Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften Jag fortsätter min inläggsserie om bildstöd inom skolan genom att skriva om ett av mina absoluta favoritämnen – stödstrukturer. (I slutet av det här inlägget kommer du att hitta länkar till tidigare inlägg.) I tidigare arbete, och privat, har jag träffat på många vuxna personer som upplever olika typer av svårigheter med studier och framförallt med att ta till sig och själva producera texter. En typisk strategi som jag träffat många som använder sig av för att ta till sig innehållet i en text (t.ex. läsa in litteratur inför en tenta) är att börja läsa där texten börjar och läsa ”rakt upp och ner” tills texten är slut. Det finns många olika typer av stödstrukturer och många olika syften med att använda sig av dessa. Stödstrukturer kan hjälpa till att bringa ordning i till exempel Vad ska jag göra? Genom att lägga till bildstöd så kan eleverna dessutom få extra stöttning när det gäller språket, och det kan också vara till hjälp om de inte kommit så långt i sin läsutveckling. Bokrecension
Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Skapa bildstöd enkelt med Bildstod.se Nu har nog de sista tonerna av Idas sommarvisa tystnat på skolor runt om och sommarledighet börjar närma sig med stormsteg. Jag har gjort ett schema med olika sommaraktiviteter så att ni inte tappar styrseln när skolans struktur och rutiner tar en paus. Jag vill också passa på att tacka alla läsare som vill följa vår skollogopedblogg och önska er en riktigt skön sommar. Det är väldigt kul att ni är så många som kikar in här! Inför sommaren vill jag passa på att tipsa om sidan bildstod.se där du enkelt kan skapa material med bildstöd för många olika syften. Det är gratis och allt du behöver göra är att registrera ett konto och sen är du redo att sätta igång. En fiffig sak med sidan är att du kommer åt dina filer genom att logga in via internet så de är tillgängliga från olika datorer. Självklart kan du göra schemabilder med bildstöd Du kan göra färdiga dag-för-dag-bildscheman. Förberedelse inför, under (och efter) en aktivitet Material att använda tillsammans med Livet i bokstavslandet
Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet.
Spatial träning » Svärds matte Jag har ett specialprojekt, som pågått i mer än tio år, som jag kallar ”Du och rummet” Jag har funderat en hel del kring barnets spatiala förmåga och hur denna förmåga avspeglas i hur barnet arbetar med matematik. När vi arbetar med andra områden i matematiken, så följer vi många gånger utstakade vägar. Men hur får man in träning av spatiala färdigheter? Det är helt klart att man behöver inre bilder för att kunna förstå exempelvis enheter. För små barn (lågstadiebarn är små) räcker inte pappersbilder eller en skärm att titta på, utan de behöver uppleva med sin kropp när de matar in data av spatial karaktär. Jag har försökt hitta ett smidigt sätt att arbeta med spatial träning, som är integrerat i den vanliga undervisningen. När jag för ganska länge sedan började jag gräva djupare i det här området så hittade jag någonstans en grundstruktur, som jag fortfarande tycker är bra att hålla sig till någorlunda: Yta och omkrets, olika perspektiv, symmetri, mönster, tänk 3D, ”på väg in i algebra”
Ett tankeexperiment – Kooperativt Lärande Situation 1: Tänk dig ett klassrum fullt med elever. Föreställ dig nu att läraren står framför klassen med en säck full av värdefulla mynt. Läraren meddelar klassen att hen kommer att sätta igång en 3-minuters timer och sedan kasta alla mynten ut i hela klassrummet. Läraren fortsätter sedan att säga: ”Efter tre minuter har gått så får ni behålla alla mynt ni tagit!” Hur skulle beteendet se ut hos eleverna nu? Situation 2: Föreställ dig nu samma lärare, samma elever, samma säck med mynt, och samma 3-minuters timer men med en förändring. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna ut nu? Samma elever, med samma mängd av belöningar och samma tidskrav skulle antingen vara i en konkurrenssituation eller i en mycket samarbetsvillig situation beroende hur läraren strukturerar samarbetet i gruppen. Kagan, S.
Bordsplacering och ”name selector” - Rosana Månsson Ett segregerat klassrum speglar ett segregerat samhälle. Vårt arbete som lärare mot segregation börjar i klassrummet. Har du stora grupper? Hur sitter dina elever i klassrummet? Hur interagerar de med varandra? Många gånger är det lättare för några elever att skypa och prata med någon som de inte känner än att sitta bredvid en klasskamrat och då samtala och diskutera ett ämne i klassrummet. Ämnesspanaren Cecilia Johansson har bloggat om behovet att utveckla och träna på elevernas empatiförmåga: Empati: en kognitiv förmåga att utveckla. John Hattie påpekar att relationen mellan lärare och elever måste studeras noga för att uppnå en positiv klassrumskontroll: ”Det måste finnas omsorg, förtroende, samarbete och förmåga att arbeta i grupp eftersom det är dessa färdigheter som behövs för att främja klassrumsmiljöer där misslyckanden inte bara tolereras utan också välkomnas”. Jag undervisar i spanska och engelska på högstadiet. Att eleverna både gillar och behöver struktur är ingen nyhet. Pc:
En hanterbar skoldag | Förstelärare i Svedala Under de år jag arbetat i skolan har jag träffat många elever som på ett eller annat sätt har svårt att hantera sin vardag i skolan. Orsakerna till detta är många. Jag har funderat mycket på vad vi i skolan kan göra för att stödja dessa elever. Målet är att göra skolan hanterbar, begriplig och meningsfull, för alla elever. Jag har alltid strävat efter att mina elever ska veta vad som förväntas av dem på en lektion. I detta inlägg ska jag gå igenom ett par av de sätt jag tycker är användbara och som kan bidra till att skapa struktur i en vardag, som för vissa elever kan vara svår att navigera i. Inlägget kommer inte vara heltäckande, utan ska ses som en inledning i ett tankesätt jag har kring att möta elever. Jag tror det är viktigt, som lärare och ledare i klassrummet, att fundera på den publik man kommer möta på en lektion. Det finns elever i varje klass där man måste fundera lite extra kring hur arbetet ska läggas upp, förmedlas och bearbetas. Att diskutera
Rättssäker betygssättning I våras diskuterades på denna blogg betyg och betygssättning. Anledningen var att det i debatten, där även regeringens ministrar deltog var elever och föräldrar irriterade över den förvirring som rådde inom denna fråga. Jag hade även en diskussion med Bo Sundblad. Film 1: Rättssäker betygssättning Film 2: Planering Film 3: Allmänna råd Film 4: Mättraditioner Film 5: Bedömningsprocessen Film 6: Matriser Arbetsmaterial till filmerna: Arbetsmaterial till filmerna om rättssäker bedömning "För motivation krävs bekräftelse i stunden" – Feedback är viktigt. Men feedback är inte betyg eller en kommentar på ett papper som kommer två veckor senare. Ur motivationssynpunkt är det helt bortkastat. För motivation krävs bekräftelse i stunden. Jag ser dig, här och nu! Anna Tebelius Bodin är utbildad i inlärningspsykologi och expert på hur vi lär. – Rent forskningsmässigt vet vi att man blir sämre på att lösa problem om man får betalt än om att får äran av att själv komma på lösningen. Anna Tebelius Bodin menar att vi därför måste arbeta för att motivationen ska drivas av något annat än yttre belöningar. – Självständighet – att eleven känner sig delaktig i uppgiften. Delaktighet motiverar Anna Tebelius Bodin är övertygad om att elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan lyckas bra i det inkluderande klassrummet. – Inkludering måste ske helhjärtat, engagerat och du som lärare måste veta hur du gör. Anna Tebelius Bodin menar att det är viktigt att eleven känner att hen är välkommen i klassen.
Struktur och delmål för att minska stress Att utsättas för stress under lång tid kan påverka både kroppen och mentala funktioner negativt, och de exekutiva kognitiva förmågorna är speciellt känsliga. Det är förmågor som är av yttersta vikt för att klara av en skoldag. – Ungdomar är inte fullt utvecklade i de främre delarna av hjärnan – de delar som reglerar vår förmåga att styra vår uppmärksamhet och beteenden, inklusive själv-reglering, att se konsekvenser, planera och se helheter, säger Cecilia Stenfors, forskare inom psykologi, neuropsykologi och stress på Karolinska Institutet i Stockholm. De exekutiva förmågorna utvecklas successivt och först i tjugoårsåldern är de fullt utvecklade. – För att funktionerna i hjärnan som styr och planerar ska fungera optimalt krävs det att vi medvetet skapar förutsättningarna för detta. Måste göra urval Vi måste också ha en uppfattning om vad vi ska välja bort. Även verklig inkänning och social interaktion med andra personer hämmas av detta. – Enbart långsiktiga mål kan man inte leva på.