Six ‘useless’ things foreign language teachers do
Recasts Recasts are the most frequent form of feedback that teachers give students in the course of oral interactions. They consists of utterances by the teacher that repeat the student’s erroneous utterance but ‘fix’ the mistake(s) without changing the meaning in any way. Example: Student: hier j’ai allé au cinéma Teacher: je suis allé au cinéma Recasts, according to research (e.g. As several studies have clearly shown, recasts do not really ‘work’ as they are not noticed most of the time. The main reason why recasts do not work is that when the learners’ Working Memory is interrupted in the middle of speech production by the correction, it will not rehearse that correction for the time necessary to commit it to long-term memory -because it will be concentrating on resuming the interrupted conversation flow. In view of the little surrender value of recasts in terms of acquisition, interrupting the students to correct them whilst they are talking may do more harm than good. Like this:
Bloggen är navet i min undervisning
För mig och mina elever betyder min blogg struktur och navet i undervisningen. Jag har en blogg som jag kallar för min ”moderblogg” Bruuns klassrum. I den bloggen hittar eleverna sina planeringar genom att klicka i högerkanten på sin klass. Jag upplever att bloggen är ett stort stöd för framförallt de elever som har någon diagnos. Moderbloggen har jag för instruktioner. När jag började blogga hade jag både instruktioner och elevernas produktion tex filmer eller texter i samma blogg, men både jag och eleverna upplevde att det blev rörigt. Jag upplever att elevernas motivation till att bearbeta sina texter och arbeten ökar då vi nu publicerar dem för en autentisk publik. Nackdelen med att blogga är att jag måste ligga steget före i min planering. Jag får ofta frågan: ”Hur fasen hinner du?” När det gäller dotterbloggarna så menar jag att där ska den ”färdiga” produkten finnas. Via länken kan du se hur en slutprodukt i årskurs sju kan se ut. Lycka till! Sara
Reflecting English | In search of classroom answers
Thoughtful Learning Blog
You may have noticed a new symbol on some of our resource pages: This is a Creative Commons license. When you see this symbol, you’re free to use, share, and re-purpose the material in your classroom as you see fit. The symbol designates the material as an open-education resource, or OER for short. The Hewlett Foundation defines OER as . . . Teaching, learning, and research resources that reside in the public domain or have been released under an intellectual property license that permits their free use and re-purposing by others. With OER, you are no longer beholden to static (and sometimes stale) textbook content.
svt
Att lära sig ett nytt språk är inte det lättaste. Det vet alla som tragglat med tyska verb eller som förgäves försökt att lära sig alla olika kinesiska tecken. Varför är det svårare att lära sig vissa språk än andra? Och hur kommer det sig att gester kan vara så stark sammankopplade med vissa språk? Nu ska svenska språkforskare försöka ta reda på vilka ingredienser som spelar störst roll för språkinlärningen. Olika ordföljder Ett område som forskarna är särskilt intresserade av är hur stor betydelse ett språks ordföljd har vid inlärningen. För att testa detta har forskarna låtit studenter som just nu lär sig svenska att bilda meningar på svenska med korrekt ordföljd. De person som pratade tyska, som jämfört med engelskan har en ordföljd som är mer lik den svenska, visade sig ha betydligt lättare för testet. – De här observationerna är ett tecken på att ordföljd är en av de faktorer som kan vara otroligt svårt att ändra på när man ska lära sig ett nytt språk. Gester har betydelse
Lättare lärande- Digitala pedagog-hacks
Alla vill vi ha upp energin i klassrummet vid den här tiden på året. Kahoot! har blivit ett omåttligt populärt verktyg för att göra snabba, lustfyllda kunskapsquiz och exittickets, även i svenska skolan. Kahoot! är ett gratisverktyg som kan användas både för att starta upp och avsluta ett kunskapsområde, men också som ett kul inslag på en fest eller konferens. Verktyget består av tre olika delar: Diskussion, quiz och enkät, vilka är tänkta att användas pedagogiskt olika: Discussion består av en enda fråga där man anger ett antal svarsalternativ. Det finns en uppsjö av användarproducerade quizzer på en mängd olika språk. Det är mycket lätt att göra sitt eget quiz från scratch: Det som är svårast är att formulera sina frågor och alternativ på ett klokt sätt. Kahoot! Topplistan visar de 5 som svarat rätt snabbast, men varje spelare får besked om sin placering på sin egen enhet. Eleverna kan också skapa egna quiz genom att registrera konton. Sammanfattningsvis kan man säga att Kahoot!
PBL on HUMAN RIGHTS Students’ final works! | BLOGGISH
It was December 12th when I published the first post of our PBL on Human Rights and after 4 months of class and individual work we have now finished researching, selecting and collecting materials and it’s about time to see the students’ groups’ final works and oral presentations. I’m very proud of my students when watching and listening to them presenting their Prezis and Emazes I realize how much they have improved in these 4 (or 2 in the case of 3M) years together. It’s amazing the quality of some of their works that show a great deal of creativity and that was exactly what I aimed at. In spite of all their complaining, attempts to postpone the deadline and their handing in at the latest minute Every work should contain: Here’s the ASSESSMENT RUBRIC and the two Padlets that contain all their works.
"Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan" - Göteborgs universitet
Nyhet: 2015-11-16 Det finns en svårförklarlig och överdriven optimism i synen på vad digitala redskap ska kunna åstadkomma i termer av lärande ute på Sverige skolor. Det menar Catarina Player-Koro, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, som i sin forskning granskar förväntningarna på digitala redskap i förhållande till vad som faktiskt sker i skolorna. I en föreläsning under konferensen Forskning pågår gav Catarina Player-Koro en historisk tillbakablick av hur diskussionen kring införandet av datorer och senare olika digitala redskap sett ut i Sverige. Det är en resa som har cirka 45 år på nacken och som bland annat landar i dagens kommunala satsningar på ett digitalt redskap till varje elev, de så kallade 1:1-satsningarna. – Den digitala tekniken har accepterats men inte alls förändrat skolan som många trodde. Sällan positiva förändringar Nationella IT-strategier Enorma vinster för IT-företagen
