Spelutvecklarsvenska | världar möts i Svenska 1 Upphovsmän och deras uppsåt. | Skola 365 All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda. Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie där samarbete med lärare i alla ämnen ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Den sista uppgiften i temat ” Om det var krig i Norden” handlar om att försöka kritiskt granska de artiklar av olika slag som förekommit en tid om flyktingsituationen. Äkthet Tid
Godaste fiskgratängen En vällagad rätt att bjuda sina bästa gäster på. Den blir skönt grön av spenat och pistagenötter. Fina fiskgratängen 4 portioner1 kg potatis av mjölig sort3 äggulor50 g smörCa 2 dl mjölkSalt och nymalen peppar1 paket (250 g) fryst bladspenat2 msk smör1 krm muskot600 g torsk, sej, kolja3 dl vispgrädde1/2 fiskbuljongtärning1 dl riven parmesanost1 citron, finrivet skal och ca 1 msk citronsaft1 dl pistagenötter1. Skala och koka potatisen. Pressa den och blanda den med äggulor, smör och mjölk. Salta och peppra. Mer härlig inspiration? Bjud på vinterfest, underbara recept här! Underbart recept på deliziepasta hittar du här!
Mediecenter Värmland Temabladet med material om minnesdagen hittar du här! SLI Community KLICKA PÅ MENYVALET COMMUNITY OCH GODKÄNN ANVÄNDARVILLKOREN SÅ ÄR DU IGÅNG! Här hittar du en lathund med mer information! Litteraturen lika farlig som livet självt I veckan kommer resultaten från den senaste Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevernas läsförståelse. Den stora utmaningen handlar idag inte om läskunnighet i traditionell mening, utan om att på ett intelligent och kreativt sätt hantera det dagliga bombardemanget av olika sorters text. Läsning går så snabbt och automatiskt att vi inte förstår vad vi gör. Det har vi aldrig gjort, men nu för tiden är mytbildningen större än någonsin. Skrift uppfanns för att hantera informationsmängder som är för stora för det mänskliga minnet, som lagerstatus och bokföring. Men idag finns i den svenska folktron två sorters skribenter, Tintin och Strindberg, det vill säga den djärve journalisten som far världen runt och fyller tidningen med rafflande innehåll respektive geniet som sitter ensam i sitt torn och skapar texter med odödlig lyskraft. I Sverige är läskunnigheten så hög den kan bli om man nöjer sig med Unescos klassiska tumregel: att kunna läsa en kort och enkel vardaglig text.
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3). Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?
Referenser Harvard | Umeå universitetsbibliotek Nedan följer en exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen (kallas även författar-år- eller namn-år-stilen). När du skapar en källförteckning/litteraturlista ska källorna alltid ordnas i bokstavsordning sorterade efter förste författarens efternamn/motsvarande. Information hur du refererar i den löpande texten hittar du under Källhänvisningar Harvard. Bok med en författare Inkludera följande (om tillgängligt): Författarens efternamn, förnamn. Exempel: Bryman, Alan. 2008. Bok med två eller flera författare Fabozzi, Frank J., Modigliani, Franco och Jones, Frank J. 2010. Bok med redaktör/er (antologi/samlingsverk) Att en bok ställts samman av redaktör(-er) ska anges för samlingsverk/antologier i en parentes mellan redaktörens namn och utgivningsåret. Exempel: Kamrany, Nake M. och Day, Richard H. E-böcker För böcker som du läst/laddat ner via ett bibliotek eller en bokhandel ska samma uppgifter finnas med som för tryckta böcker, se exempel ovan. Malmberg, Anders. 2003.
Anna Eva Elisabeth Olsson This item has been hidden This item has been hidden This item has been hidden Subscriptions ad hs - Channel244 schools - Channel9K maxPT27 - Channel16 TED-Ed - Channel1M IIS - Channel1K This item has been hidden Minilektioner Jag har vid flera tillfällen testat upplägget att begränsa tiden rejält till olika typer av uppgifter (bland annat i Den knäppa lektionen om tandborsten). Ibland kan tanken med en väl tilltagen tid, som är att eleven ska ges mycket tid att fundera, formulera sig och uttrycka det, få motsatt effekt på resultatet. Jag upplever att en del elever inte riktigt ”kommer igång” och använder enbart en liten del av lektionstiden till det faktiska tänkandet och skrivandet. Efter avslutad läsning genomför jag en lektion med fyra ”minilektioner” där eleverna skriver om bokens teman. Texterna använder jag på nästkommande lektion då eleverna får ta del av varandras texter.
Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT | Josef Sahlin Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Ingenting kändes stressigt och jag upplevde att alla elever hajade vad de höll på med. Så här gick det till: Jag ville att eleverna skulle vara förberedda på själva formen på ett nationellt prov i svenska. Eleven kan skriva olika slags texter med ... innehåll och ... fungerande struktur samt ... språklig variation. Eleverna skrev och fick mejla in texten efter ca 80 minuter. Eleverna hann olika många texter på ca 45 minuter. Lektionen efter fick eleverna förbättra sina egna noveller. Lycka till!
Free for All: NYPL Enhances Public Domain Collections For Sharing and Reuse Today we are proud to announce that out-of-copyright materials in NYPL Digital Collections are now available as high-resolution downloads. No permission required, no hoops to jump through: just go forth and reuse! The release of more than 180,000 digitized items represents both a simplification and an enhancement of digital access to a trove of unique and rare materials: a removal of administration fees and processes from public domain content, and also improvements to interfaces — popular and technical — to the digital assets themselves. To encourage novel uses of our digital resources, we are also now accepting applications for a new Remix Residency program. To provide further inspiration for reuse, the NYPL Labs team has also released several demonstration projects delving into specific collections, as well as a visual browsing tool allowing users to explore the public domain collections at scale.
PowToon, free business presentation software animated video maker and PowerPoint alternative uppsats aleksijevitj