Medie- och informationskunnighet (MIK) – NG bibliotek
På biblioteket har vi ett uppdrag och ett särskilt ansvar att stärka elevernas medie- och informationskunnighet (MIK). MIK är ett samlingsbegrepp som bland annat innebär: att förstå mediers roll i samhället och hur de påverkar oss (mediekompetens)att kunna hitta relevant information (informationskompetens)att kunna värdera information med kritisk blick (källkritik) MIK är extra viktigt eftersom vi lever i ett förändrat medielandskap, där tidningar, radio och TV har fått konkurrens av medier som enbart finns på internet. Nyheter som publiceras digitalt sprids mycket snabbare än tryckta nyheter. Nya begrepp som ”alternativa fakta”, ”fake news” och filterbubblor gör att det är viktigare än någonsin att förstå hur medier fungerar och att kunna avgöra om en nyhet är trovärdig eller inte. MIK-resurser för lärare I Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i gymnasieskolan nämns MIK som en viktig del i elevernas digitala kompetens. Är nyheten falsk? Kunskapsresistens och alternativa fakta
Trippel Helix Conference on Computational Thinking and Digital Competences in Primary and Secondary Education - Swedsoft
Recordings from the conference is available in this playlist. The conference focus was on how to prepare our students in primary and secondary school for their future. Both national and international speakers present on the theme computational thinking and digital competence. The background to the conference is the recent revisions to the curriculum for the compulsory school in Sweden where programming is now included from grade 1 and digital competence is emphasized much more. Keynote speakers: Jeannette Wing, Avanessians Director of the Data Science Institute, Professor of Computer Science, Columbia University – “Computational Thinking” Riina Vuorikari, Research Fellow, European Commission JRC IPTS – “DigComp: the European framework helping young people to gain digital competence”.
Digitala lektioner – Internetstiftelsens digitala lektioner – en fri resurs f...
IIS ansvarar för personuppgifter såsom e-postadress som du lämnar till oss när du registrerar dig för nyhetsbrev. Ändamålet med behandlingen av personuppgifterna är att IIS, eller den IIS har anlitat, ska kunna tillhandahålla och administrera e-postadresserna och därmed ge dig tillgång till Digitala Lektioners nyhetsbrev. IIS kan komma att använda dina personuppgifter för att marknadsföra IIS andra evenemang och tjänster. Dina personuppgifter sparas bara så länge som du är prenumerant på Digitala Lektioners nyhetsbrev. IIS kan komma att lämna ut dina personuppgifter till IIS samarbetspartners för marknadsföringsändamål. Du har rätt att få information om de personuppgifter som finns registrerade om dig hos IIS och du har rätt att en gång per år kostnadsfritt begära ut ett registerutdrag över de personuppgifter som finns registrerade hos oss. Kontaktuppgifter
Kom så ska vi koda! | Tips och tankar om programmering för barn och andra nybörjare.
Vem bryr sig om fakta? | Modern Psykologi
Åsa Wikforss artikel publicerades först i Modern Psykologi 8/2017. Därför har vi så svårt att basera våra åsikter på verklig kunskap. Filosofen Åsa Wikforss hittar svar i psykologisk forskning. Håller vi på att bli faktaresistenta? Efter det senaste årets tumult i världen ställs frågan på fullt allvar. Vi tar inte längre till oss fakta, sägs det. Egentligen borde vi tala om kunskapsresistens i stället för faktaresistens. De goda grunderna kan vara av olika slag. Att ha kunskap innebär därför att ha sanna, välgrundade övertygelser. Egentligen finns det två frågor att besvara: Varför tar vi till oss så många tokiga saker? Det är lätt att skratta åt tokigheterna men man bör komma ihåg att om man hade haft otur hade man lätt kunnat hamna i samma situation. Men varför fortsätter vi då att tro på så många tokigheter? Resultatet av det politiskt motiverade tänkandet blir vad Kahan kallar faktapolarisering. Är kunskapsresistens egentligen något nytt? Filed under: Analys, Forskning |
Programmering by Anne Li Dale on Prezi
Två lektioner om Internet | Vad gör de i biblioteket?
har jag haft med treorna. Det känns som om jag introducerade lite tankar hos eleverna och läraren – vi får bygga vidare på dem senare. Båda lektionerna satt vi tillsammans i klassrummet framför en upprojicerad bild av en datorskärm. Jag försökte hela tiden vara tydlig och benämna vad vi gjorde tillsammans, för att termer skapar ordning i våra tankar. Lektion ett Jag berättade att vi skulle se en kort film och prata om Internet, öppnade en webbläsare och skrev in adressen till Youtube. Därefter kollade vi på fram till 2.12 i filmen, samlade ihop ord vi undrade över och jag såg till att ord som jag bedömde som kluriga och viktiga kom med. Vi diskuterade inte möjliga svar så länge, utan jag uppmanade eleverna att fundera vidare och kanske prata med kloka syskon eller föräldrar. Lektion två Ett par veckor senare började vi lektionen med att återkoppla till frågorna från förra gången. Och så testade vi att skriva endast något av orden från inlägget i sökrutan på Google.
Microsoft MakeCode for micro:bit
Skolbibliotekarien som skolutvecklare
Rollerna i vårt DigiMik-teamUnder höstterminen har jag och digitaliseringspedagogen på Oxievångsskolan funderat mycket kring våra uppdrag och vilka gemensamma roller vi intar på skolan. Inte minst för att vi båda är relativt nya i våra (dessutom helt nya) tjänster på skolan. För att tydliggöra vår kompetens fick vi en eftermiddag i början av terminen då vi gick igenom rollerna med all personal. Väldigt tydligt utkristalliserade sig tre olika roller; Underhåll, Utveckling och Utbildning. I Underhåll ingår all organisering av system som inköp, logistik, gallring och så vidare. Rektorer är nyckelpersonerUnder hösten har jag haft några extra roliga uppdrag då det gäller uppdraget Utveckling. Rektor är den absolut viktigaste personen för skolbibliotekets (och skolbibliotekariens) roll på en skola. Framgång genom olika perspektivUnder Bokmässan i Göteborg deltog jag i ett seminarium som Högskolan i Borås höll i. Är ni intresserade av att läsa mer om Oxievångsskolans arbete med DigiMIK?
micro:bit : MicroPython Guide
Python is a programming language that's used by beginner coders and computing experts alike. Python is entirely text-based, which may look intimidating at first, but with a little guidance and practice, anyone can start coding - and this guide is here to help! The version of Python that the BBC micro:bit uses is called MicroPython. Introduction So, what's Python about? Hello World! Let's start with the basics - making your micro:bit scroll "Hello World!" Images Get those 25 LEDs on your micro:bit under your control and find out about the fun pre-programmed pictures you can use in MicroPython. Buttons The A and B buttons on your micro:bit are one of the many 'inputs' it responds to. Input/Output The strip of golden 'teeth' at the bottom of your micro:bit aren't just to be fashionable, they can be used to hook your micro:bit to all sorts of electronics! Music Attach a speaker to your micro:bit and suddenly it becomes a high-tech instrument! Random Movement Bored of just using buttons? Gestures Speech
