Inte bara barn inom autismspektrumtillståndet gynnas av “att promptas” - Rosana Månsson Den 2 april firas världsautismdagen och jag tänkte avsluta månaden med ett inlägg om ett begrepp som är nödvändigt för att arbeta med barn som befinner sig i ett autismspektrumtillstånd (AST), med eller utan diagnos. Tekniken gynnar även neurotypiska barn: att ”prompta”. Att ”prompta” inom beteendevetenskapen är att visa hur man gör eller vad man säger vid ett tillfälle, och därmed leda personen att göra eller säga något. En nordirländsk studie ”Applied Behaviour Analysis (ABA) in Context” från Ulster University om barn med autism framhäver att det går att ändra på barnets beteende. Skolverket påpekar att det finns få studier på området med äldre barn och att det inte finns en exklusiv enda metod för att jobba med barn med autism. Hur promptar man i praktiken? Prompt kan vara verbal eller icke-verbal/fysisk. När psykologi och pedagogik möts Eftersom spanska på högstadiet är på en grundläggande nivå promptar jag väldigt ofta när jag inte få direkt respons från eleverna. Beteendemässigt:
HELP Start Grundpaket - Nypon Förlag Här arbetar man grundligt med kopplingen mellan bokstäver och ljud enligt det engelska systemet och ger gott om tid för överinlärning. Materialet har en tydlig lektionsplan, använder multisensoriska tekniker och innehåller varierade övningar i böcker och datorprogram. Det är roligt, laborativt och ger utrymme för elevens kreativitet och nyfikenhet. HELP Start utgår från modern forskning om dyslexi och tar hänsyn till både det som brukar vara problematiskt just för svenska elever i mötet med engelskan och de svårigheter som dyslexi ofta innebär. Grundpaketet innehåller: datorprogramlärarhandledning och instruktionsfilm (webbåtkomst)6 textböcker A-Fen för varje nivå 6 arbetsböcker A-Fen för varje nivå296 st kort för användning på magnettavla Professor Ingvar Lundberg har sagt så här om HELP Start: ”Malin Holmberg har lyckats med konststycket att förena nödvändig överinlärning och lustfyllt lärande.
Moment 4 - SPSM En stor utmaning för dig som pedagog kan vara att förstå och förebygga problemskapande situationer. Teorierna och modellerna som presenteras i detta moment utgår från arbete med barn och elever inom autismspektrum. Dessa teorier och modeller är användbara även när det gäller att förstå och arbeta med andra typer av utmanande beteende. Se <p>Filmen kan kräva JavaScript för att kunna visas</p> Läs "Hantering av problemskapande beteende" på Bo Hejlskov Elvéns webbplats Reflektera Individuellt: Vilket synsätt utgår du ifrån, kategoriskt eller relationellt? I grupp: För en dialog om ovanstående frågeställningar samt annat som väckt funderingar? Gå vidare till moment 5 - Tillgänglig lärmiljö Nyfiken på mer "Vad är Collaborative & Proactive Solutions (CPS)?" "Rättighetsförklaring om barn med problemskapande beteenden" på Ross Greenes webbplats "Barn som väcker funderingar" (Se barnet i förskolan) på UR:s webbplats Litteraturförslag för momentet: Greene, Ross, och J.S., Ablon. (2012).
Kognitionssimulatorn OBS! Kognitionssimulatorn fungerar tyvärr inte med de flesta moderna operativsystem. För närvarande arbetar Myndigheten för delaktighet på att hitta en lösning. Kognitionssimulatorn låter dig testa hur en klassrumssituation kan upplevas av en elev med kognitiv funktionsnedsättning som ADHD, Aspergers syndrom eller Dyslexi. Starta utan filter Gå först igenom hela lektionen utan att ha något filter intryckt (Referensscenariot). Därefter väljer du filter i menyn till vänster i Kognitionssimulatorn, t.ex. Mer detaljer om tekniska krav finns sidan med teknisk information. MFD:s webbsida: Teknisk information
Startsida - SPSM butiken Autism - tips och träningsmaterial: App med sekvensbilder och känslouttryck iSequences är utvecklad för barn med autism eller andra funktionsnedsättningar, men är säkert rolig och intressant för andra barn också. Den innehåller hundra stycken tecknade bildserier som tar upp saker som barnen många gånger kan relatera till. Man kan arbeta med appen på tre olika sätt. Man kan välja vilka bildserier man vill arbeta med och vilka/vilket moment man ska fokusera på, om man inte vill blanda dem.
Ämnesresurser Naturkunskap Ur ämnets syfte Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om människokroppen och förmåga att reflektera över sexualitet, relationer och sambanden mellan hälsa, levnadsförhållanden och miljö. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att göra personliga val och ställningstaganden med utgångspunkt i kunskaper om naturen och människokroppen. Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att reflektera över sambanden mellan hälsa, levnadsförhållanden, miljö- och klimatfrågor och jordens resursfördelning. Naturkunskap 1, 50 p Kurskod: NANNAT51 Ur Centralt innehåll Kropp och hälsa Människokroppens organ och organsystem samt deras uppbyggnad och funktion. Metoder och arbetssätt Fältstudier i närmiljön och undersökningar av funktioner i människokroppen. Naturkunskap 2, 100 p Kurskod: NANNAT52 Några vanliga sjukdomar och hur de påverkar kroppen. Naturkunskap 3, 100 p Kurskod: NANNAT53
frufjellstrom.se: Vad är språkstörning? En språkstörning är något du föds med, det är en funktionsnedsättning som gör att ditt tal och/eller språkförståelse blir försenat i olika grader. Språkstörningen visar sig inte fören du kommer i en ålder då ditt språk upplevs som eftersatt eller helt bort Det finns olika typer av språkstörning och de kan sätta sig både på hur du förstår det någon säger och på hur väl du kan utrycka dig själv i tal. Expressiv språkstörning är när du inte kan utrycka dig så att andra kanske förstår vad du säger. Impressiv språkstörning är när du har svårt att tolka eller förstå det andra säger och Generell språkstörning är när du har båda dessa språkliga funktionsnedsättningar. Det finns även fler typer av språkstörningar men jag har valt att fokusera på dessa tre i mitt inlägg kring språkstörning. En språkstörning kan följa dig ända upp i vuxen ålder och den ser olika ut för varje individ. Detta inlägg är inspirerat av information från
Hemmasittare kräver formativ bedömning (och en annan etikett) Det är 70-tal och jag har börjat i en ny skola. Jag går i fyran och skolan är stor, det är många elever ända upp till gymnasiet. Vi får en snäll fröken som man kan lita på. Mn bästa kompis är med men hon börjar leka med andra och rasterna blir svåra. Redan beskrivningen av problemet kring skolfrånvaro ställer till det. Vanliga orsaker till frånvaro – elevens eller skolans problem? Förutom mina egna erfarenheter har jag under två decennier mött många elever som inte går i skolan regelbundet. Ingen plats i klassen /MobbingVill inte känna av misslyckanden – oro för att en dålig dag påverkar betyg och syn på elevenTråkigt på lektionernaKommer inte upp på morgnarna, pinsamt att komma senare än andraFörstår inte vad som ska göras på lektionernaOrkar inte, högen med restuppgifter bara växer Att kalla lösningen på dessa problem skolk eller hemmasittande lägger effektivt ansvaret på eleven själv och på andra professioner att hantera, bota rentav. Allt fler elever har stor frånvaro. Sammanfattning
Svagbegåvade elever hamnar mellan stolarna I den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 2011 står det att eleven ska nå kunskapskraven i grundskolan och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. För att en elev ska kunna studera vidare på gymnasieskolans högskoleförberedande program ska hen ha minst betyg E i minst tolv ämnen, och för yrkesprogram på gymnasiet är det åtta godkända betyg som gäller. Vi kan läsa OECD-rapporter om svenska skolans dåliga resultat samtidigt som politiker och personer i ledande ställning i skolans värld säger att alla ska nå målen. – Men vi som har arbetat i det här fältet länge vet att så är det inte – alla har inte förutsättningarna. Har du en eller flera NPF-diagnoser, eventuellt i kombination med en svag begåvning och/eller en sekundär psykiatrisk problematik blir det svårt att nå kunskapskraven. Förutsättningarna finns inte. – Hur mycket insatser man än sätter in så kommer det att ta längre tid för dessa elever att lära sig samma sak som barn med en normalbegåvning.
Elever med funktionsnedsättning och betyg I skollagen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur. Den här bestämmelsen brukar kallas undantagsbestämmelsen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Svårigheter att nå delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Omöjligt att nå enstaka delar av kunskapskraven För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. Läraren har att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Måste avgöras lokalt
Skolans arbete med extra anpassningar Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan anpassa undervisningen efter elevens behov. Många skolor behöver utveckla det arbetet för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. 12 av 15 skolor hade utvecklingsbehov eller brister i Skolinspektionens granskning. Skolinspektionen har granskat om elever som inte når eller riskerar att inte nå kunskapskraven och som inte får särskilt stöd får extra anpassningar i undervisningen. Det här innebär extra anpassningar Om en elev inte når eller riskerar att inte nå de kunskapskraven, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller har andra svårigheter i sin skolsituation ska skolan i första hand anpassa den ordinarie undervisningen efter elevens behov. Elever med behov av mer omfattande anpassningar har rätt att få särskilt stöd. Ny lagstiftning från 2014 Resultat från granskningen I flertalet granskade skolor har Skolinspektionen sett brister. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande
page Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.
Studiepaket NPF Studiepaket NPF är ett webbaserat och kostnadsfritt material för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Materialet har fokus på autism och adhd och erbjuder ett praktiknära stöd till förskola, grundskola och fritidshem. Varje skolform innehåller kortare, fristående delar som kan läsas var för sig eller i följd. Skolformerna innehåller även studieplaner med förslag på hur delarna kan kombineras. Innehållet består av text, intervjufilmer, animeringar, bilder, reflektionsfrågor och referensdokument. Materialet syftar till att ge ett praktiknära stöd och skapa reflektion kring den egna verksamheten. Den beräknade tidsåtgången i varje del är en uppskattning av hur lång tid det tar att läsa in materialet. Materialet är framtaget för både kollegialt lärande och enskilda studier.