background preloader

Pluggkoden

Pluggkoden

https://fredrikarboga.wordpress.com/2016/02/19/pluggkoden/

Related:  carolinestandarpedagogiska bloggarSvenskaBetyg o Bedömning

TurboEnglish - Getting It Right! - engelsk grammatik Nedan följer en lista med länkar till 21 korta videofilmer på Youtube. I varje film tar gymnasieläraren Henrik Birkebo upp ett moment inom den grundläggande engelska grammatiken och under varje länk kan du läsa en kort beskrivning av respektive films innehåll. Högerklicka på länken och öppna i nytt fönster (beroende på vilken webbläsare du har). Tio topplistor du inte vill vara utan Att listor är populära på internet rådet det ingen tvekan om. Av någon anledning tilltalas vi av att få information färdigförpackad och gärna rangordnad. Jag har tidigare erkänt att jag gillar katter på internet, nu får jag lov att erkänna att jag gärna tittar på olika listor också.

En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare.

Systemisk funktionell grammatik – ett av genrepedagogikens tre ben Genrepedagogikens tre ben Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. De andra två är Lev Vygotskys tankar om lärande i ett sociokulturellt perspektiv och en pedagogisk modell nämligen Joan Rotherys och Jim Martins skolgenrer och cykel för undervisning och lärande eller i dagligt tal cirkelmodellen. I det här blogginlägget ska ni få insyn i Hallidays teorier om språk, genom några konkreta exempel på hur jag tillämpar den funktionella grammatiken. Min grammatikhistoria

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla.

Född 2001, Vad är 9/11? – om att utgå från elevers kunskap och ge dem inflytande över planering (del 1 av 2) Veckan efter terrordåden i Paris och Bataclan i november 2015 befinner jag mig i klassrummet. Eleverna minns terrordådet på tidningen Charlie Hebdo 10 månader tidigare och nu har IS slagit till igen. Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor.

Digitala verktyg – supertips Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Men för många är vägen dit fylld av ”digital stress”, det vill säga man har förstått vad verktygen kan tillföra undervisningen, men insatsen att lära sig verktygen är just nu alldeles för stor. Därför blir det oftast ingenting. En sätt att göra berget lite lägre är att introducera enklare digitala verkyg regelbundet, till exempel med ett tips i månaden. Hjälp - vi dränker eleverna i återkoppling! - Nicklas Mörk Runt om i landet försöker lärare utveckla undervisningen tillsammans mer intensivt än någonsin förr. Jag törs också påstå att de flesta lärare någon gång de under de senaste åren har refererat till antingen John Hattie eller Dylan Wiliam när de diskuterat betydelsen av återkoppling till elever med sina kollegor. Vi vet att lämplig återkoppling är viktig för elevernas lärande.

Related: