background preloader

Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith

Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith
Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen. Och vår lektionstid är dyrbar, det vi gör på lektionerna ska utveckla och inspirera, eleverna ska lära sig saker. Mina glosförhör sker nästan uteslutande på whiteboard-tavlan. När alla elever fått skriva en mening på tavlan tar nästa del vid. Bild: Mia Smith, skapad i Explain Everything Sedan jag började använda den här metoden har många elever påpekat att det vill fortsätta på det här sättet, för de lär sig så mycket under tiden.

http://lrbloggar.se/miasmith/glosforhor-bara-om-vi-lar-oss/

Related:  miscellaneous1carolinestandarTyska/moderna språkEnglishPedagogik m.m.

Digital läsning: vad gör vi, och hur? - Mia Smith I veckan har jag haft en sån där lektion som är svår att blogga om. En sån där lektion som inleds med att eleverna tycker att de inte har mycket mer att lära, men avslutas med ivriga nickningar som svar på frågan om de lärt sig något nytt. En sån där lektion som visserligen utgår från saker som är nedskrivna på ett papper, men där det viktiga är det som händer i samtalet. En sån där lektion där jag kan förbereda mig hur mycket som helst, men ändå är lite pirrigt smånervös när jag inleder.

NP engelska Med följande stödmall kan ni utveckla ert skrivande med mer beskrivningar, jämförelser, förklaringar och diskussioner från olika perspektiv. Vi har gjort en mindmap på tavlan och detta är summeringen av den. Nu är det snart dags för de nationella proven i engelska. Vi kommer att repetera skrivandet, läsandet samt lyssnandet på olika sätt efter lovet. Vi börjar med skrivandet genom att ni kommer att få ta del av denna presentation och sedan öva på att läsa gamla elevexempel och diskutera dessa i grupper. Ni kommer sedan få prova på att skriva samma texter utifrån instruktionerna de fick vid sitt provtillfälle.

Disputation: Motivationer, attityder och moderna språk - Institutionen för språkdidaktik Datum: 05 februari 2016 13:00 - 05 februari 2016 15:00 Plats: Ahlmansalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet Vi lever i ett samhälle där kraven på kommunikation ökar, där vi behöver kommunicera med allt fler, på allt fler sätt. Trots det sätts flerspråkighet och interkulturell kompetens ofta på undantag, inte sällan med motiveringen att engelska räcker i kontakten med omvärlden. Denna paradox märks även i skolan där många elever väljer bort moderna språk, speciellt på avancerade nivåer. Utifrån det blir den centrala frågan: Vad motiverar elever till att lära sig moderna språk i skolan? Undersökningen baseras på enkäter och intervjuer med gymnasieelever som studerar franska, spanska och tyska.

Realia möter digital läsförståelse Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då Mia Smith och jag började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. När motorn saknas - om ADD Att orka med skoldagen är en stor utmaning för Martin Ekman, 13 år. Martin går i årskurs sju och är duktig i matematik men har svårt med nästan alla andra skolämnen. När skoldagen är över och Martin kommer hem är han oftast så utmattad att han inte orkar göra några läxor. – Många pratar för mycket på lektionerna. Jag blir trött av det, säger han.

Mall för kollegiala observationer I min uppdragsbeskrivning som förstelärare ingår flera olika kriterier och i mitt utvecklingsprojekt har jag speciellt lyft ut följande moment: se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetetdelta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte. För mig är det viktigt att koppla ihop mitt arbete med min uppdragsbeskrivning, detta för att synliggöra för mig själv och eventuellt andra hur jag arbetar med uppdraget. Dokumentet innehåller bakgrund, mål, syfte och arbetsgång. Hummelstaskolans mall för kollegiala observationer

TurboEnglish - Getting It Right! - engelsk grammatik Nedan följer en lista med länkar till 21 korta videofilmer på Youtube. I varje film tar gymnasieläraren Henrik Birkebo upp ett moment inom den grundläggande engelska grammatiken och under varje länk kan du läsa en kort beskrivning av respektive films innehåll. Högerklicka på länken och öppna i nytt fönster (beroende på vilken webbläsare du har). För att befästa dina kunskaper finns det även en hänvisning till lämpligt och roligt övningsmaterial.

Språkprov enligt Lgr11 - vad bedömer vi och hur? - Mia Smith Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet. Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter. I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. En annorlunda uppgift - första, andra tredje! Grammatik är inte alltid elevernas favoritsysselsättning även om det är frökens! Jag står nästan aldrig framme vid tavlan och har traditionella grammatikgenomgångar. Jag har under åren konstaterat att det inte har så stor effekt och att det tar mycket tid. Jag försöker därför att variera och framförallt lägga in moment som eleverna tycker är roligt.

Konsten att ge strategier för att lyssna Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet. Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet. Att lyssna är den förmågan som eleverna kan uppleva som mest stressande att utsättas för då man ofta bara får höra en gång. Det är en konst att ge strategier och vi måste börja delge varandra hur vi gör i våra klassrum för att utveckla vår undervisning och bedömning.

Om engelskundervisning för nyanlända elever Våra nyanlända elever kommer till skolan med olika kunskaper och erfarenheter. Det gäller även i engelska. Samma klass – olika kunskapsnivåer Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? "Tysklands inflytande i Europa ekonomiskt och politiskt växer. Tyskan blir allt viktigare, men svenskars intresse för att lära sig tyska minskar oroväckande snabbt." De flesta tyskartalar engelska. Men i en rankning av olika länders engelskkunskaper, gjord av EF, utbildningsföretaget Education First, hamnar Tyskland först på plats elva medan Sverige ligger på första plats. Flertalet andra nord- och mellaneuropeiska länder hamnar före Tyskland i rankningen.

Related: