background preloader

Digitala översättningstjänster i undervisningen - Mia Smith

Digitala översättningstjänster i undervisningen - Mia Smith
Vi hamnar alla som språkanvändare i lägen där vi saknar ett ord eller uttryck vi vill använda, eller där vi stöter på något som vi inte förstår. Det är i det läget vi tar till våra språkliga strategier! Jag har redan bloggat om hur jag bemöter Google Translate i undervisningen, och idag vill jag lyfta fram digitala översättningstjänster. Det finns gott om översättningstjänster på nätet idag, och en uppsjö av appar till smarta telefoner och surfplattor. Problemet är att kvaliteten varierar, vilket får många att totalt vifta bort dem. Men många av dem fungerar ju faktiskt bra! ”Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll. Det viktiga är, som alltid, att vi lär eleverna behärska dessa strategier. Tvåspråkiga appar Det finns tvåspråkiga appar baserade på ”riktiga” ordböcker, som Norstedts och NEs ordböcker. Enspråkiga ordböcker Automatöversättningstjänster

http://lrbloggar.se/miasmith/digitala-oversattningstjanster-undervisningen/

Related:  kristinaklemptvanessacarreracasserberg

Digitalt, kollegialt lärande i världsklass! Frustrerad ställer jag en fråga i facebookgruppen Engelska för år 6-9 där jag söker råd och hjälp kring hur andra brukar göra med grupper som inte vill eller vågar tala engelska. Tycka vad man vill om sociala medier, men att under en dag kunna diskutera problemet med lärare som är spridda över hela Sverige tycker jag är fantastiskt. I gruppen finns också deltagare från Finland och Norge. Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket. Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? Hur talar vi när vi talar med olika personer? I kursplanen i engelska ser det ut så här:

Lärandet sker där eleverna är - Mia Smith Att språkinlärningen har förändrats de senaste åren vet alla om. Men hänger vi i skolan med? 1990 blev jag rättad av min mellanstadiefröken när jag uttalade ”Aj känt däns” med amerikansk, bräkig ton. ”Aj kaaant daaaaans” var det som gällde, inget annat. Behöver jag säga att jag var frustrerad? Dagens kursplan är mer pragmatiskt och kommunikativ, och idag ska vi uppmuntra all engelska. Inte bara den som kopplas till en nation med engelska som officiellt språk, utan även den som existerar bortom nationsgränser.

NIVÅANPASSAT PÅ ENGELSKA – Patricia Diaz Här tänkte jag försöka samla olika digitala resurser som kan användas i engelskundervisningen i de grupper där man har lite extra behov av att förse eleverna med mer individanpassade övningar på olika nivåer. Gissar att det är verkligheten för många och att många av er har massor av bra tips att dela med er av. Lämna gärna en kommentar eller mejla mig om du har fler tips!

Socrative – så fungerar det! – Patricia Diaz I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om hur det digitala responssystemet Socrative fungerar. Socrative är omtyckt av många lärare runt om i landet och används av många. De flesta använder verktyget som ett komplement i undervisningen för att öka elevaktiviteten och kommunikationen i klassrummet. Som lärare kan man med hjälp av Socrative även bilda sig en uppfattning om elevernas kunskapsnivå genom att ställa olika typer av frågor som eleverna besvarar med hjälp av sina enheter, antingen individuellt eller i par/grupper. Elevernas svar registreras direkt och en sammanställning skapas automatiskt.

Räkna ut ditt meritvärde Meritvärdet är summan av de 16 eller 17 bästa betygen i ditt betyg. Från och med januari 2014 är det möjligt att få 340 meritpoäng, jämfört med de 320 som var max innan. Detta möjliggörs genom att elever nu kan tillgodoräkna sitt betyg i moderna språk som ett 17:e betyg och därmed få ytterligare poäng. Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Papegojan och undantagsbestämmelsen Hur kan det förekomma så många myter runt när och hur undantagsbestämmelsen, den så kallade pysparagrafen, ska tillämpas? Jag skulle faktiskt drista mig till att säga att användandet av undantagsbestämmelsen har kört rejält i diket. Det räcker att du lägger en timme i december på att befinna dig i sociala medier där betygssättning diskuteras för att inse detta. Pysparagrafen är inte helt enkel, men grundprincipen måste spridas så att alla betygssättande lärare faktiskt känner till den. Varje vecka diskuteras tillämpningen i olika sociala medier och jag känner mig ofta som en papegoja som upprepar citatet nedan: ”21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygsättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av åk 6 eller 9.

DIGITALA VERKTYG Följande rubriker hittar du på den här sidan: Kollaborativa kommentars- & delaytor, Kollaborativa skrivytor, Källkritik, Upphovsrätt, Egna bloggar, hemsidor och wikis, Ytor för att flippa videoklipp, Digitala responssystem, Flippytor, Namnslumpare & gruppskapare, URL-förkortare, Film & livesändning, Skärminspelning, Serier & animeringar, Presentationer, Tankekartor, Tidslinjer, Infografik, Sociala bokmärken, Ordmoln, Fria bilder, Bildredigering, Kartor & statistik, Podcast & ljudredigering, Programmering & kodning, Spel, Alternate reality spel, Samarbeta med andra lärare/klasser. För att slippa skrolla så mycket på sidan föreslår jag att du gör en sökning på den rubrik du vill läsa mer om. Prova ”Kringla+F/H” (Mac) eller ”Ctrl+F/H” (PC). Kollaborativa kommentars- och delaytor kan bland annat användas för att snabbt fånga upp var eleverna befinner sig, hur de har förstått mål och syfte med arbetet. PrimaryPad – primarypad.com

Julmust ger härlig sås till kycklingen Låt vår svenska nationaldryck smaksätta dina maträtter. Tinas julmustkyckling bjuder på en spännande sås – perfekt att moppa upp med de rostade grönsakerna. De flesta ser fram emot när man får pysa årets första julmust – och vår älskade dryck kan faktiskt ge den perfekta julsmaken i olika maträtter.

IKT+engelska +halva gruppen i fyran□□□□□□✨ Under 5 veckor har halva fyran jobbat med Ninna på engelskan en timme varje fredag. Efter tillfälle 2 sa barnen: “Det är roligt för jag gillar att spela. Man lär sig att spela och lyssna på instruktioner och kommunicera på engelska.

Related: