background preloader

Ställ en fråga och välj en mening

Ställ en fråga och välj en mening
För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Tillvägagångssättet är detsamma för båda aktiviteterna. Jag brukar alltid inleda med att visa hur jag gör genom att lyfta några exempel ur förgående kapitel. Jag skriver upp en mening på tavlan och berättar för eleverna hur jag tänker, vidare hur jag formulerar frågeställningar och gör kopplingar till min egen erfarenhet och omvärlden. Efter läsningen väljer eleven en del ur texten, tänker, formulerar kommentarer eller frågor i huvudet.I mindre grupper (3-4 elever) presenterar eleven sin valda text, kommentarer och frågor. Ställ en fråga Stanna vid ett tillfälle i boken där en person gör, säger eller tänker något. Välj en mening Välj en mening ur texten som väcker dina tankar. Varför gör han det?

https://fredrikarboga.wordpress.com/2016/01/29/stall-en-fraga-och-valj-en-mening/

Related:  frokenborgLäsaReading

Godaste fiskgratängen En vällagad rätt att bjuda sina bästa gäster på. Den blir skönt grön av spenat och pistagenötter. Fina fiskgratängen 4 portioner1 kg potatis av mjölig sort3 äggulor50 g smörCa 2 dl mjölkSalt och nymalen peppar1 paket (250 g) fryst bladspenat2 msk smör1 krm muskot600 g torsk, sej, kolja3 dl vispgrädde1/2 fiskbuljongtärning1 dl riven parmesanost1 citron, finrivet skal och ca 1 msk citronsaft1 dl pistagenötter1. Skala och koka potatisen. Pressa den och blanda den med äggulor, smör och mjölk. Salta och peppra. Upphovsmän och deras uppsåt. All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda. Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie där samarbete med lärare i alla ämnen ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis.

Umeå universitetsbibliotek Nedan följer en exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen (kallas även författar-år- eller namn-år-stilen). När du skapar en källförteckning/litteraturlista ska källorna alltid ordnas i bokstavsordning sorterade efter förste författarens efternamn/motsvarande. Information hur du refererar i den löpande texten hittar du under Källhänvisningar Harvard. Bok med en författare Inkludera följande (om tillgängligt): Författarens efternamn, förnamn.

Öjaby skolbibliotek - Boksamtal För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på.

Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Ingenting kändes stressigt och jag upplevde att alla elever hajade vad de höll på med.

Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wil... Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams (Studentlitteratur, 2013) Att jag valt att läsa just denna bok är för att jag ska ha läst något inom forskning inom den fortbildning vi har inom vår skola det här läsåret, och jag vill själv fördjupa mig inom det formativa arbetssättet så valet föll på Dylan Wiliams för att jag tycker han har många goda tankar. Jag skriver därför ihop ett referat av texten för att kunna dela till mina kollegor på vår studiedag den 7 januari 2014, men även för det utvidgade kollegiet. Utgåvan jag har läst är en specialutgåva för Stockholm stad varpå sidhänvisningarna är gjorda utifrån den, men förlaget är Studentlitteratur och boken kom ut 2013. Boken är skriven med en inledande del om vad skolprestationers betyder, vad tre olika generationer säger om forskning och några argument för formativ bedömning.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet?

En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. Textsamtalets förutsättningar och möjligheter På Skolverkets handledarkurs, Läslyftet, i Borås vecka 6 jag möjligheten att lyssna på Barbro Westlunds föreläsning Textsamtalets möjligheter och förutsättningar och innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt; en föreläsning som verkligen lyfte fram vikten av att vi pedagoger behöver metoder kopplade till teorier om inlärning för att kunna bedriva en kvalitativ undervisning. Didaktiska och återkommande reflektioner över undervisningen/vad som händer i klassrummet är centrala för elevernas utveckling. Det är något som vi alla vet, men ibland räcker kanske inte tiden till... Följande citat använde sig Barbro Westlund av för att belysa att kunskap skapas i interaktion: "Comprehension is not something that usually happens unaided. It is not a plant that grows from the ground unaided.

Planera dina karaktärer Att planera en kommande berättelse i förväg kan vara en bra idé, åtminstone så man har en liten aning om vart man är på väg. Men det kan nästan vara ännu viktigare att planera sina karaktärer, så man vet vem som skulle reagera hur i en viss situation, i vilken riktning de ska utveckla sig under berättelsens gång, osv. För att göra detta, gör en karaktärsbeskrivning. Det kan vara fråga om något så enkelt som en lista över karaktärsdrag eller något mer avancerat som till exempel en tankekarta. Det kan även vara en sammanhängande text, men då blir det ofta svårare att få en överblick.

”Lärare misstolkar betygsskalan – mäter allt” Som lärarutbildare på Mälardalens högskola har Magdalena Rangne undervisat om betygsättning och bedömning. – Genom mina studenter får jag slumpvisa inblickar i hur betygsättningen fungerar – och inte fungerar - ute i verkligheten. Studenterna berättar om erfarenheter från sin verksamhetsförlaga utbildning och flera har själva arbetat som obehöriga lärare tidigare. Det jag hör gör mig lite bekymrad. Den tidigare betygsmodellen var en kompensationsmodell, där svagare områden till viss del kunde kompenseras av starka. Nu gäller att samtliga delar av kunskapskraven, för betygsstegen A, C och E, måste vara uppfyllda för att respektive betyg ska vara nått.

Kensukes rike – del 1 Inför det här läsåret köpte vi in robinsonaden Kensukes rike av Michael Morpurgo. Boken visade sig fungera väldigt bra i åk 5. Den mesta läsningen skedde som högläsning, men vissa kapitel läste/lyssnade eleverna till själva. Vi inledde med att titta på framsidan av boken och eleverna fick en riktad skrivuppgift: Vad tror du boken handlar om? Därefter skrev vi dialoglogg: eleverna bytte iPad med sin bänkgranne och svarade på frågan: Håller du med din kompis?

Related: