background preloader

Svagbegåvade elever hamnar mellan stolarna

Svagbegåvade elever hamnar mellan stolarna
I den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 2011 står det att eleven ska nå kunskapskraven i grundskolan och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. För att en elev ska kunna studera vidare på gymnasieskolans högskoleförberedande program ska hen ha minst betyg E i minst tolv ämnen, och för yrkesprogram på gymnasiet är det åtta godkända betyg som gäller. Vi kan läsa OECD-rapporter om svenska skolans dåliga resultat samtidigt som politiker och personer i ledande ställning i skolans värld säger att alla ska nå målen. – Men vi som har arbetat i det här fältet länge vet att så är det inte – alla har inte förutsättningarna. Har du en eller flera NPF-diagnoser, eventuellt i kombination med en svag begåvning och/eller en sekundär psykiatrisk problematik blir det svårt att nå kunskapskraven. Förutsättningarna finns inte. – Hur mycket insatser man än sätter in så kommer det att ta längre tid för dessa elever att lära sig samma sak som barn med en normalbegåvning.

http://www.specialnest.se/skola/svagbegavade-elever-hamnar-mellan-stolarna

Related:  specialpedagogNPFBedömningSpecialpedagogikSpecial nest

"Släpp uppfostringstänket" – Som lärare behöver man arbeta kring den individuella kartläggningen för att lära känna sina elever och veta vad de klarar av och inte, säger Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon är medlem i nätverket lågaffektiva psykologer och menar att utbrott och konflikter minskar om lärarens krav på eleverna är anpassade efter de individer som finns i klassen. I grunden är det just den individuella kartläggningen som bidrar till inkludering, på riktigt. Tar skolpersonal sig tid att göra analyser av problemsituationer för att förstå vad som ligger bakom kan mycket av de problemskapande beteendena förebyggas.

Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. Nassim Al Fakir: Låt inte diagnosen begränsa dig – Jag har aldrig någonsin sett dyslexin som ett hinder, eller backat för något på grund av den, säger Nassim Al Fakir, artist och skådespelare. Nassim har en förmåga, som han själv benämner det, att gå in i en sorts bubbla där han tror på sig själv till hundra procent. – Jag tror på mig själv på ett sätt som jag nästan är lite fascinerad av själv. Jag kan stå bredvid någon som lyfter 200 kilo och tänka att ”det där kan jag också göra”. Och det är samma sak när det gäller texter.

En länk mellan teori och vardag Han har en bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. Numera arbetar Kenth Hedevåg med utbildningar och föreläsningar i egen regi. Under hösten kom hans bok ”När mallen inte stämmer” som vill bidra till en ökad förståelse för de personer som fungerar lite annorlunda och inte riktigt passar in i samhällets mall. Det kan vara personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men också de som inte har någon diagnos och ändå upplever svårigheter i vardag, skola eller arbetsliv. – Jag vill inte exludera personer som inte har diagnoser. Man kan ha större eller mindre besvär, och ibland är det ännu tuffare att ha svårigheter som man inte har ett namn på, säger Kenth Hedevåg.

Lata elever utan motor? Både som mamma och som yrkesverksam arbetsterapeut har jag stött på förklaringen att en elev "underpresterar" på grund av bristande motivation. Punkt. Ingen bakomliggande orsak presenteras utan "bristande motivation" eller "dålig motor" får stå som ensam förklaring till problemet. Underförstått betyder ofta ordvalet att de anser att barnets dåliga prestationer på lektionerna beror på ovilja, ointresse eller lathet. De lärare som anammat den här förklaringsmodellen brukar även anse att individuell anpassning är i det närmaste att likställa med att skämma bort. Rättvisa, likabehandling och inkludering tolkas också bokstavligen i praktiken som att alla ska göra lika.

Lärmodul för rektorer, "Lektionsobservation 1" Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. I denna lärmodul ska du, som rektor eller som kollega, få möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning. Det finns starkt stöd i senare års forskning att rektorns förtrogenhet med den dagliga praktiken i skolan, tydlighet i det pedagogiska ledarskapet och förmåga att kommunicera och förankra skolans mål, är grunden i en väl fungerande skola. Rektorer behöver i högre grad synliggöra och driva de pedagogiska frågorna och intensifiera sin dialog med lärarna om elevernas lärande och deras undervisningssituation. Det är i frågan om hur detta ska gå till som man skiljer sig åt.

Skolgången strular: Anpassa i skolan! Låt mig bjuda på en enkel felsökningsguide: Skolgången strular och barnet med ADHD/ADD, autism eller annan NPF har mer ångest, slåss mer, självskadar, mer frånvaro etc? Problemet är att barnets ork inte räcker till skolgången. Anpassa skolsituationen. I synnerhet perceptionen brukar vara påverkad, men även sociala påfrestningar, struktur, antal timmar, anpassade ämneskrav etc. Ja, det är så enkelt. Stora brister kring kognitivt stöd Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till ett aktivt och jämlikt deltagande i samhällslivet, något som utgår från lagstiftning och politiska beslut. Hjälpmedel är ett av flera viktiga medel för att nå full delaktighet i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Målet är att förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga, samt kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska så långt det är möjligt ges samma förutsättningar till lek och utveckling som barn och ungdomar utan funktionsnedsättning. Krävs förbättringar Under ett seminarium i slutet av oktober i Stockholm presenterade Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter, en undersökning som gjorts bland 1 592 förskrivare – vars uppgift är att hjälpa personer i behov att få tillgång till kognitiva hjälpmedel.

Ett F handlar inte om eleven – det beror på läraren – Jag tycker det är tungt att ge med mig att en elev ska kunna få F, en unge kan inte vara blank efter flera år i skolan – man måste ha vänt på varenda sten innan ett F sätts! Och för somliga elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar tror jag det var en katastrof att få det här betygssystemet, säger Wern Palmius, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han har, tillsammans med kollegan Lennart Rådbrink de senaste åren arbetat med att föreläsa om den nya läroplanen, extra anpassningar och olika reformer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. De menar att lärare generellt missförstått den nya skollagen och läroplanen och inte ser helheten när de ska sätta betyg. – Vi har fått en allt starkare centralstyrning med styrande läroplaner. Man styr mer med direktiv från staten.

Related: