background preloader

Återberättande text

Återberättande text
Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. Fas 4 – Skriva individuell text Nu har eleverna fått kunskap om hur och kan därför börja träna på att omsätta på egen hand. 1:1 Kunskap om ämnesområdet Vad är en återberättande text? 2. Här är uppgiften ”dina, mina ord”: minadinaord 3. Related:  Skrivaspråkutvecklande arbetssätt

Instruerande text | Ciccis Plugg Cirkelmodellen- Instruerande text i årskurs 1 ”Hem och expertgrupper” Vi inleder Instruerande text med språkutvecklande aktiviteten från boken ”Stärk språket, stärk lärandet” som heter ”Hem -och expertgrupper” för att samla fakta . Eleverna sitter i två grupper, en grupp får lyssna på en instruktion som jag har läst in om hur man gör en snöflinga (se film ovan) Det som inte sägs och är hemligt är att det är en snöflinga. Det är det eleverna ska lista ut vad instruktionen handlar om. Likaså är det med den andra gruppen som också får en inläst instruktion på ipaden om hur man gör en smiley. I denna lyssnarövning tränar vi förmågorna, Big five. Vi använder texten som modelltext och närläser instruktionen för att se hur en instruerande text är uppbyggd och typiska språkliga drag . Den instruerande genren har jag valt att dela in i två delar: instruktioner och recept 1. Tidsord Tre olika sätt att använda tidsorden När vi arbetar med instruerande texter är tidsorden viktiga. ”Hur man sår ett frö”

Återgivande genre! | Annas Klassrum I tisdags var vi på resande fot med klass ett. Vi var i Kalmar och gick på Länsmuseet. Idag tog vi tillfället i akt och skrev en återgivande text om detta. Vi började med att titta på vår genrevägg och repetera de olika genre vi jobbat med. Jag berättade att vi gemensamt skulle skriva en text om vår resa till Kalmar och frågade vilken genre det var vi skulle jobba med då. Vi började med att skriva upp hjälpord på tavlan som besvarade frågorna när, var, vem, vad och varför? När texten var klar fick den växa samman med vårt arbete om vokaler. Språk i alla ämnen Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning Att undervisa med ett språkutvecklande fokus i alla ämnen ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan. En språkinriktad undervisning som utgår från elevernas förförståelse gynnar alla elever, men särskilt de med svenska som andraspråk och elever från hem utan studietradition. Boken Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen presenterar en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen. Boken innehåller konkreta exempel med elevuppgifter från såväl enstaka lektioner som ämnesövergripande temaarbeten ur författarens egen undervisningsvardag. Språk i alla ämnen bygger på författaren Hanna Stehagens erfarenheter av att undervisa på gymnasium och grundskola där hon möter många elever med annat modersmål än svenska och elever i behov av särskilt stöd. Läs mer om Samlad kunskap för skolan

Los Läs- och skrivundervisning : Cirkelmodellen kring återberättande text Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtala, läsa och skriva tillsammans i klassen grundlägger elevernas förmåga att så småningom kunna använda sina läs- och skrivstrategier på individuell nivå. Tack vare den genrepedagogiska cirkelmodellen i fyra faser får eleverna en tydlig struktur för sitt skrivande samtidigt som de läser och samtalar kring de olika texterna de möter. Här har jag beskrivit hur vi arbetat med cirkelmodellen kring återberättande text. Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper Vi hade gemensamt textsamtal kring kapitel 6B, Om klockan, i Livet i Bokstavslandets läsebok. Denna gång sammanfattade vi den återberättande texten om studiebesöket Hos urmakaren i mindre grupper, så att alla elever skulle få komma till tals.Bildsekvensövningen gick till så här: Eleverna delades in i grupper om fyra. Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder Fas 3: Skriva gemensam text Klassresan till Kolmården Länktips:

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn: Bild gjord i appen Visual Poetry

Återberättandetext. Idag har vi jobbat vidare med våra svampar och gjort en återberättande text kring vårt arbete. Vi började att tillsammans prata om hur man skriver en återberättandetext för att påminna oss. Vi har ju skrivit återberättande texter tidigare också men en påminnelse är viktigt ändå så att alla hänger med på begreppen och vad jag har för förväntningar på elevernas arbete. När vi gjort det fick eleverna en hög bilder från vårt arbete med svampar och en hög med tids-ord. Sedan gällde det att börja skriva händelserna med mha bilderna och tidsorden. Allra sista ska också värderingen stå. Barnen valde den här gången att skriva för hand.

Så var det, det där med språkutveckling | Språkutveckling med Duoab Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Många är de ord som kopplas ihop med språkutveckling; EPA, startuppgift, begreppsträd, stöttning, stödmallar, etc. För mig är en startuppgift en uppgift där eleverna får värma upp inför lektionens arbete. Hur ska man tänka då? Höga förväntningar Utmanade undervisning Struktur och tydlighet Skapa motivation hos eleven Integrera lärandet i ett större sammanhang Skapa möjlighet för interaktion Men det viktigaste i det språkutvecklande arbetet är ändå, enligt mig, elevens aktivitet. ”Språkutvecklingen är en livslång process som börjar före födseln. Det är det det handlar om; att få språket att växa och utvecklas. Det är inte en fråga längre om vi ska arbeta språkutvecklande eller inte.

Att skriva faktatext med sexfältare | Förstelärare i Svedala Om man som lärare vill att ens elever ska lära på ett mer aktivt sätt, så tror jag att ett av de mest kraftfulla redskapen är att låta dem skriva mer oavsett ämne och genre. Eftersom skriftspr åket ställer högre krav på tydlighet än talspråket, så tvingas man när man skriver att ha en större medvetenhet. I årskurs 5 arbetar jag just nu med biologi och ett arbetsområde som vi kallar “Allting börjar med solen”. På svensklektionerna repeterade David vad som kännetecknar en faktatext. På biologin fick eleverna börja med att få förståelse för några ämnesspecifika ord som de kan möta i en faktatext om djur. Till stödmall och för att samla fakta valde jag att låta eleverna göra detta i en sexfältare. Jag lät inte eleverna denna gång välja djur själv utan jag hade bestämt att de skulle få arbeta med havsörnen. Eleverna tog sedan med sig sin sexfältare om havsörnen till svenskan. Jag har fått många bra tips och idéer av att läsa Kim Sjöbergs blogg om faktatexter. Att diskutera:

Lektion: Textsamtal tre meningar om brev Detta korta stycke skulle jag skapa samtal kring: ”Och så gav han henne breven från Lisl och Pepi. En hög med 368 brev från år 1939. En annan med 117 brev från 1940. Endast 3 brev från 1941, men 35 från året därpå.” Elisabeth Åsbrink; Och i Wienerwald står träden kvar, 2011, Natur och Kultur Så här skulle jag förbereda lektionen: högläsa texten för mig själv och en kollegahöra vad kollegan tänker om det jag lästskriva ned de frågor som uppkommer genom vårt samtalskapa frågor som bjuder in eleverna att påverka texten; ex vad vill du ändra på? Jag förbereder mig alltid med frågor. ”15 mars 1939 I dag blev vi besvikna och ledsna eftersom det inte kom någon post, men vi hoppas att det kanske kommer senare. För ögonblicket är det nämligen återigen spänningar mellan Tjeckoslovakien och Tyskland – kanske har ni hört om det där ute också – och enligt brevbäraren går inte tågen lika regelbundet som förut ( … ) Hoppas bara att allt går över och att vi kan fortsätta stå i obruten kontakt. ( … )” s. 138

Återgivandegenre Så här har jag jobbat med återberättande genre i ett arbete kring Mumintrollen. Jag använder dock strukturen varje vecka när vi skriver dagbok. Jag ser att eleverna har utvecklat sitt dagboksskrivande mha strukturen på planchen. Vi började med att prata om vad vi visste om Mumintrollen. Vi hade varit på teater om Mumintrollen så de kunde en del. Vi gjorde en mindmap på tavlan och jobbade med bilder på de olika karaktärerna. Sedan läste jag en bok som hette Mumintrollet och månskensäventyret. Med hjälp av vår ”återgivandegenreplansch” så återberättade vi berättelsen gemensamt. Vid nästa tillfälle läste vi en annan bok om mumintrollen som hette Vilse i storskogen. Nu jobbar vi varje vecka med vår ”återberättandegenreplansch” när vi skriver dagbok på måndagar.

Språkutvecklande arbete Läs och Skrivportalen - Välkommen till Läslyftet som startar hösten 2015. Läslyftet som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Läslyftet riktar sig till lärare i alla ämnen. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Greppa språket - Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Skolverket 2011) Nästan var femte elev i den svenska skolan har ett annat modersmål än svenska. Skolinspektionens granskning, texter och rekommendationer om Flerspråkiga elever (2010) Flera språk i förskolan - stödmaterialet syftar till att öka förskolepersonalens kunskaper, inspirera och ge vägledning i arbetet med flerspråkighet i förskolan (2013) Nya språket lyfter! Språket på väg - Skolverkets kartläggningsmaterial för dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. Språklekar, lek Nationellt centrum för svenska som andraspråkin

Inspiration | Skrivguiden Inspirationsguiden kan hjälpa dig att komma igång med att skriva när du kört fast. Här hittar du en samling artiklar med övningar och inspiration, främst för att skriva noveller. Längre ner hittar du även tips och annan motivation. Välj vad som passar dig bäst! Vanliga övningar: Startare – Slumpmässiga uppgifter eller ”förutsättningar” som du kan använda i din novell.Första meningen – Här hittar du en lista över meningar. Kreativa övningar: Tre övningar med böcker – Använd dina favoritböcker till dessa tre övningar som fokuserar på början, mitten och slutet av en berättelse.Bilder – Låt bilder inspirera dig. Tips & motivation: 16 skrivtips från Andrea Vessman – Hobbyförfattaren Andrea Vessman vet vad det där med inspiration innebär. Motivation – Har du tappat lusten? Flödesskrivning – Lär dig om flödesskrivning och låt dig inspireras av dina egna, djupaste tankar! Att skriva med glädje – Skrivguidens intervju med författaren Kim M.

Anders & S rens skriv vningar Om du har läst våra skrivtips så vet du att vi ofta iakttar andra människor. Som författare har man alltid ögon och öron öppna för att se vad som inträffar, eller som nästan råkar hända. Det finns oändligt många händelser i böckerna som har hänt oss själva, någon vi känner eller som vi hört talas om. Ett annat väldigt bra sätt att träna på ditt eget skrivande är att läsa andras berättelser. Därför är det bra att läsa samma bok flera gånger. Det alltså bra att öva på sitt berättande. Här hittar du skrivövningar och ett arbetsblad att skriva ut (pdf).

Återgivande texter Den här veckan har vi lärt oss om återgivande texter. Att återge betyder att berätta om något som hänt. Först läste vi några återgivande texter för att se vad man behöver ha med. Det här behöver man ha: Rubrik – som berättar vad texten kommer handla omOrientering – en mening som säger NÄR det hände och VAD som händeHändelser – några saker som händeSlutkommentar – en mening där man berättar vad man tyckte om det man berättar omTidsord – till exempel först, sedan, efter det, i lördags, förra veckan, i somras, när, till sist Vi fick sen tillsammans läsa en text där vi skulle identifiera de olika delarna med olika färger. Tills slut fick vi skriva var sin återgivande text om någonting vi gjort. Här kan ni se några av våra texter: Mitt sportlov Första helgen på sportlovet så var jag på läger. Nataly 8/3 2016 Hos mormor På onsdag var jag hos min mormor och morfar. Nisa. 8/3 2016 Förra veckan var det sportlov. Wrood 8/3 2016 Förra veckan hade jag sportlov. Förra veckan var det sportlov. Ranya 8/3 2016

Related: