background preloader

Ställ en fråga och välj en mening

Ställ en fråga och välj en mening
För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Tillvägagångssättet är detsamma för båda aktiviteterna. Jag brukar alltid inleda med att visa hur jag gör genom att lyfta några exempel ur förgående kapitel. Efter läsningen väljer eleven en del ur texten, tänker, formulerar kommentarer eller frågor i huvudet.I mindre grupper (3-4 elever) presenterar eleven sin valda text, kommentarer och frågor. Ställ en fråga Stanna vid ett tillfälle i boken där en person gör, säger eller tänker något. Välj en mening Välj en mening ur texten som väcker dina tankar. ”Nils som brukar säga tre ord i kvarten ungefär, och nu babblar han plötsligt en hel massa på en gång”. Varför gör han det? ”Känns det annorlunda? Är det bara hon som har fått känslor? Related:  LäsaLitteraturundervisningfrokenborg

Öjaby skolbibliotek - Tematisk gruppläsning Skip to main content Get your Wikispaces Classroom now: the easiest way to manage your class. guest Join | Help | Sign In Öjaby skolbibliotek Home guest| Join | Help | Sign In Turn off "Getting Started" Loading... Spelutvecklarsvenska | världar möts i Svenska 1 Godaste fiskgratängen En vällagad rätt att bjuda sina bästa gäster på. Den blir skönt grön av spenat och pistagenötter. Fina fiskgratängen 4 portioner1 kg potatis av mjölig sort3 äggulor50 g smörCa 2 dl mjölkSalt och nymalen peppar1 paket (250 g) fryst bladspenat2 msk smör1 krm muskot600 g torsk, sej, kolja3 dl vispgrädde1/2 fiskbuljongtärning1 dl riven parmesanost1 citron, finrivet skal och ca 1 msk citronsaft1 dl pistagenötter1. Skala och koka potatisen. Pressa den och blanda den med äggulor, smör och mjölk. Salta och peppra. Mer härlig inspiration? Bjud på vinterfest, underbara recept här! Underbart recept på deliziepasta hittar du här!

Öjaby skolbibliotek - Boksamtal För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på. Några av Alma-pristagarna.Alvina förlag gör riktigt bra och genomarbetade lärarhandledningar till sina böcker som ofta är ämnesövergripande.Bonnier Carlsen har ett lärarrum med lärarhandledningar. Läsnycklar och handledningar av skiftande karaktär. Bilderböcker Främst lågstadiet (Hcf) Länkar är en färskvara.

Litteraturen lika farlig som livet självt I veckan kommer resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevernas läsförståelse. Den stora utmaningen handlar idag inte om läskunnighet i traditionell mening, utan om att på ett intelligent och kreativt sätt hantera det dagliga bombar­demanget av olika sorters text. Läsning går så snabbt och automatiskt att vi inte förstår vad vi gör. Det har vi aldrig gjort, men nu för tiden är mytbildningen större än någonsin. Skrift uppfanns för att hantera informationsmängder som är för stora för det mänskliga minnet, som lagerstatus och bokföring. Men idag finns i den svenska folktron två sorters skribenter, Tintin och Strindberg, det vill säga den djärve journalisten som far världen runt och fyller tidningen med rafflande innehåll respektive geniet som sitter ensam i sitt torn och skapar texter med odödlig lyskraft. I Sverige är läskunnigheten så hög den kan bli om man nöjer sig med Unescos klassiska tumregel: att kunna läsa en kort och enkel vardaglig text.

Referenser Harvard | Umeå universitetsbibliotek Nedan följer en exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen (kallas även författar-år- eller namn-år-stilen). När du skapar en källförteckning/litteraturlista ska källorna alltid ordnas i bokstavsordning sorterade efter förste författarens efternamn/motsvarande. Information hur du refererar i den löpande texten hittar du under Källhänvisningar Harvard. Bok med en författare Inkludera följande (om tillgängligt): Författarens efternamn, förnamn. Exempel: Bryman, Alan. 2008. Bok med två eller flera författare Fabozzi, Frank J., Modigliani, Franco och Jones, Frank J. 2010. Bok med redaktör/er (antologi/samlingsverk) Att en bok ställts samman av redaktör(-er) ska anges för samlingsverk/antologier i en parentes mellan redaktörens namn och utgivningsåret. Exempel: Kamrany, Nake M. och Day, Richard H. E-böcker För böcker som du läst/laddat ner via ett bibliotek eller en bokhandel ska samma uppgifter finnas med som för tryckta böcker, se exempel ovan. Malmberg, Anders. 2003.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. PS.

Minilektioner Jag har vid flera tillfällen testat upplägget att begränsa tiden rejält till olika typer av uppgifter (bland annat i Den knäppa lektionen om tandborsten). Ibland kan tanken med en väl tilltagen tid, som är att eleven ska ges mycket tid att fundera, formulera sig och uttrycka det, få motsatt effekt på resultatet. Jag upplever att en del elever inte riktigt ”kommer igång” och använder enbart en liten del av lektionstiden till det faktiska tänkandet och skrivandet. Efter avslutad läsning genomför jag en lektion med fyra ”minilektioner” där eleverna skriver om bokens teman. Texterna använder jag på nästkommande lektion då eleverna får ta del av varandras texter.

Free for All: NYPL Enhances Public Domain Collections For Sharing and Reuse Today we are proud to announce that out-of-copyright materials in NYPL Digital Collections are now available as high-resolution downloads. No permission required, no hoops to jump through: just go forth and reuse! The release of more than 180,000 digitized items represents both a simplification and an enhancement of digital access to a trove of unique and rare materials: a removal of administration fees and processes from public domain content, and also improvements to interfaces — popular and technical — to the digital assets themselves. To encourage novel uses of our digital resources, we are also now accepting applications for a new Remix Residency program. To provide further inspiration for reuse, the NYPL Labs team has also released several demonstration projects delving into specific collections, as well as a visual browsing tool allowing users to explore the public domain collections at scale.

serienocheleven.wordpress uppsats aleksijevitj Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wil... Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams (Studentlitteratur, 2013) Att jag valt att läsa just denna bok är för att jag ska ha läst något inom forskning inom den fortbildning vi har inom vår skola det här läsåret, och jag vill själv fördjupa mig inom det formativa arbetssättet så valet föll på Dylan Wiliams för att jag tycker han har många goda tankar. Jag skriver därför ihop ett referat av texten för att kunna dela till mina kollegor på vår studiedag den 7 januari 2014, men även för det utvidgade kollegiet. Utgåvan jag har läst är en specialutgåva för Stockholm stad varpå sidhänvisningarna är gjorda utifrån den, men förlaget är Studentlitteratur och boken kom ut 2013. Boken är skriven med en inledande del om vad skolprestationers betyder, vad tre olika generationer säger om forskning och några argument för formativ bedömning. Skolprestationers betydelse Definitioner av formativ bedömning och bedömning för lärande var befinner sig eleven? 1. 1. 2. 3.

Textsamtalets förutsättningar och möjligheter På Skolverkets handledarkurs, Läslyftet, i Borås vecka 6 jag möjligheten att lyssna på Barbro Westlunds föreläsning Textsamtalets möjligheter och förutsättningar och innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt; en föreläsning som verkligen lyfte fram vikten av att vi pedagoger behöver metoder kopplade till teorier om inlärning för att kunna bedriva en kvalitativ undervisning. Didaktiska och återkommande reflektioner över undervisningen/vad som händer i klassrummet är centrala för elevernas utveckling. Det är något som vi alla vet, men ibland räcker kanske inte tiden till... Följande citat använde sig Barbro Westlund av för att belysa att kunskap skapas i interaktion: "Comprehension is not something that usually happens unaided. It is not a plant that grows from the ground unaided. Detta stämmer väl in på Vygotskijs tankar kring att lärande och språkutveckling går hand i hand, och genom att vara språkligt aktiva utvecklas elevernas kunskaper, tankar och språk.

Related: