Planera för svårigheter så får du fler att lyckas! | Förstelärare i Svedala Tänk dig en solig försommardag vid en sjö. På stranden trängs tonåringarna för att utföra ditt uppdrag, att ta sig över till den andra stranden. Du har undervisat dem grundligt i all teori, det har torrsimmats, övats rörelser och teknik, precis som du har gjort med så många andra klasser genom åren. Pang! Startskottet går, eleverna slänger sig i vattnet och är på väg. Nu är jag ju inte simlärare, men väl språklärare med många år i yrket och jag känner igen att elever får uppgifter där vi på förhand kan förutspå resultatet. Tänk om det med små medel trots allt går att påverka resultatet i rätt riktning? Under vårterminen skulle min 7:a och jag syssla med temat Sagor som avslutas med att eleven får i uppgift att skriva sin egen saga. Efter att ha badat i mängder av sagotexter, diskuterat innehåll och uppbyggnad och lyssnat på skolbibliotekariens föreläsning om sagornas roll i litteraturen var det då äntligen dags för klassen att skriva sina sagor. Tre behovsområden blev tydliga: 1. 2. 3.
Studiematerial Ska ni arbeta med demokrati och riksdagen i skolan? Beställ gärna våra broschyrer, eller ladda ner dem som pdf. Riksdagen erbjuder studiematerial för olika kunskapsnivåer. Materialet kan beställas i klassuppsättningar och hålls ständigt aktuellt. Studiematerialet är helt kostnadsfritt. Grundläggande Om riksdagens roll i samhället och om hur det går till när lagar stiftas. Riksdagen – en kort vägledning Ett studiehäfte som på ett enkelt sätt beskriver riksdagens roll i samhället. Riksdagen – en kort vägledning(pdf, 2 MB)Riksdagen - en kort vägledning, arabisk version(pdf, 3 MB) Affisch: Från förslag till lag Affisch i A2-format som beskriver hur det kan gå till när en lag stiftas. Affisch: Från förslag till lag(pdf, 116 kB) Ingen kostnad Fördjupning Tre häften med fokus på riksdagens roll i samhället, hur individen påverkas av riksdagens beslut och individens demokratiska möjligheter att påverka i samhället. Riksdagen i samhället Riksdagen i samhället(pdf, 6 MB) Demokratin i samhället Ingen kostnad
Karusellen: Läsläxa – Kooperativt Lärande När vi denna vecka lyssnade på läsläxan i våra läsgrupper fick den starkare läs-gruppen som vanligt läsa läsläxan tillsammans med sin läs-kompis medan jag gick runt och lyssnade. Därefter använde jag mig av strukturen Karusellen. Jag fotade av bilder från veckans läsläxa i vår läsebok Den magiska kulan och skrev ut dessa. Bilderna stoppade jag sedan i våra clearboards. Jag förklarade och modellade hur strukturen Karusellen går till så att alla elever skulle veta vad som förväntades av dem. Sedan delade jag upp eleverna i par som fick stå vid varsin bild. 1. När alla grupper skrivit en mening vid sin bild fick de gå vidare till nästa bord. 1. Varje gång eleverna kom till en ny bild så bytte de även vem som skrev så att alla elever skulle få möjlighet att skriva. Eleverna läser de andra meningarna och fyller på med en ny mening. När alla elever varit vid alla bord samlade jag ihop clearboardsen. Cesar och Bea är arga på Asta för hon tog kulan och gick. Fabler i grupp I "Allmänt" Skrivtrappan
Los Läs- och skrivundervisning : Cirkelmodellen i berättelseskrivande Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden. Eleverna får verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig att skriva olika slags texter och vi pedagoger får chansen att strukturera om vårt arbetssätt. Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text). Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Utvärdering
Struktur: Skriv, byt, matcha – Kooperativt Lärande I denna struktur ska eleverna skriva förklaringar till bilder/begrepp och sedan lägga ut dessa på bordet med korten i mitten. Andra elever får sedan tillsammans lista ut vilka bilder som passar med vilka meningar. Strukturen är elevaktiv med skrivande, läsning och kommunikation i par och utvecklar elevernas begreppsförmåga. Dela eleverna i heterogena par.Dela ut kort till paren.Eleverna Turas om; de diskuterar med varandra och Turas om att skriva förklaringar till varje kort.Paret diskuterar och kontrollera att korten stämmer överrens med deras förklaring.Eleverna blandar korten och placerar dem i mitten av bordet.Paret rotera till nytt bord.Paret läser förklaringarna, diskuterar med varandra och placera rätt kort vid rätt förklaring.Läraren kontrollerar (eventuellt)Paret roterar till ett nytt bord. Variant Vid varje ”station” skriver paret nya förklaringar eller bygger ut det tidigare parets förklaringar. Ex. Struktur: Brainstorm I "Allmänt" Strategi: Slumpa fråga Struktur: Bingo
Lärarhandledning till MiniBladets valmaterial Den 9 september har den röstberättigade delen av svenska folket möjlighet att påverka vilka som ska styra över de politiska besluten i riksdag, landsting och kommun. Skolan har en viktig uppgift i att förbereda kommande generationer till att delta i den demokratiska processen. Därför har vi på Minibladets redaktion tagit fram ett arbetsmaterial om valet, där du som lärare kan välja att jobba med valet. MiniBladets valmaterial finns i två versioner, för att du enkelt ska kunna anpassa det efter hur mycket tid du och din klass har. Valet i korthet Under våren har MiniBladet haft fyra Veckans fördjupningar – News of the day, färdiga artiklar till eleverna som berör valet. Val i Sverige – Allmänt om val i Sverige, samt riksdagens och regeringens funktion.Politiska partier – Om de åtta politiska partierna i riksdagen.Valfråga: Skola – Vad är en valfråga? Uppdrag – Vad vill Du förändra, förbättra, få till? Fem teman om valet Barnkonventionen 1 Så går valet till (Politikens spelregler) Alternativ
Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Fritids hade gjort iordning en superhärlig skattjakt, där eleverna och deras syskon fick ledtrådar i form av sekvensbilder, tex en inzoomad bild på en liten tavla (del av), ett bordsben, en bit av en gardin…osv. Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.
Från tal till skrift i Bokstavslandet En bro mellan tal och skrift får man med hjälp av att använda bilder inför elevernas skrivande. Inspiration hämtad från boken Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons. En bildsekvensövning kring berättande text Vi har redan under en tidigare lektion haft ett textsamtal tillsammans kring en spökhistoria från Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2 och eleverna har tränat på texten hemma. Inledningsvis högläser jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Gibbons fyra faser kring beskrivande text I So:n gör vi en Jorden runt-resa med klassen! Tanken är att vi börjar i det talade, vardagliga språket och stöttar eleverna mot det ämnesspecifika språket. Fas 1. Fas 2. Resterande världsdelar tar vi so-lektionen efter och gör samma sak. Fas 3. Fas 4. Jag gjorde en liknande övning om världsreligionerna för två år sedan. Läs mer: Världsreligionerna - på väg från tal till skrift
RESAN FacebookTwitterGoogle+Pin ItBuffer Lärarhandledning – resan del 1 Resan – schema 1Kaptenens logg 1Lastlistan Lärarhandledning – resan del 2Kaptenens logg del 2Kaptenens logg del 2 – markeradResan – schema del 2 Resan – schema del 3Lärarhandledning-resan-del-3kaptenens-logg-del-3kaptenens-logg-del-3-markeradkompassövningar lärarhandledning-resan-del-4resan- schema – del-4kaptenens-logg-del-4kaptenens-logg-del-4-markeradkaptenens-logg-del-4-enklare-typsnittKarttecken Schema resan-del-5lärarhandledning-resan-del-5kaptenens-logg-del-5kaptenens-logg-del-5-markeradkaptenens-logg-del-5-enklare Resan del 6Lärarhandledning – resan del 6Kaptenens logg del 6Kaptenens logg del 6 – lättlästKaptenens logg del 6 – markerad ASL och mycket mer Rapportera felaktigheter
Lärarhandledningar - Bonnier Carlsen Förlag Lärarhandledning till Katarina Genars böcker En hemlig vän, Pensionat Vidablicks gåta, Den magiska kappan, Röda spår och Silvervinges hemlighet. Ladda ner lärarhandledning till Pensionat Vidablicks gåta (pdf)Ladda ner lärarhandledning till Den magiska kappan (pdf)Ladda ner lärarhandledning till En hemlig vän (pdf)Ladda ner lärarhandledning till Röda spår (pdf)Ladda ner lärarhandledning till Silvervinges hemlighet (pdf) IRL - Ilskan. Rädslan. I lärarhandledningen till IRL - Ilskan. Ladda ner lärarhandleningen här (pdf) Pejjes många frågor - tiggare, längtan och mobiltelefoner Lärarhandledning till Pejjes många frågor - tiggare, längtan och mobiltelefoner skriven av Inger Ekbom och illustrerad av Emma Göthner. Ladda ner lärarhandledningen här (pdf) Lärarhandledning för Pax - Nidstången, skriven av Ingela Korsell I denna lärarhandledning finns en mängd bonusmaterial och tips på hur man kan arbeta med PAX i undervisningen och då speciellt Nidstången som är den första boken i serien.
Vilse Stava rätt? - Mia Kempe En fråga som ofta återkommer bland lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi lärare ”peta” i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel? Min erfarenhet är att många elever vill stava rätt. Jag brukar också undervisa barnen i språklära. I år har vi precis tränat på vokalerna och dubbelteckning i min åk. 3. Texten till vokalvisan. Eleverna hade redan i åk. 2 arbetat med vokalerna och vi började med att repetera vilka vokalerna är. Efter att vi lyssnat på sången skrev vi en gemensam tanketavla på tavlan. Stödmall/affisch för vokalerna. Sist, men inte minst, fick eleverna öva på vokalerna och dubbelteckning i vårt digitala läromedel i svenska. Under året kommer vi kunna gå tillbaka och repetera reglerna, både genom att titta på Youtubefilmen och affischen. Stödmall/affisch med NG-ljudet. Stödmall/affisch till J-ljudet. Ng-ljudet