background preloader

En lektion i hur sociala medier påverkar oss

En lektion i hur sociala medier påverkar oss
Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att: formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsakformulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. #hashtag handlar om vänskap, utanförskap, svek och viljan att bli sedd. Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016. Planeringen ligger på min drive och den kan ni ta del av här. Related:  SvenskaSvenskamedinex

Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva. Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Stödfrågorna är följande: Detta citat fick mig att tänka…Jag valde detta för att…Det som har hänt är…De ledtrådar jag fått är… Eleverna fick dock uppmaningen att mer än gärna bredda sina tankar. Här finns en pdf för utskrift: Bokcitat med tolkning Jag och eleverna gillade upplägget mycket och jag kommer absolut att använda mig av det igen.

Tre ord ur texten Denna vecka testade deltagande lärare i Läslyftet aktiviteten Tre ord ur texten. Det är en övning som Anne-Marie Körling ofta använder och exemplifierar (läs mer här). Den genomförs före läsning. Läraren väljer ut tre ord ur texten som eleverna får laborera med under lärarens ledning. Den går såklart att genomföra på många olika sätt och med olika syften. Det är ganska häftigt hur ett gäng lärare tar en idé, omsätter den i klassrummet och att utförandet blir så olika. En annan lärare lät eleverna fundera på ordens betydelse. De andra eleverna förstod direkt. Testa den själv vettja! Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt Sokratiska samtal - tydlig struktur som skapar trygghet, öppenhet och engagemang Och så är då sportlovet här! En efterlängtad ledighet för mig och familjen och ett utmärkt tillfälle att samla energi och inspiration inför kommande utmaningar. Ett tunt snötäcke har äntligen lagt sig på marken men tyvärr blir det ingen längdåkning detta lov då skidspåren är obefintliga. Efter att ha ägnat mängder av lektioner genom åren till samtal kring böcker, filmer och bilder och andra underlag trodde jag att jag hade testat allt. Spännande med något nytt tänkte jag och gav mig i kast med att prova på denna samtalsmetod där läraren leder ett strukturerat men respektfullt och öppet samtal kring texter med hjälp av betydelsefulla och öppna frågor. Tillvägagångssätt Det första sokratiska samtal jag genomförde var med en klass i åk. 8. Innan det var dags för det sokratiska samtalet gjorde vi förberedelserna gemensamt i helklass. Någon gång måste du bli själv (med Säkert) Det här vet du inte om Men jag väntar på dig Någon gång måste du bli själv Och jag väntar på dig Men jag väntar, väntar

Sommarläsning #4 Om hur vi ställer frågor Sommarens läsning avslutades med den brittiska barnboksförfattaren Aidan Chambers. Han har skrivit en klassisk bok om boksamtal Böcker inom oss, som gavs ut första gången 1991. Jag läste en reviderad och utökad utgåva från 2011. Men hur ska vi då ställa frågor till eleverna? Aidan Chambers har en övergripande modell för boksamtal som utgår från fyra grundfrågor: Jag undrar… · …om det var något du gillade i boken? · …om det var något du inte gillade? · …om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? · …om du la märke till några mönster eller kopplingar? Chambers förklarar hur man rent praktiskt kan gå till väga i ett samtal utifrån grundfrågorna. Frågorna ovan är grundfrågor – de räcker inte för att upptäcka allt i en bok. En utmaning med boksamtal, ja, med samtal överhuvudtaget i klassrummet, är att få dem att leda någonstans och inte bara bli ett utbyte av olika subjektiva åsikter.

Våga vara pluggis: SKAM - träna norska med ungdomsserie Den norska ungdomsserien Skam har tagit både ungdomar, recensenter och lärare i nordiska språk med storm. Först hyllades serien i Danmark och sedan några veckor tillbaka, när SVT lade upp den första säsongen på sin playkanal, har hajpen även nått oss. När du ska visa serien i klassrummet är det NRK som gäller. Där kan man titta på alla tre säsonger med norsk text. Här hittar du första avsnittet! Om eleverna tittar på serien hemma eller om man har tid att visa många avsnitt i klassrummet så öppnar sig många möjligheter.

Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged involvera i språket, Körlings språkberikarlektioner, litteraturen i undervisningen, Pippi Långstrump, språkberikarlektioner, språket i undervisningen.

Why boys should read girl books Anna Parini The other day, I got rejected. It wasn’t over love, but nevertheless it stung: a middle school declined my offer to speak to their kids about my latest book, The Gutsy Girl: Escapades for Your Life of Epic Adventure, because it would exclude boys. At first I shrugged, said I understood and went on to other things. Yes, the book is called The Gutsy Girl: Escapades for Your Life of Epic Adventure. But that doesn’t mean boys are excluded. This, it turns out, is basically the same thing. We are raising our boys to lack empathy. I thought of all the books I’d read in middle school. Then I heard a disturbing story, about a writer who had also written a book that featured girls. So girls are expected to read books about boys, and people of color are expected to read books about whites (and boys). Curious, I looked at that week’s New York Times children’s bestseller list. We read to experience a panoply of perspectives. This is serious stuff.

Related: