background preloader

Skapa struktur i klassrummet

Skapa struktur i klassrummet
SVAR: När vi inte har kontroll blir vi stressade. Jag tror, utan att veta hur din klass är, att du behöver skapa en struktur i ditt klassrum som ger dig kontrollen tillbaka. Förmodligen har du elever i klassrummet som inte vet vad som ska hända, vad som förväntas av dem och vad som är syftet. Då kan struktur, visuell kommunikation och rutiner hjälpa. En bra start är att fundera över hur man startar och avslutar lektionen med eleverna i klassrummet. Det kan vara bra att skapa en rutin för de dessa två återkommande moment, då känner eleverna igen sig och följer lättare. Det hjälper elever som har ett svagt arbetsminne att bygga en struktur. Skala energinivån Ofta kommer eleverna med både känslor och händelser i bagaget in på dagens första lektion eller efter raster. Vårt mål i skolan är att eleverna ska vara så självständiga som möjligt. Sju viktiga frågor Alla hjälpmedel som talar om svaren på frågorna När? Oro hos elever kan också bero på att de har svårt med tidsuppfattningen.

http://www.specialnest.se/skola/skapa-struktur-i-klassrummet

Related:  monicaschackAnpassningar/ stödFramgångsfaktorerLärande

Inspiration och kompetensutveckling och julpyssel! Måste börja med att skriva att FB och Twitter är så himla bra när det gäller att få inspiration, kompetens, svar på frågor, utbyte av tankar och idéer m.m.! Som t ex nu i gruppen Ipads i skola och förskola där idén om att skapa en julkalender med qrkoder togs upp. Det tog inte lång stund innan ett gemensamt google docs dokument skapades där man kan lägga in länkar till julsidor på nätet. Det hittar du här. Spatial träning » Svärds matte Jag har ett specialprojekt, som pågått i mer än tio år, som jag kallar ”Du och rummet” Jag har funderat en hel del kring barnets spatiala förmåga och hur denna förmåga avspeglas i hur barnet arbetar med matematik. När vi arbetar med andra områden i matematiken, så följer vi många gånger utstakade vägar. Men hur får man in träning av spatiala färdigheter?

Har ditt barn lätt för sig? Behöver ditt barn sällan sitta med matteläxan eller traggla på glosorna? Får ditt barn ofta höra ‘Vad smart du är" eller ‘Vad snabbt du jobbar"? Faran med att berömma barn för vad de är - istället för vad de gör - är att man kan skada deras motivation. Här ger vi tips på hur vi kan lära barn att förmågor är något man kan utveckla. Om man är smart när allt går lätt och enkelt, vad är man då när saker börjar blir svårare och kräver mer tankearbete? Barn som ständigt får höra att de är smarta eller riktiga talanger, jobbar ofta hårt på att leva upp till dessa förväntningar.

page-detail Tiden är en mycket abstrakt företeelse som barn lär sig förstå och hantera successivt. De första stegen handlar om saker som händer i en viss ordning, " först borsta tänderna sedan läsa saga". Under förskoletiden tränar barnet på begreppen dagar, månader och årstider på samlingen. När skolstarten sedan kommer ökar kraven på förståelse av tiden. Att prata om "före lunch" och "efter lunch", "om tio minuter" och nedräkningen till sommarlovet med hjälp av bilder som plockas bort vartefter är sätt att ge barnet en känsla för tiden. En del barn har större svårigheter än andra med tidsuppfattningen.

Beröm på rätt sätt Alva Appelgren är doktor i Neurovetenskap och disputerade i augusti från Karolinska Institutet i hjärnforskaren Martin Ingvars forskargrupp. Hon är intresserad av hur vi lär oss, vilken kritik och beröm som gör att vi lär oss bättre. Och hur våra förväntningar påverkar om vi orkar fortsätta lära oss någonting svårt. Det här har resulterat i en avhandling som heter Error, praise, action and trait: effects of feedback on cognitive performance and motivation. – Jag har länge varit intresserad av vad som gör oss motiverade och även att vi påverkas mycket av vår omgivning. Det är av yttersta vikt att förstå detta för att nå bra resultat, tänker jag.

Förstelärare i Svedala Du vet vilka jag talar om. Du har förstås mött dem. Eleverna som inte följer dina regler, inte rättar sig när du säger till, inte är intresserade av din undervisning, inte låter sig skrämmas av dina hot om konsekvenser, utan som snarare verkar anstränga sig för att motarbeta dig så ofta det går. Hur man studerar något vetenskapligt Mer eller mindre dagligen kan man i tidningarna läsa om någon ny studie som är bevisa för det ena eller det andra. Tyvärr är det nästan alltid så att det de skriver inte stämmer. Många gånger handlar det om en studie där resultaten varit varierande (exempelvis Aftonbladet kan inte läsa studier), i andra fall är studien den enda av sitt slag och man kan därför inte dra några slutsatser och ibland återges tolkningen som författaren har gjort av studien istället för själva resultatet. Jag kommer i detta inlägg att först gå igenom grundprinciperna kring ett vetenskapligt tillvägagångssätt och därefter kommer jag att ge några exempel på några vanliga fel som lätt kan lura en om man inte är vaksam. Observationer leder till en teori När folk vanligen hör ordet vetenskap så tänker de på alla de saker som de vet har kommit ifrån vetenskapen istället för att tänka på det som egentligen är vetenskap, processen.

Mindre stress utan mentorskap Det är fredag förmiddag och ganska lugnt i högstadiekorridorerna på Risbroskolan i Fagersta. Det närmar sig sommarlov, och därmed är det första läsåret med den nya organisationen avklarat. Tre så kallade studiepedagoger har anställts för att avlasta lärarna och därmed ge möjlighet till en mer individ­anpassad och välplanerad undervisning. Rektor Helene Blomgren har jobbat här i nio år. Hon berättar att allting började med en arbetsplatsträff där lärarna – återigen – framförde att det var svårt att få tiden att räcka till. – Som rektor har jag hört detta år efter år, och så har jag förklarat att det är så här det ser ut och så fortsätter man som vanligt.

Förmågorna gör ämnet tydligare Med läroplanens ämnesspecifika förmågor menas egentligen de kunskaper eleverna ska utveckla i de olika ämnena. Förmågorna utgår från läroplanens kunskapssyn, som består av fyra delar: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – det som ofta kallas de fyra F:en. Förmågorna är desamma för alla årskurser i ett ämne och gäller hela skoltiden, från årskurs ett till nio. I gymnasiets läroplan används även andra begrepp, som kunskaper. – De går inte att uppnå, man ska arbeta med dem hela tiden. Man blir aldrig klar med dem, så att säga, säger David Örbring, doktorand i geografididaktik, som bland annat forskat om bakgrunden till förmågorna.

Appskola Instruktionsfilmer: Del 1 (Laddar ner Corona SDK, Coda/Notepad++ & börjar programmera). Del 2 (Skapar nya lua-filer & startscenen samt programmerar in bilder). Del 3 (Fler bilder programmeras in). Del 4 (Ljud- och knappfunktion programmeras). Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse.

Related: