background preloader

Linas lärarrum - Läsmysteriet

Linas lärarrum - Läsmysteriet
Jag hoppas att ni inte har missat UR:s nya serie Läsmysteriet som modellerar lässtrategier i form av roliga utmaningar. Jag läste om den här serien några månader innan den kom ut och väntade med stor spänning inför det första avsnittet. Nu har jag arbetat med de två första avsnitten med tillhörande uppgifter och mina elever i åk 5 älskar det. I övningarna de gör utgår de från sammarbete i grupp där de ska lösa ungefär samma uppgifter som i programmet. Som lärare har jag stor möjlighet att gå runt, lyssna och uppmärksamma vilka strategier eleverna använder sig av. Det här både för att bedömma och planera den fortsatta undervisningen för nedanstående kunskapskrav: Eleverna får i uppgiften stöttning först av modellerandet som görs i programmet, sedan av att vi gör uppgiften i tillsammans i helklass och till sist arbetar eleverna i mindre grupper. Klicka på bilden så kommer du till programmet: Böckerna lånade jag på biblioteket och sedan drog jag ut en kort avsnitt från varje bok. Related:  LäsamodersmålSvenska

Mobilapp ska tvinga barn att läsa Sverige24 maj 2016 10:17 Berättarministeriet vill tvinga barn att läsa böcker innan mobilspelen plockas fram för dagen. Den drastiska mobilappen ska hjälpa barn i utsatta områden att inte halka efter på sommarlovet. Kunskapens piska ska vina över barnens spelfingrar i sommar – men med ett gott syfte. – Sommarlovet är den tid då skillnaderna ökar markant mellan dem som har någonting att göra med sina föräldrar, att resa och upptäcka saker, och dem som blir kvar, säger Berättarministeriets verksamhetschef Dilsa Demirbag-Sten, som förklarar att barn i socioekonomiskt utsatta områden inte utvecklar sitt språk i lika stor utsträckning om de inte läser böcker. – Barn som har tillgång till språket har fler vägar in i samhället. Berättarministeriet har utvecklat en kostnadsfri mobilapp som låser skärmen tills barnet har läst ett kapitel i en av e-böckerna som finns tillgängliga i den.

Utvärdering av svenska för hela läsåret | Lär för livet! Det kan vara svårt för elever att komma ihåg vad de gjort under ett helt läsår. Jag valde därför att sätta ihop en kort och enkel film. Under tiden som eleverna såg filmen fick de ha ett dokument dör jag antecknat stödord för vad filmen tog upp. Tanken var att eleverna under filmens gång skulle kunna anteckna sina egna reflektioner i form av stödord: Här är den mycket enkla filmen,som innehåller vad vi arbetat med i stora drag i svenska detta år, som eleverna fick se: Efter att de sett filmen fick de en länk till detta Google formulär där de fick göra en utvärdering av svenskämnet och då ta hjälp av sina egna anteckningar ( och filmen). Att ta hjälp av skalfrågor i formulär tycker jag är ett bra sätt för eleverna att få syn på sin egen utveckling. ”Hur bra tycker du att du var på att läsa med bra flyt och inlevelse när du började fyran på en skala 1-10?”

Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. Innan eleverna kommit till skolan är det vanligt att lärarna har ett par dagar på sig att förbereda sina klassrum, se över planeringar och material. När klassrummet är möblerat och eleverna är på plats och undervisningen kommit igång finns det olika vägar att gå. Ett tips för att arbeta mer elevaktivt är att variera den vanliga handuppräckningen och använda sig av andra alternativ än det klassiska, just för att fler elever ska få möjlighet att svara och få sin röst hörd och göra aktiva val under lektioner. Att arbeta i grupper är något vi ofta använder oss av i undervisningen. Lycka till! Struktur: Inspireras

Boktips till kompisarna En av elevernas favoriter var ”Drakhjärta och hamnskiftare av Jerker Hultén. Foto: Karin Persson Skolbibliotekarien Sofia Malmberg lät eleverna filma boktips till varandra. Nu kan de dra telefonen längs bokraden och se vad bästisarna gillar. Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, letade efter ett sätt att göra elevernas bokpresentationer till något utöver det vanliga. Hur fungerar appen? – Man kan använda Aurasma till många olika saker men jag använder den till att skapa digitala boktips. Hur bar du dig åt när du började? – Jag laddade ner appen och raggade upp en lärare som jag trodde skulle nappa på idén. på så kort tid sälja in en bok, att avgöra vad som är viktigt att ha med. Vad tyckte eleverna? – De tyckte att det var spännande, nytt och annorlunda. – Fjärdeklassarna som spelat in dem var speciellt inbjudna till en timme där de fick gå runt och titta på alla böcker. Är det något som är svårt?

Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder? Anledningen till att träning av att skapa inre bilder skulle kunna vara en bra idé kan förklaras med en teori om hur förmågan att skapa inre bilder, minne och förståelse hänger samman (detta är en av många teorier som finns, men relevant för denna diskussion). Teorin kallas för “dual coding theory” (t.ex. Sadoski, Paivio och Goetz, 1991; Sadoski och Paivio, 2004) och innebär något förenklat att betydelser antingen får en inre representation med hjälp av ett verbalt system (med språk) eller icke-verbalt system (med t.ex. bilder eller känslor). Dessa två system kan arbeta antingen separat (som t.ex. när man läser utan att skapa inre visuella bilder), parallellt (t.ex. när man läser men har orelaterade bilder i huvudet), eller integrerat (när man läser/lyssnar och skapar inre bilder som hör till texten). Denna teori menar också att språk kan hjälpa till att skapa inre bilder, men också att inre bilder kan skapa språk. Resultaten visade att Men ändå. Referenser Bishop, D. Joffe, V.

Uppdrag sommarlykta | Språkutveckling – ASL Sax, lim, barnmatsburkar, servetter, piprensare, klistermärken… och matematik! Perfekt kombo, speciellt när man undervisar i terminens slut. I mitt förra inlägg beskrev jag hur det kan vara i slutet av terminen. Det märks tydligt att terminsslutet är nära och jag har haft något klurigt att hitta arbetsuppgifter som fungerar i en tid som denna. Välkommen till butik solstrålen! 1. Eleverna får uppgifter som att räkna ut summan och visa på mattespråk om de fick solmynt över. Eleverna arbetade fokuserat och det blev ett elevnära sätt att komma i kontakt med matematiska begrepp. En rolig och annorlunda uppgift nu i slutet på terminen! Häftet med instruktion och matteuppgifter: Häftet Solmynt: Solmynt

Rum 213 av Ingelin Angeborn är en spännande bok, som eleverna i åk 6 älskar. Vi kämpar på nu för att hinna läsa ut den innan sommarlovet, men vi rushar oss ändå inte igenom läsningen, utan tar oss tid att reflektera. Vi använder oss till exempel av modellen Citat och Tanke. Citat: ”Spökrundan började med att vi delade in oss i par, för att vi skulle gå två och två.” Tanke: Jag valde det här citatet för att jag kommer håg när jag åkte till Liseberg när jag gick till spökhuset och det var rolig och läskig. Citat: ”- Är du inte klok? Citat: ”Bea hade sänglampan tänd.” Citat: ”Jag tycker du är söt också, viskade han. Citat: ”Bea fick låna min mp3 när jag gick.” En annan stödstruktur är Fundera över texten. Fundera över Rum 213 Jag undrar om Bea samarbetar med spöket? Fundera över texten Jag undrar varför Bea kom inte till spökrundan. De reflexioner som eleverna skriver, läser de upp i gruppen och får både frågor och tankar av kompisarna och av mig.

Språkutveckling och språkstörning | Logopeden i skolan Något förenklat går det att illustrera språkutvecklingen som en trappa. Det lilla barnet startar från de lägre stegen och går vidare uppåt. Varje trappsteg utgör en viktig del i barnets språkutveckling. Örat och munnen på bilden nedan illustrerar att det både finns en förståelse- och en uttrycksdel på varje trappsteg. Att barnet kommit upp några steg i trappan innebär inte att det slutar att utvecklas inom de nedre stegen, tvärtom behöver basen hela tiden bli bredare. Ju längre ner på trappan ett barn befinner sig, desto mer grundläggande språklig förmåga. Funktion (pragmatik): I trappans bas läggs grunden för språkutvecklingen. Att ha svårt med språkets funktion kan vara lite svårt att upptäcka hos ett barn eftersom det inte ”syns” utanpå. Det behöver dock inte vara i alla situationer som språket inte fungerar utan det kan vara i vissa speciella situationer och med vissa personer. Ordförrådet och de regler som finns för hur ord kombineras kallas lexikon (språkets ordbok).

Teaching Character Traits in Reader's Workshop The Common Core State Standards in 3rd grade fictional literature calls for students to identify and describe characters’ actions, thoughts, and motivations, which is no small task for an 8-year-old who is just beginning to read longer text. This week, I will share with you how understanding and making inferences about character traits improves my students’ inferencing skills and comprehension. Next week, in part two, I’ll share how my students are incorporating character traits to improve their writing. Introducing Character Traits Lessons on character traits are truly lessons on the comprehension skill of inferencing. Define It For Your Students I begin by differentiating between character traits and emotions. List the Traits Armed with a piece of chart paper and a marker, I ask my students to tell me all the different character traits they know. Students then used sticky notes to jot down any traits they discovered during their independent reading time over the next two days.

Related: