Lektionsresurser för källkritisk granskning Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället. Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen. Det finns flera webbplatser på nätet som avslöjar vandringssägner, myter, felaktigheter och rykten som presenteras och sprids som nyheter. Viralgranskaren är en mediekritisk satsning från Metro som drog igång tidigt i våras. Webbstjärnans grundkurs i källkritiskt tänkande är en utmärkt startpunkt för både elever och lärare. Hos Skolverket finns Kolla källans lathund i källkritik på Internet, som genom konkreta exempel visar vad som är viktigt att tänka på när man söker och värderar information på Internet. På Utbildningsradions webbplats finns en hel del material om källkritik, bland annat programserien Är det sant?
Granska digitala identiteter Lektionens syfte Syftet med lektionen är att göra eleverna medvetna om förekomsten av falska identiteter, bedrägerier och grooming på nätet. Förberedelse Läs igenom lektionen. Utifrån dina elevers ålder och deras erfarenhet av att vara aktiva på nätet bör du också ta ställning till vilka frågor kopplade till bilden du vill att eleverna ska koncentrera sitt samtal kring. Genomförande Titta på bilden tillsammans eller låt eleverna ta del av den på egen hand.
Guide för källkritik för lärare Värdera nyheter i medieflödet Idag sker en stor del av nyhetskonsumtionen via nätet och via flöden på sociala medier. Med tanke på dagens stora nyhets- och informationsflöde är det viktigt att kunna värdera nyheter, ta reda på om de berättar om något som verkligen hänt och om nyheten berättas på ett sakligt sätt. Vi skiljer på förstahandskällor och andrahandskällor. Förslag på några källkritiska frågor Vilka nyhetskällor litar du mest på? Avsändare och budskap Ta reda på så mycket som möjligt om upphovspersonen eller utgivaren. vem som har skrivit textenvem som har publicerat texten Det är också viktigt att undersöka om källan är det den utger sig för att vara. Sök källans ursprung Om det gäller en text tar du reda på vem som har skrivit den och söker uppgifter om skribenten. Libris, Kungliga bibliotekets webbplats Länk till annan webbplats. Om din källa finns på nätet kan du titta på webbadressen för att se efter om den säger dig något. Alla webbsidor har en adress där ett domännamn ingår.
Lathund i källkällkritik på internet Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch
Om nätmobbning Lektionens syfte Syftet med den här lektionen är att prata om mobbning på nätet samt att synliggöra de regler och normer som finns på nätet. Förberedelser I arbetet med nätmobbning är det viktigt att utgå från den likabehandlingsplan som finns i skolan. Inför den här lektionen är det viktigt att du som lärare har förberett dig så att du är säker på hur er skola arbetar med att förebygga mobbning. Du bör kunna ge exempel på skolans arbete med att förebygga mobbning utifrån er likabehandlingsplan. Genomförande Lektionen innehåller en film om facerape och en om nätmobbning som ni tittar på gemensamt och som eleverna sedan bearbetar genom några tillhörande frågor. Lektionsavsnitt 3 handlar om ett hatkonto på Instagram och är hämtad från Hans Kullins blogg Sociala medier Mobbningen av unga fortsätter på Instagram.
Sök på Google med hjälp av bilder. Riktigt coolt | Feber / Webb Google har lanserat en ny funktion på sin sökmotor som gör att man kan ladda upp en bild och söka efter den istället för som traditionellt ett antal sökord. Jag testade det precis genom att ladda upp en av förra veckans bilder jag tog i Petra, Jordanien och det fungerade oväntat bra. Som första träff fick jag Wikipedias sida om Petra och därefter följde en lång rad på själva motivet tagna utav andra. Det går att ladda upp bilder genom att dra och släppa från datorns skrivbord, ladda upp via en "vanlig" uppladdningsfunktion från datorns skrivbord, kopiera in en adress till en bild från webben samt, om man installerar en plugin till Googles webbläsare Chrome högerklicka på denna och välja sök. Här ovan kan ni se en kort demonstrationsfilm på hur det funkar och till höger kan ni se bilden jag laddade upp samt sökresultatet på Google. UppdateratVi hade tydligen skrivit om denna tjänst tidigare men nu är den hur som helst släppt till allmänheten.
Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras. Metoder, stereotyper och källkritik Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara. Att förstå att i stort sett all kommunikation har ett syfte och det syftet måste tas med i beräkningarna när innehållet bedöms. Viskleken Tid: Cirka 20–30 min Material: En dagstidning Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska Genomförande Introducera övningen kortfattat.
Undersök Google Lektionens syfte Syftet med lektionen är att ge eleverna kunskap om hur internet, söktjänster och sökmotorer fungerar. Med hjälp av sök- och källkritiska övningar får eleverna förståelse för hur information sprids och presenteras på nätet. Förberedelser Gå igenom lektionens alla delar och påståendena om Google (som kan fungera som en presentation av hur Google fungerar) innan du sätter igång lektionen med dina elever. Genomförande Lektionens innehåll handlar om att låta eleverna ta ställning till ett antal påstående om Googles söktjänst. Sedan arbetar eleverna med att undersöka och jämföra två sökningar på Google, för att titta på vilka likheter och skillnader det finns mellan de två sökningarna. Avslutningsvis får de sammanfatta sina kunskaper om Google för att hjälpa dem att reflektera kring vad de lärt sig under lektionen.
På svenska - Mediataitoviikko Mediekunskapsveckan är en temavecka med syfte att förstärka mediakunskapens roll i uppfostran. Under veckan ska barn och unga få möjligheten att utveckla sina mediakunskaper samtidigt som de vuxna skall få stöd i sitt sätt att i uppfostran inkludera mediakunskap. Mediekunskapsveckan är en nationell händelse som alltid äger rum andra veckan i februari. Under veckan pågår aktiviteter, kampanjer och evenemang i bl.a. skolor, bibliotek, förskolor, ungdomsgårdar och i olika hobbygrupper. Aktiviteterna riktar sig till att besvara frågor och diskutera kring mediala fenomen, detta tillsammans med barn, ungdomar och vuxna. 50 nationella organisationer Det är totalt ca 50 nationella organisationer som deltar i planeringen och genomförande av temaveckan. Anmälningen till Mediekunskapsveckan öppnar under hösten. Varför Mediekunskapsvecka? Vi lever i en tidsålder där grundläggande mediekunskaper hos individen är central och nödvändig. Material på svenska Flaskpost i mediehavet Titta på oss
Senaste PISA-studien | Fröken Cecilia Lind Vi behöver tänka till kring användningen av datorer i skolan visar den senaste PISA-studien bland annat. Ja, vi ska absolut tänka till men det är att viktigt att inte drabbas av ”antingen-eller-syndromet”. Som med allting annat behövs en medvetenhet kring vad vi gör och varför. Jag besökte igår Nordlyckeskolan, Torslanda och höll där en föreläsning i Språkutvecklande arbetssätt -Språk i alla ämnen och betonade bland annat vikten av att undervisa i digital litteracitet. Den digitala läsningen ställer högre krav på läsaren vad gäller läsförståelseförmåga än vad vanlig traditionell läsning gör. Det finns mycket mer att vara observant på. Min presentation från Nordlyckeskolan igår (med uppdatering om senaste PISA-studien)
Källkritik Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Källkritik, Mediekunskap Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritik Du kan låta eleverna läsa denna korta text. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 4 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten Rätt svar: På sex ställen! Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Oklara platser. Vem? Varför?