompetens)att kunna värdera information med kritisk blick (källkritik) MIK är extra viktigt eftersom vi lever i ett förändrat medielandskap, där tidningar, radio och TV har fått konkurrens av medier som enbart finns på internet. Nyheter som publiceras digitalt sprids mycket snabbare än tryckta nyheter. Nya begrepp som ”alternativa fakta”, ”fake news” och filterbubblor gör att det är viktigare än någonsin att förstå hur medier fungerar och att kunna avgöra om en nyhet är trovärdig eller inte. MIK-resurser för lärare I Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i gymnasieskolan nämns MIK som en viktig del i elevernas digitala kompetens. Är nyheten falsk? Kunskapsresistens och alternativa fakta
Trippel Helix Conference on Computational Thinking and Digital Competences in Primary and Secondary Education - Swedsoft
Recordings from the conference is available in this playlist. The conference focus was on how to prepare our students in primary and secondary school for their future. Both national and international speakers present on the theme computational thinking and digital competence. The background to the conference is the recent revisions to the curriculum for the compulsory school in Sweden where programming is now included from grade 1 and digital competence is emphasized much more. Keynote speakers: Jeannette Wing, Avanessians Director of the Data Science Institute, Professor of Computer Science, Columbia University – “Computational Thinking” Riina Vuorikari, Research Fellow, European Commission JRC IPTS – “DigComp: the European framework helping young people to gain digital competence”.
Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner
I dag, torsdag 9 mars, har regeringen beslutat om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen innebär förändringar i arbetslivet och samhället i övrigt. Det leder i sin tur till allt större krav och förväntningar på skolväsendets förmåga att ge alla elever, unga som vuxna, en god digital kompetens. - Alla elever ska få med sig kunskaper att förstå och kunna påverka världen. - Vi ändrar i gymnasieskolans ämnesplaner så att programmering läggs till i flera matematikkurser. - Skolan måste bli bättre på att ge eleverna förutsättningar för att fungera som medborgare i en tid när digitaliseringen förändrar samhället, arbetsmarknaden och våra sätt att leva och vara.
Digitala lektioner – Internetstiftelsens digitala lektioner – en fri resurs f...
IIS ansvarar för personuppgifter såsom e-postadress som du lämnar till oss när du registrerar dig för nyhetsbrev. Ändamålet med behandlingen av personuppgifterna är att IIS, eller den IIS har anlitat, ska kunna tillhandahålla och administrera e-postadresserna och därmed ge dig tillgång till Digitala Lektioners nyhetsbrev. IIS kan komma att använda dina personuppgifter för att marknadsföra IIS andra evenemang och tjänster. Dina personuppgifter sparas bara så länge som du är prenumerant på Digitala Lektioners nyhetsbrev. IIS kan komma att lämna ut dina personuppgifter till IIS samarbetspartners för marknadsföringsändamål. Du har rätt att få information om de personuppgifter som finns registrerade om dig hos IIS och du har rätt att en gång per år kostnadsfritt begära ut ett registerutdrag över de personuppgifter som finns registrerade hos oss. Kontaktuppgifter
Kom så ska vi koda! | Tips och tankar om programmering för barn och andra nybörjare.
Dikteringsfunktion! :-)
Med risk för att vara sist på bollen så måste jag ändå slå ett slag för dikteringsfunktionen som nu finns i I-pads och I-phone. (Kanske även i andra digitala verktyg men det är dessa jag använder…) Det borde ju finnas massor med användningsområde för detta! Nu kan man snabbare skriva sina protokoll m.m. tänker jag. Skriva sms utan att trycka känns ju användbart så där i vardagen. Ullis skriver på sin blogg precis hur man gör för att installera. Det går också att byta språk! Digitalthjärta.se har också en PDF på vilka kortkommandon som kan användas. Nu ska det bara sätta igång och användas på ett bra sätt i skolan! Tipsa mig gärna om hur ni jobbar med den här funktionen med eleverna! Jag tänker mig att jag kommer att använda den när vi ska skriva gemensamma texter, när jag modellerar, då sitter eleverna ofta och väntar på att jag ska hinna skriva det som de säger eller vi tänker. Så finns det såklart möjlighet för fler elever att visa sina kunskaper för mig.
Vem bryr sig om fakta? | Modern Psykologi
Åsa Wikforss artikel publicerades först i Modern Psykologi 8/2017. Därför har vi så svårt att basera våra åsikter på verklig kunskap. Filosofen Åsa Wikforss hittar svar i psykologisk forskning. Håller vi på att bli faktaresistenta? Efter det senaste årets tumult i världen ställs frågan på fullt allvar. Vi tar inte längre till oss fakta, sägs det. Egentligen borde vi tala om kunskapsresistens i stället för faktaresistens. De goda grunderna kan vara av olika slag. Att ha kunskap innebär därför att ha sanna, välgrundade övertygelser. Egentligen finns det två frågor att besvara: Varför tar vi till oss så många tokiga saker? Det är lätt att skratta åt tokigheterna men man bör komma ihåg att om man hade haft otur hade man lätt kunnat hamna i samma situation. Men varför fortsätter vi då att tro på så många tokigheter? Resultatet av det politiskt motiverade tänkandet blir vad Kahan kallar faktapolarisering. Är kunskapsresistens egentligen något nytt? Filed under: Analys, Forskning |
Programmering by Anne Li Dale on Prezi
Om programmering - webbkurs
Gå vår webbkurs om programmering. Den vänder sig till alla som arbetar i skolan, förskolan och vuxenutbildningen. Du kan genomföra den själv eller tillsammans med dina kollegor i den takt som passar dig. Registrera dig Registrering Om programmering Därför ska du delta Få en större kunskap i hur programmering och datorisering påverkar dig, dina barn/elever och samhället. Vad? I webbkursen kommer du bland annat att få en inblick i hur programmering använts historiskt och var du möter programmering i samhället idag. 1. För vem? Webbkursen är en grundläggande utbildning för alla som arbetar i skolan, förskolan och vuxenutbildningen. Information till rektor och förskolechef Du som rektor eller förskolechef är en del av målgruppen för webbkursen, men du skapar också förutsättningar för dina medarbetare att delta. Information till rektor (115 kB) Omfattning Kursen beräknas att ta cirka 16 timmar. Praktisk information Kontakt: digitalisering@skolverket.se
Två lektioner om Internet | Vad gör de i biblioteket?
har jag haft med treorna. Det känns som om jag introducerade lite tankar hos eleverna och läraren – vi får bygga vidare på dem senare. Båda lektionerna satt vi tillsammans i klassrummet framför en upprojicerad bild av en datorskärm. Jag försökte hela tiden vara tydlig och benämna vad vi gjorde tillsammans, för att termer skapar ordning i våra tankar. Lektion ett Jag berättade att vi skulle se en kort film och prata om Internet, öppnade en webbläsare och skrev in adressen till Youtube. Därefter kollade vi på fram till 2.12 i filmen, samlade ihop ord vi undrade över och jag såg till att ord som jag bedömde som kluriga och viktiga kom med. Vi diskuterade inte möjliga svar så länge, utan jag uppmanade eleverna att fundera vidare och kanske prata med kloka syskon eller föräldrar. Lektion två Ett par veckor senare började vi lektionen med att återkoppla till frågorna från förra gången. Och så testade vi att skriva endast något av orden från inlägget i sökrutan på Google.
