Los Läs- och skrivundervisning : Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. av Sörgruppen Drakens nya vän
Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter. Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning
En spännande berättelse – Sidekicks på rIKTigt Att skriva en spännande …… Denna planeringen har vi arbetet med i årskurs 5. Vid uppstarten av min planering fick jag delvis inspiration av Fredrik Sandströms skrivprojekt Ön Genom detta inlägget kommer du att får tillgång till vår planering, genomförande och även vår utvärdering. I elevernas lärande har vi använt oss av flera digitala verktyg. I arbete har vi därefter använt oss av padlet, answergarden, för att göra elevernas tankar kring texter och ord synligt för varandra. Syfte med arbetsområdet Eleven ska utveckla sin förmåga att: – formulera sig och kommunicera i tal och skrift, -urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och Centralt innehåll Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Undervisningens innehåll Inledning
Stava rätt? - Mia Kempe En fråga som ofta återkommer bland lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi lärare ”peta” i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel? Min erfarenhet är att många elever vill stava rätt. Jag brukar också undervisa barnen i språklära. I år har vi precis tränat på vokalerna och dubbelteckning i min åk. 3. Texten till vokalvisan. Eleverna hade redan i åk. 2 arbetat med vokalerna och vi började med att repetera vilka vokalerna är. Efter att vi lyssnat på sången skrev vi en gemensam tanketavla på tavlan. Stödmall/affisch för vokalerna. Sist, men inte minst, fick eleverna öva på vokalerna och dubbelteckning i vårt digitala läromedel i svenska. Under året kommer vi kunna gå tillbaka och repetera reglerna, både genom att titta på Youtubefilmen och affischen. Stödmall/affisch med NG-ljudet. Stödmall/affisch till J-ljudet. Ng-ljudet
Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Släng inte pennorna än! - Mia Kempe Att utveckla sin undervisning och att hela tiden sträva efter att hitta bättre metoder och pedagogiska grepp är en viktig del av läraryrket. Ett sätt att få nya perspektiv är att besöka skolmässor och göra studiebesök. För några veckor sedan hade jag möjlighet att besöka Bett-mässan och även besöka Woodcroft Primary School i London. Detta besök har jag berättat mer om i tidigare blogginlägg och nu tänker jag dela med mig av ytterligare en reflektion . Under besöket på Woodcroft gick vi på rundvandring i skolan. Hemma i Sverige och mitt eget klassrum har jag funderat över väggarna på Woodcroft Primary School. I dagens samhälle går vi allt mer bort från att använda penna och skriva för hand. Hur kan vi då använda den digitala tekniken för att även utveckla elevernas analoga skrivande? På Woodcroft Primary School valde de definitivt inte bort tekniken, snarare tvärtom. Jag tror att vi måste vara noga med att låta både den digitala och den analoga tekniken ta plats i undervisningen.
Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ... Nej, sådär tänker inte folk om man inte planerar att skriva sin självbiografi. Dessutom finns det ingen gestaltning alls i en återberättande bakgrundstext av det här slaget. Inte heller kan du förklara hur din karaktär ser ut. Åter igen är detta exempel på en berättande, inte gestaltande text. På sin höjd tänker man: Fan vad mitt hår är risigt, jag får inte glömma att boka en tid hos frissan.
Från tal till skrift i Bokstavslandet En bro mellan tal och skrift får man med hjälp av att använda bilder inför elevernas skrivande. Inspiration hämtad från boken Stärk språket stärk lärandet, Pauline Gibbons. En bildsekvensövning kring berättande text Vi har redan under en tidigare lektion haft ett textsamtal tillsammans kring en spökhistoria från Livet i Bokstavslandets läsebok för åk 2 och eleverna har tränat på texten hemma. Inledningsvis högläser jag spökhistorien från Livet i Bokstavslandet igen som en repetition. Gibbons fyra faser kring beskrivande text I So:n gör vi en Jorden runt-resa med klassen! Tanken är att vi börjar i det talade, vardagliga språket och stöttar eleverna mot det ämnesspecifika språket. Fas 1. Fas 2. Resterande världsdelar tar vi so-lektionen efter och gör samma sak. Fas 3. Fas 4. Jag gjorde en liknande övning om världsreligionerna för två år sedan. Läs mer: Världsreligionerna - på väg från tal till skrift
Litterär gestaltning | Författartips Du ska nu få lära dig allt du behöver veta om litterär gestaltning! Gestaltning är det enskilt viktigaste medlet för att göra din berättelse levande. Vad är gestaltning? Gestalta betyder "att ge något en form och en mening genom att visa upp det". Låt oss ta ett exempel på en "ogestaltad" mening: "Hon blev ledsen." Och så en "gestaltad" variant: "Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon tittade ned mot golvet, och i hennes ögon växte tårar fram." En snabb analys av ovanstående exempel visar följande: I den "ogestaltade" meningen använder vi ett adjektiv för att berätta för vår läsare om karaktärens tillstånd, nämligen adjektivet "ledsen". I den "gestaltade" meningen använder vi inte ett enda adjektiv, utan använder istället verb för att beskriva/visa vad som händer: "sjönk", "tittade", "växte". Ja, jag vet; det är tråkigt med grammatik :-) Därför går vi raskt vidare. Visa mig knepen - hur lär man sig att gestalta? Jag ska visa hur det går till i praktiken, så att säga gestalta min tes :-)
Los Läs- och skrivundervisning : Cirkelmodellen i berättelseskrivande Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning har jag i första hand kommit i kontakt med genom boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons), som jag just nu läser tillsammans med mina kollegor i en studiecirkel. Modellen i fyra faser hjälper eleverna att bli bekanta med en viss texttyp. För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande. Det som mer och mer kommit fram är att detta arbetssätt gynnar alla elever och just nu ligger cirkelmodellen verkligen i tiden. Eleverna får verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig att skriva olika slags texter och vi pedagoger får chansen att strukturera om vårt arbetssätt. Tack vare mitt utvidgade kollegium inspireras jag ständigt. I det exempel som jag beskriver nedan har vi i åk 3 arbetat med berättelseskrivande (narrativ text). Fas 1: Bygga upp kunskap inom ämnesområdet Vi läste några sagor tillsammans, bl.a. Utvärdering
Jenny på Wendes: Silent books i undervisningen Har du hört talas om "Silent Books"? Det är ett samlingsnamn för böcker som endast innehåller bilder, alltså bilderböcker utan någon text. Jag har tidigare använt mig av Shaun Tans Ankomsten i min undervisning och skrivit om det i blogginlägget Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?. Idag tänkte jag ge en del tips på silent books som passar ypperligt att använda i undervisningen. Jag kommer också att spåna kring hur man skulle kunna använda dem. Men först, vem vänder sig silent books till? Genom bilderna har människor från olika delar av världen kunnat samlas kring en gemensam läsning. "bildernas inneboende berättarkraft kunde överbrygga kulturella och språkliga barriärer" (s. 2). Och så är det ju. Vilka böcker ska man då använda? Utgår man från någon av dessa kommer man att kunna hitta på mycket spännande i sitt klassrum. Vad kan man då göra med böckerna? Man skulle kunna använda Pojken och huset för att arbeta med struktur i en berättelse. Aaron Beckers böcker är spännande.